lördagen den 18:e februari 2006

Walentines o mitt svar till Kalins SvD-artikel

Yngve Kalin skriver den 8 februari att ”Hammars kyrka kollapsat”. Han skriver också att Hammar lämnar en kyrka i kaos när medlemmarna flyr och där kyrkolivet kollapsat.
Än en gång surar Kalin, för sur är han. Han är sur för att kvinnor får utöva prästerskap och han är sur för att Svenska Kyrkan tagit beslutet att tillåta välsignelse av samkönade äktenskap. Kalin och hans kamrater i prästupproret är sura för att Svenska Kyrkan ser framåt, att kyrkan vill följa med samhället och inte stanna upp.

Svenska Kyrkan har tappat i medlemsantal, och de kommer antagligen att tappa ännu fler. För väldigt många var detta en självklarhet att detta skulle ske när kyrkan delades från staten men Svenska Kyrkan ska även i fortsättningen vara en folkkyrka. Den ska vara för hela svenska folket och det är just det som KG Hammar och Sveriges biskopar insett.
Det finns idag i Sverige och många andra länder ett förakt för religion. Många vill inte veta av det och avfärdar det hela lätt med att enkelt konstatera att ”Jesus fanns ju inte”. Så ser dagens samhälle ut och problematiken bakom det hela har Hammar förstått men Yngve Kalin har det inte.
För det handlar om vilken roll kyrkan ska spela i framtiden. Ska den bli en dömande maktkyrka igen som den en gång i tiden var, eller ska den bli en modern kyrka som finns för alla och där alla kan få chansen att känna lugnet och tryggheten och där det finns någon som kan ge en hopp.
Så valet står mellan en kyrka som kan sprida ett budskap om alla människors lika värde, eller en kyrka som mer påminner om en frikyrkosamling som inte gör annat än dömer och nervärderar de människor samma kyrka säger sig värna om. Kalin och de 867 som skrev under prästupproret förklarar sitt misshag med besluten enkelt, de säger bara att de läst Bibeln. Det är att göra saken ännu enklare för sig, men det står mycket i Bibeln och Kalin likväl som alla andra bryter mot Bibelns alla regler ständigt.
Det som det däremot inte pratas om är grunden i kristendomen, den grund som gör att så många människor ställer sitt hopp till Jesus, kärleken.
Kalin visade redan när han var med i SVT’s program Debatt att han inte är intresserad av en vuxen debatt. När det gäller debatten om välsignelsen så visade han där att han föraktar homosexualitet när han börjar dra upp liknelser mellan välsignelsen av homosexuella och bigamister. Han vägrade svara på frågor som rör annat i samhället som bryter mot Bibeln utan skyllde på att, ”nu handlar det ju om välsignelseakten av homosexuella”, och Kalin gick ut därifrån som allt annat än segrare.

Dessutom finns det en komik i Kalins senaste agerande. Han klagar ständigt på det Hammar genomfört, och en av de saker som Hammar bidragit till är att få igång en mer öppen debatt om Svenska Kyrkan. Detta utnyttjar Kalin samtidigt som han ständigt påtalar att kyrkan står på randen till undergång. Nu tar han i rejält och försöker få kyrkan att bli socialdemokratisk, ett påstående som är löjeväckande. Demokratisk däremot försöker den att bli, men demokrati är inget som socialdemokraterna har patent på. Att den försöker eftersträva att visa upp olikheterna hos människan är väl något positivt, och att man samtidigt vill låta alla grupper komma till tals är något som kyrkan borde ha börjat med för länge sedan. Så därför borde Kalin istället fundera på om han verkligen anser den nya kyrkan vara så fel, eller är den bara fel när den inte tycker som han?

Vi tror inte att Hammar lämnar en kyrka i kaos, vi tror att Hammar tillsammans med alla som stöttat honom lämnar en kyrka som är på väg att bli en unik sak i det svenska samhället. En kyrka där kärleken är det viktiga och en kyrka dit alla människor ska kunna få komma och få känna hoppet mitt i all förtvivlan.
Att försöka bryta medlemsraset, som Kalin uttryckte saken, är inte att göra Svenska Kyrkan sluten utan lösningen är öppenhet.
För frågan är väldigt enkel. Vill vi ha en svensk folkkyrka som dömer och ser ner på andra, en kyrka där homosexuella och kvinnliga präster och andra som inte passar in i Kalin och hans vänners värld inte är välkomna eller vill vi ha en kyrka där kärlek, förståelse och förlåtelse är de tre ledorden?

Karin Långström Vinge, präst i Svenska kyrkan
och
Walentine Andersson, Ägare av www.walentine.com som stod bakom uppropet mot prästupproret

15 kommentarer:

  1. Mycket bra skrivet av er. Det är så svårt att förstå varför Kalin et consortes blir kvar i en kyrka som de inte längre tycker sig känna igen. Kliv ur och starta eget, vetja. Det har så många gjort förut.

    Missionsprovinsens präster irriterar sig och använder uttryck som "svenska kyrkan har ställt mig utanför" och sånt. Vilken offermentalitet! Men det är ju klart, deras ämbetssyn och den auktoritet som mörkermännen behöver, kanske inte riktigt infinner sig i deras prästvigningar i en västsvensk gymnasieaula.

    Jag har sagt det förr, det är dags att göra upp med dem och lyfta fram deras dunkla teologi. Att inte vilja ha dem som präster i vår kyrka är inte samma sak som att inte tolerera deras åsikter, säger jag i hopp om att slippa tjafsa om yttrandefrihet. ;)

    Den kristna högern finns inte bara i USA, den är påtaglig även här i Sverige. Mörkermännen levererar en bredd av personer som inte tidigare varit tydlig. Men i min värld är det inte en artskillnad utan en gradskillnad mellan Kalin, Sandahl, Beijer, Green och Missionsprovinsen.

    Nej, låt oss även i dessa dagar ha blicken fäst vid Jesus. Det har jag i alla fall. Eller vad säger du, Yngve?

    SvaraRadera
  2. ab skriver:

    "En av de få gånger jag har varit riktigt stolt över Svenska Kyrkan,
    var när Hammar ådrog sig påvens misshag genom att visa Elisabeth
    Ohlssons Ecce Homo-utställning. ab"

    SvaraRadera
  3. Mycket bra skrivet. Kommer detta att publiceras i någon av tidningarna?

    SvaraRadera
  4. Tack Walentine och Karin för era tankar som mycket handlar om Kalin & Co och vad de vill och ni vill ha för slags kyrka. - Själv torde jag väl kategoriseras bland Kalins vänner.

    Läsaren ställs inför ett val av kyrka a la Kalin eller a la Walentines Värld… Vad som dock torde vara ett relevant valalternativ är vad kyrkans Herre vill ha för kyrka. Den kyrka han vill ha är av en helt annan kaliber. Den kyrkan definieras inte som en kyrka m/light med tre vackra enkla allmänna ledord. Min förståelse av vad han vill är att det är en kyrka med grund och gränser av synd och nåd, och inte av intolerant tolerans. Att det är en kyrka med grund och gränser av helighet och självutgivande, och inte av folklighet och narcissism. Att det är en kyrka med grund och gränser av frälsning och förtappelse, och inte med demokratiska rättigheter att fritt passera Sankte Per med egna tyckanden och tolkningar. Att det är en kyrka med grund och gränser av omvändelse och lärjungaskap, och inte av samhällstillvändhet och humanismen med dyrkan av människan som alltings mått, medel och mål.

    Vad är det för kyrka Herren Jesus vill ha, Walentine och Karin, om vi lämnar Kalin därhän för ett ögonblick – eller för en nanosekund av en evighet?

    SvaraRadera
  5. Vonkis: Vet ej. Vi skickade den till SvD som inte tog in den.

    Dag: Tack för dina tankar! Din vision av kyrka håller jag helt med om:"Min förståelse av vad han vill är att det är en kyrka med grund och gränser av synd och nåd, och inte av intolerant tolerans. Att det är en kyrka med grund och gränser av helighet och självutgivande, och inte av folklighet och narcissism. Att det är en kyrka med grund och gränser av frälsning och förtappelse, och inte med demokratiska rättigheter att fritt passera Sankte Per med egna tyckanden och tolkningar. Att det är en kyrka med grund och gränser av omvändelse och lärjungaskap, och inte av samhällstillvändhet och humanismen med dyrkan av människan som alltings mått, medel och mål."

    Hur detta sedan ser ut i praktiken, har vi nog olika åsikter om.

    SvaraRadera
  6. Om ni finner Kalins analys av Kyrkans väg felaktig så gör ni klokt i att bemöta vad han skriver. Tyvärr missar ni det. Kalin skriver t.ex.:
    * Svenska kyrkan har förvandlats till en unik kyrkobildning, funktionellt ateistisk, samtidsanpassad och kontextuell i den meningen att den speglar samhället och de rådande modeideologierna.
    Detta är resultatet av en konsekvent genomförd strategi med socialdemokratiska förtecken.

    - Helt oavsett hur man ser på vissa enstaka frågor så skriver ni inte om Kalin har rätt eller fel i denna analys. Ni uppehåller er vid att han strävar bakåt och är emot kvinliga präster. Och exakt vad har det med saken att göra?

    Kalin skriver vidare:
    * Den från staten skilda kyrkan blev inte fri. Den blev istället fast i ett sekulariserat tänkande.
    - Har han fel eller rätt.

    Och så fortsätter hela artikeln. Ert huvudbudskap är att Kyrkan är på rätt väg och att KG har varit en bra biskop. Kalins huvudbudskap är att Kyrkan har blivit ett politiskt medel, att det har skett under hela 1900-talet och att det är den Kyrkan KG lämnar efter sig (inga recenssioner av vår ÄB egentligen).

    När man skriver svar är det viktigt att man svarar på det som verkligen skrivits. Annars äger det goda samtalet aldrig rum.

    Även om ni tycker att Kalin i största allmänhet har fel så måste ni peka på vilka fel han har i sina påståenden i just den aktuella artikeln. Inte vad ni anser vara fel i andra sammanhang.

    Mvh Pierre

    SvaraRadera
  7. Även om varken Pierres eller Dags uppmaningar var riktade mot mig, så dristar jag mig till att svara ändå.

    Kyrkan har varit politiserad sedan den uppstod. Att påstå något annat är ohistoriskt. Att kejsar Konstantin blev kristen av ren frälsning är trams. Precis som andra världsliga makthavare såg han möjligheten i att använda kyrkan som ett maktmedel. Många av våra kristna dogmer bestämdes genom omröstning, bla under Konstantins ledarskap. Kyrkans lära har genom två tusen år varit ett delikat samspel mellan andlig och politisk makt. Detta är inget nytt påfund. Om ni tvivlar kan ni ju läsa lite om hur Sverige blev protestantiskt till exempel.

    Den demokratiska folkkyrkan är idag det enda alternativet till den elitstyrda kyrkan. Jag kan hålla med om att en partipolitisk kyrka inte är det bästa, men å andra sidan finns möjligheter för vem som helst att kandidera. Att vår kyrka idag är "socialdemokratisk" är väl i så fall ett uttryck för vad medlemmarna tycker. Är det inte fiffigt? Kalin vill att hans lära ska råda. Och för att vända på era argument: om man inte vill ha en demokratisk kyrka i samtiden får man väl presentera alternativ.

    När jag läser Bibeln, så finner jag inget svar om vilken kyrka Jesus ville ha. Det är väl mest hans efterkommande som ville det, själv låg han väl lite lågt i frågan.

    Slutligen börjar det bli tröttsamt med religiösa debattörer som anser sig intolerant bemötta. Om människosynen uppfattas som intolerant, förbehåller jag mig rätten att käfta emot, kanske till och med säga att jag vill att dem ska lämna kyrkan. Riktig intolerans yttrar sig i om man tycker att måste förtjäna Guds kärlek.

    Det som ständigt återkommer i mörkermännens argumentation är att avsaknaden av regler om nåd och synd är kyrkans förfall. Själv tror jag att den ovillkorliga kärleken som tvingar sig på även den som vänder bort sitt ansikte är det största vi har i vår tro. Om kyrkan behöver hävda rätt och fel så mycket, om dess ledare måste hävda sin makt, må den då rämna i grunden. Jag tänker fortsätta älska min nästa, med eller utan kyrka.

    SvaraRadera
  8. Hej Calle.
    Du kallar mig mörkerman. Vad ska jag svara på det?

    Du argumenterar i några stycken vad du tycker vara viktiga påpekanden. Bra så. Men jag har ett antal frågor till varje stycke som jag skulle vilja ha svar på. Mest för att förstå dina argument lite bättre.

    1. Vem har påstått att kyrkan aldrig tidigare varit politiserad? Och att den varit det förr är väl knappast ett argument för att den ska fortsätta att vara det nu, eller?

    2. Skall Kyrkan i första hand sträva efter att lyda Herren eller tidens idéströmmar?

    3. När Jesus talar om Anden som Guds närvaro efter hans uppståndelse har många menat att det handlar om att Anden ska leda Kyrkan. Är Andens ledning otänkbart för dig, och varför leder i så fall Anden Svenska Kyrkan åt ett annat håll i många frågor än den leder andra Kyrkor?

    4. Bortsett från andra sammanhang, vem har sagt sig bli intolerant bemött i just denna debatt?

    5. Är nåd inte förenligt med ditt sätt att tolka Guds kärlek?

    Frid till er alla.
    /Pierre (som är mer osäker än somliga vill ha mig till)

    SvaraRadera
  9. Hej Pierre!

    --"Du kallar mig mörkerman"

    Du får läsa om mitt inlägg. Jag har inte kallat dig mörkerman. Sen får du själv avgöra om du känner igen dig.

    --"Vem har påstått att kyrkan aldrig tidigare varit politiserad?"

    Jag läste ditt inlägg om vad Kalins huvudbudskap är. "Kalins huvudbudskap är att Kyrkan har blivit ett politiskt medel, att det har skett under hela 1900-talet..." Jag kanske missuppfattade dig.

    --"Skall Kyrkan i första hand sträva efter att lyda Herren eller tidens idéströmmar?"

    Är det nödvändigtvis en motsättning mellan de båda?


    Vad gäller ditt resonemang kring Anden vill jag säga så här. Du säger själv "många har menat". Vilka är "många"? Varför "menar" "många" så? Är "många" samma gubbar som röstade i de urkristliga kyrkomötena om bla Marias oskuld eller om Jesus verkligen var Guds son? Kan det vara så att "många" gillar makt? Jag gillar källkritik. Lustigt nog är jag kristen ändå :)

    I Dag Selanders inlägg nämner han "intolerant tolerans". Det var det jag avsåg.


    --"Är nåd inte förenligt med ditt sätt att tolka Guds kärlek?"

    Jo, jag har inte påstått annorlunda heller.

    MVH / Calle

    SvaraRadera
  10. Ja ni,
    det är inte lätt att debattera trosfrågor. (Det framstår vid närmare eftertanke som en omöjlighet!) Svaren får vi kanske just vid porten hos Sankte Per...

    Sålunda tänker jag inte heller kasta mig in i debatten, utan vill kort bara böja mitt huvud i ödmjuk respekt för Pierre som hjälper oss lyfta blicken för att se huruvida det finns andra perspektiv än de vi så lätt fastnar i.
    Dessutom med namn och bild. Så ska debatter föras!

    /H.

    SvaraRadera
  11. Japp. Håller med Håkan. Så otroligt bra att få andra infallsvinklar utan att därmed bli personligt påhoppad.

    Dag och Pierre har min fulla respekt.

    SvaraRadera
  12. Har någon, förutom Y Kalin, blivit påhoppad i denna debattrunda?

    SvaraRadera
  13. Har någon, förutom Y Kalin, blivit påhoppad i denna debattrunda?

    SvaraRadera
  14. Den fulla respekten är ömsesidig. Annars hade jag inte varit inne på din blogg så ofta, Karin.

    Calle: Tack för dina svar. Du väljer att ställa motfrågor till vissa av mina frågor. Jag tänker försöka besvara dem.

    2. Det är klart att de kan sammanfalla. Frågan gällde naturligtvis vad som skall anses vara dominerande då det inte verkar sammanfalla.

    3. Många=huvudfåran i världshistoriens kristenhet (Nu och i historien). Jag säger inte att man måste tänka så, jag säger bara att det är den huvudsakliga tolkningslinjen såvitt jag har förstått det (rättta mig om jag har fel).

    5. Jag tolkade dig så när du skrev: "Det som ständigt återkommer i mörkermännens argumentation är att avsaknaden av regler om nåd och synd är kyrkans förfall." Förstod jag dig fel? Då tror jag det är en signal om hur lätt det är att missuppfatta utifrån vad man förväntar sig. Jag anser att vi gärna tolkar in saker som egentligen inte är skrivna utifrån vad vi förväntar oss och på grundval av vad vi tror oss veta sedan tidigare. På så sätt läser jag dig Calle. Och så läser du mig. Och så har Karin och Walentine läst Kalin. Och det var det mitt första inlägg egentligen handlade om.

    Mvh Pierre

    SvaraRadera
  15. Calle P skrev: "Har någon, förutom Y Kalin, blivit påhoppad i denna debattrunda? "

    Det tror jag inte, och dessutom kan han ju inte svara även om han ville. Men det vore roligt att få ha Yngve som medlem på den här bloggen. :)

    Pierre: De flesta kristna är väl romerska katoliker? Vår protestantiska kyrka är i minoritet, och därför kan vi inte räkna med att vara som "de flesta". Vare sig det gäller nattvardslära, ämbetssyn eller inklusivitet.

    Visst är förförståelsen en viktig bit av hur vi tolkar personer.

    SvaraRadera