måndagen den 20:e mars 2006

Kvinnoprästmotståndare avkragad


Idag har Göteborgs domkapitel beslutat att frånta Bengt Birgersson, präst med engagemang i Missionsprovinsen, rätten att vara präst i Svenska kyrkan. Domkapitlet menar att Birgersson "har en ledande roll i Missionsprovinsen och att hans engagemang är omfattande. Därmed har han brutit mot sina prästlöften; att troget efterleva kyrkans lag och ordning."

Det blir nu intressant att höra reaktionerna. Kommer det "spontanekumeniska" engagemanget nu att upphöra? Kommer fler att avkragas? Var kommer gränsen att gå? Kommer Missionsprovinsen att än mer marginaliseras? Eller kan Missionsprovinsen bli alternativet för dem som inte längre känner sig hemma i Svenska kyrkan?

Jag fyller på med kommentarer här efterhand.

Källa: Domkapitlet i Göteborg .
Bild: Kyrkans tidning

Uppdatering 15:05Enligt Kyrkans Tidning beklagas beslutet av Birgersson. Biskop Aurelius säger att det inte finns något tillsynsärende som behandlar de övriga medverkande - det handlar om Birgerssons djupa engagemang.

Uppdatering 21/3: Block är inte rädd för avkragning

13 kommentarer:

  1. Vad bra att kyrkan äntligen tar tag i saken och visar vart skåpet ska stå!

    SvaraRadera
  2. Birgersson hade väl i alla fall ingen avlönad tjänst inom Svenska Kyrkan.

    Vet du om det finns präster som är engagerade i Missionsprovinsen samtidigt som de uppbär lön eller andra ersättningar från Svenska Kyrkan?

    SvaraRadera
  3. Vonkis: Ja!

    Germund: Ytterligare 11 präster som varit med vid senaste prästvigningen ska bli föremål för tillsynsärende. Vilka de är ...vet nog Bengt i Berghem bättre. Lars-Erik Apell i Brastad är en av dem. Ragnar Block, pensionär boende i Horred. Pekka Heikkinen, Fredrik Sidenvall och Patrik Toräng har varit med och skrivit teologiska dokument.

    SvaraRadera
  4. Tillägg: Dock inte sagt att det är dessa som_kommer_att synas.

    SvaraRadera
  5. L i t e ovant är de!

    (Kongl. Maytz upprepade Placater uthi Religions-Väsendet, förbjöd all teologisk diskussion som inte var garanterat vattenkammad och ofarlig för Överheten...

    vid äventyr av livets förlust...)

    SvaraRadera
  6. Oj. Minsann. Ja, nu händer det saker. Tråkigt, men nödvändigt. Och lite, lite grann kul...

    SvaraRadera
  7. Naturligtvis en personlig tragedi. Han framhåller i försvarsbrevet att han inte fått några som helst indikationer på att det han gjort var fel. Antingen är han naiv eller väldigt smart.

    SvaraRadera
  8. Strategi 1A: förneka intentio!

    Då har man plötsligt inte gjort vad man har gjort - och brottet har aldrig funnits.

    Himla käckt!

    SvaraRadera
  9. Så naiv kan ingen vara. Det är ju inte så att han har varit hemlig med sin inblandning, och kritiken har ju varit massiv.
    Men visst är det en personlig tragedi, även om han säkert kan fortsätta att verka inom sitt eget samfund. De har ju en avkragad biskop...

    SvaraRadera
  10. Och pengar finns ju i massor. Stiftelser hit och dit.

    SvaraRadera
  11. Bengt kommenterar:

    ÄNTLIGEN har Domkapitlet satt ner fötterna. Tyvärr så hinner prästerna som är
    anmälda att gå i pension och våga man gå ett steg till och avkraga även dessa
    prästerna som är involverade i missionsprovinsens bildande, prästutbildning och
    vigningar också är frågan?
    Domkapitlet har flera anmälningar där man ställer frågan om det är förenligt med att
    inneha en vigningstjänst i svenska kyrkan och samtidigt medverka i en utbrytargrupp.


    Skall bli intressant hur Frimodig kyrka och deras falang av missionsprovinsen som vi
    har i våra församlingarna reagera. Ännu har inte deras huvudorganisation vågat
    erkänna gruppering då en av kandidaterna är präst i missionsprovinsen.

    SvaraRadera
  12. Jag tycker att man ska göra som i Finland. Där hamnar kvinnoprästmotståndare i domstol för arbetsvägran om de inte kan tjänstgöra med kvinniga präster. Detta innebär att beslutet om kvinnliga präster faktiskt följs och de präster som lagförs säger upp sig för att deras fall inte ska hamna i domkapitlet. Svenska kyrkan är alldeles för flat mot kvinnoprästmotståndare. Det är dags att kräva respekt för det beslut som är taget. Är man emot kvinnliga präster så får man söka sig en tjänst i någon annan kyrka. För mig personligen är detta ett problem, jag kan inte tänka mig ta nattvarden om jag inte vet att prästen inte ser ”Kön” som en central del av nattvarden, vilket kvinnoprästmotståndarna gör.

    SvaraRadera