Kollegan i ämbete och kyrkomöte Yngve Kalin publiceras på dagens Brännpunkt där han kritiserar politiska partier i kyrkomötet.
Jodå, men vi lever i en demokrati och i den demokratin är Svenska kyrkan en del. Vilken grupp som helst kan registrera sig och engagera sig i kyrkovalet. Somliga partier som också finns i riksdagen har valt att fortsätta engagera sig i kyrkan även efter skilsmässan. Moderaterna, socialdemokraterna och centern har alla duktiga och engagerade kyrkopolitiker i sina led. Folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har valt att bilda nätverk eller föreningar vid sidan av moderpartierna. För FiSK:s del är det självklart att det är vi och inte partistyrelsen som skriver handlingsprogrammet.
Nu är ju Yngve Kalin själv en sån där politiker. Numera har han inga politiska uppdrag, men förra mandatperioden var han kommunalpolitiker såsom kristdemokrat.
Dags att sluta se ner på frivilliga och förtroendevalda som väljer att lägga ner stor tid och energi i vår kyrka? Dags att börja se varann som resurser?
Just att Yngve Kalin är aktiv kristdemokrat i sekulär politik, men sitter för Frimodig Kyrka i kyrkomötet visar väl på ärlighet, konsekvens och värnandet om de förtroendevaldas viktiga roll i en demokrati. Den som läser hans inlägg borde förstå det som Karin missat nämligen att det partipolitiska systemet som fungerar i en stat eller kommun inte är en form som passar i en kyrka. Vill Karin ha Folkpartister i Fotbollsvärlden (FIF)som går ut med särskilda listor när Skövde FF ska välja styrelse? Bör moderaterna ha en särskild grupp inom hembygdsföreningen? Finns det en särskild folkpartistisk nattvardssyn, centerpartistik dopteologi eller en vänsterpartistisk kristologi som motiverar deras engagemang som grupp i kyrkomötet? Varför måste Svenska kyrkan som enda samfund i hela världen bevara den Engbergska kommunalkyrkomodellen? Vilka fördelar har vårt system framför de modeller som finns i anglikanska kyrkogemenskapen i vår syster kyrka i Finland? Om vi inte går över till renodlade personval så borde det väl åtminstone vara kyrkligt motiverade grupper i kyrkovalen. Varför kan Karin inte tänka sig att ställa upp för Öppen Kyrka i stället för Folkpartister i Svenska kyrkan?
SvaraRaderaEn nyttig övning som visar på det absurda i vårt system får man om man försöker förklara det för utländska gäster. De brukar stå som levande frågtecken...
Fast ur Svenska kyrkans synpunkt, så borde väl de politiska partiernas engagemang för evangelisk-luthersk tro vara väldigt positivt. För det är ju inte enskilda socialdemokrater, centerpartister eller moderater som engagerar sig i Svenska kyrkans liv, utan det är ju som partier de engagerar sig och det måste väl betyda att ex. socialdemokratiska partiet ser sig som en rörelse inom Svenska kyrkan. De tar alltså som parti tydlig ställning för en evangelisk-luthersk kristen tro. Vad man däremot kan undra över är ju hur t.ex. muslimer eller ateister kan engagera sig i ett sådant kristet konfessionellt parti?
SvaraRaderaSom kyrka kanske vi borde kräva lite mer av "våra" politiska partier. Att de t.ex fattar politiska beslut som är i linje med kyrkomötets beslut. Eller åtminstone - i linje med Jesu anvisningar - har som mål att "först söka Guds rike och hans rättfärdighet". Att politiken är underodnad dessa högre målsättningar. För de måste de ju vara för varje sann Jesu lärjunge.
I de kyrkliga valen är väl kanske inte det viktigaste om det är kristna-politiska eller kristna-opolitiska nomineringsgrupper som utser kandidater till kyrkoråd m.m.? Huvudsaken är väl att varje grupp ber om Guds Andes ledning? Och har Guds Ord som grund och rättesnöre för sitt engagemang.
Ett argument mot en öppen demokratisk folkkyrka nämns ofta " det är pinsamt att förklara för människor som inte är från sverige"
SvaraRaderaJag undrar om det är lika besvärligt att förklara andra unika saker sverige så det är så att vi borde ta bort dem? Tänker på saker som allemansrätten, bibliotekslagen, arbetsrätten som bygger på parternas överensskommelser, restrektiv alkoholpolitik, luciafirande, dubbdäck, adeln och föräldraledighet?
Det är ju inte demokratin i sig som är problemet. Att lekmännen i kyrkan har ett avgörande inflytande är en självklarhet.
SvaraRaderaProblemen med den nuvarande ordningen i Svenska kyrkan är följande:
1. Genom de partipolitiska nomineringsgrupperna blir det inte folks kyrkliga engagemang som kvalificerar dem för att bli förtroendevalda i kyrkan. I stället kvalificeras de genom sitt engagemang i en utomkyrklig organisation, nämligen ett politiskt parti.
2. De partipolitiska nomineringsgrupperna gynnas av att en så stor del av de röstberättigade i kyrkovalen är oengagerade och okunniga om kyrkan. Folk känner till partierna från andra sammanhang, men de känner inte till de personer som är aktiva i deras egen församling eftersom de sällan eller aldrig går dit.
Varför ska kyrkan styras som om den vore ett statligt organ? Inga andra ideella organisationer i samhället har politiska nomineringsgrupper som bas. Ändå är det ingen som påstår att exempelvis fackförbunden, Röda Korset eller scoutrörelsen skulle vara odemokratiska. Varför duger inte vanlig förenings- och förbundsdemokrati i kyrkan?
Jag tycker att det är praktiskt, nu när vi har olika intressegrupper i kyrkan - det kan vi inte förneka - att organisationen är som den är just nu.
SvaraRaderaJag tycker det är bra att företräda en grupp, inte bara mig själv. Skulle vi ha en föreningsdemokrati, skulle var och en ansvara för sig själv. Då blir de de som ropar högst som alltid vinner. Och det tror jag inte är meningen med kyrkan.
Det som är lite knepigt med att ha politiska partier som nomineringsgrupper till församlingens och kyrkans beslutande organ är ju att de politiska partier vi har i Sverige lyckligtvis är konfessionellt neutrala och det kan man ju inte vara om man ställer upp i ett kyrkligt val. Då går man in i uppgiften att bygga upp församlingen som Kristi kropp, ansvara för gudstjänstfirandet och sprida den kristna tron i ord och handling - och detta utifrån evangelisk-luthersk tro och bekännelse - och hur kan man som politiskt parti ha det på sitt program.
SvaraRaderaÄr det någon som kan förklara det för mig?
De politiska ideologierna är ju till för samhällsbyggandet och inte särskilt relevanta när det gäller att skapa en vision för församlingsbyggande och gudstjänsfirande. Och om man nu anser att de är det, varför har i så fall inga andra kristna kyrkor insett det?
Bäste Kennet O!
SvaraRaderaJa har inte sagt att det är pinsamt att förklara Svenska kyrkans kommunalpolitiska modell för utlänningar - jag har sagt att det knappt går. Bibliotekslag och allemansrätt måhända var exotiskt - dock inte så exotistiskt som vi i i svensk självgodhet tror - men det går utan problem att enkelt och logiskt förklara. Att förklara kommunalpolitikmodellen som Arthur Engberg införde i svenska kyrkan är däremot nästan omöjligt. Ju mer man förklarar dessto obegripligare blir det både för mig själv och mina utländska gäster.
För Karins del så återstår det dock att förklarar varför våra sekulära partier utgör bästa grund för nomineringsgrupperna i kyrkoråd och kyrkomöte, och varför hon nödvändigtvis måste engagera sig just i Folkpartister i Svenska kyrkan i stället för t.ex. Öppen Kyrka.
I min egen nomineringsgrupp POSK så finns det gott om partipolitiskt aktiva (främst folkpartister och kristdemokrater), men de kan skilja på kyrka och kommunalpolitik och se att en modell fungerar i en fallet och en annan i det andra...