Nyhetsbrev från Normal förlag

Det pågår en uppmärksammad rättegång med anledning av ett skottdrama i Rödeby. Ett gäng mopedister terroriserar en familj. Till slut brister det för den 50-årige fadern i den utsatta familjen. Han tar till bössan och fyrar av. En 15-årig yngling dör. En annan pojke skadas svårt. Det finns bara förlorare i d en här historien.
Enligt det rättspsykiatriska utlåtandet var 50-åringen påverkad av en allvarlig psykisk störning när han sköt. Då får han inte dömas till fängelse enligt brottsbalken. Eftersom han inte längre anses lida av en allvarlig psykisk störning kan han inte heller dömas till rättspsykiatrisk vård.

Det ligger sedan flera år ett utredningsförslag på justitiedepartementet. Förslaget innebär att brottet avgör straffet, inte den psykiska hälsan. Psykiskt sjuka gärningsmän kan dömas till fängelse. Behöver de vård får de det på en rättspsykiatrisk klinik inom ramen för fängelsestraffet. Löper tiden ut innan patienten är frisk så sker den fortsatta v&ar ing;rden inom psykiatrin. Blir vederbörande frisk tidigare, överförs han eller hon till fängelset.

I sin senaste deckare, Ur min aska, tar Inger Jakalas upp just den här problematiken. Tvåbarnspappan Johan misshandlar sin fru, till slut slår han ihjäl henne - och hennes pappa. Kvar blir de två barnen och deras mormor, som tvingas leva med att barnbarnen ska bo med den man som dödat både hennes man och hennes dotter. Han anses nämligen varken kunna dömas till fängelse eller rättspsyiatrisk vård, då man gjort bedömningen att han led av patologiskt rus när han begick morden. Och vid rättegången var han frisk.

GT skriver:
”Jalakas skildrar en situation med olidliga konsekvenser och målar därmed in läsaren i ett moraliskt hörn. /…/ om vård och rättsväsende fallerar så tar någon annan på sig uppgiften, och då är det ju lätt hänt att vi hamnar i Vilda västern. Dit kan jag inte tänka mig att Jalakas vill, bara för att hon skaparen ovanlig inlevelse med brottsoffren och beskriver ett rättsläge som verkar rent horribelt. Om det nu inte är fiktion förstås, men jag får en otäck känsla av att Ur min aska har en juridisk poäng.”

Det är viktigt att ventilera och diskutera de här frågorna. Att inta en ödmjuk och humanitär hållning. Inte minst som den grupp det berör inte alltid kan föra sin egen talan. Det ingår i problematiken vid sociala och mentala funktionshinder. En person med mentala och sociala funktionshinder är en skör människa som kan brista vid yttre påfrestningar och lätt få återfall. Därför måste rehabilitering och nyansering vara nyckelorden. Inte straff - inte heller avsaknad av påföljd.

Fredagen den 18 januari fyller Normal förlag år. Då är det på dagen 3 år sedan vi gav ut vår första bok, Ensamhetens brunn av Radclyffe Hall. "Brunnen" är även första titeln i vår klassikerserie - och en kultbok av rang. Radclyffe Hall gick ofta i närkamp med rättvisan och när hon kom i meningssklijaktigheter drog hon gärna sina motståndare inför rätta. Men i samband med utgivningen av Ensamhetens brunn förlorade hon. Inrikesministeriet drog hela första upplagan och eldade upp den. Boken kom att bli föremål för det största tryckfrihetsmålet i Storbritannien. Brunnen trycktes sedan i lönndom i Paris, smugglades över kanalen och såldes under disk. Först efter Halls död hävdes censuren. Radclyffe Hall var en stridbar person. Bland annat köpte hon sig audiens hos påven för att plädera för att kvinnors rätt att gifta sig med varandra. Hur banbrytande detta faktiskt var framgår med all önskvärd tydlighet när vi ser på dagens svenska lagstiftning. Ikväll debatteras äktenskapslagen på Kulturhuset.

Hälsningar Normal förlag