torsdagen den 15:e januari 2009

Vissa frågor om vigselrätt och förslaget till ändring av äktenskapsbalken

Det har rått en viss förvirring i media kring vad som egentligen gäller med kyrkans syn på äktenskapet.

Sammanfattat: det har länge funnits en opinion i Sverige för att människor med samma kön ska kunna ingå äktenskap. Äktenskapet kan sägas vara ett teologiskt begrepp ("det är instiftat av Gud", osv), men är egentligen ett civilrättsligt vars former regleras av Sveriges riksdag. Ordningar som rör kyrkans gudstjänster regleras däremot av Kyrkomötet. Så kom 1995 statens registrering av partnerskap som kompletterades med kyrkans förbönsgudstjänst som välsignelse över ingånget partnerskap. Sedan några reformer kommit till (2003 - rätt att få gemensam vårdnad om barn och att bli adoptivföräldrar, 2005 - kvinnor som lever i partnerskap har rätt att få tillgång till assisterad befruktning) finns numera inga juridiska skillnader. Men det har hetat olika, och det är av olika anledningar inte bra.

Svenska kyrkan har utrett sin syn på homosexualitet sedan många år och det finns en majoritet i Kyrkomötet som vill att homosexuella ska kunna gifta sig i kyrkan. Det finns också en minoritet (främst bland Frimodig kyrka, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna) som menar att äktenskapet absolut inte kan förändras och att homosexuella verkligen inte kan få gifta sig i kyrkan. Vissa vill till och med att kyrkan hellre ska sluta ha vigslar helt.

Så kommer riksdagens utredning och så småningom regeringens proposition. Kristdemokraterna är inte med, utan frågan lämnas för beslutande i riksdagen. Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet har en gemensam motion.

På kyrkokansliet förbereds ett förslag till vigselordning för par av samma kön för utskick på remiss. I maj 2009 föreslås den nya äktenskapslagen införas, men kyrkomötet sammanträder inte förrän i höst och kan fatta beslut först då.

Innan kyrkostyrelsen hinner titta på förslaget intervjuas ärkebiskop Anders Wejryd i Ekots lördagsintervju. Där har han med sig förslaget, som är en omarbetning av den tidigare välsignelsegudstjänsten. Ordet "äktenskap" finns inte med, Wejryd tolkar det inte som att man vill avskaffa äktenskapet, men i DN återfinns just den olyckliga rubriken. När vi till slut ser handlingarna är ordet äktenskap med - det har kyrkostyrelsen sett till.

Levi Bergström, kyrkostyrelsens vice ordförande, säger till Dagen att "orsaken till förvirringen var att kyrkokansliet missuppfattade sitt uppdrag, när man tog fram underlaget till måndagens möte. Kansliet hade trott att det skulle anpassas till välsignelseritualen för dem som ingått partnerskap.
- Det var därför de tänkte att "då tar vi bort allt som har med äktenskap" att göra. Men när vi såg förslaget arbetade vi om det.
Enligt Levi Bergström fanns det enighet bland arbetsutskottets sex ledamöter om det förslag som nu ligger.


Signaturen M undrar: "Vad tycker du om att kyrkostyrelsens förslag bara ska användas för homosexuella par och att den nuvarande ordningen i kyrkohandboken ska användas för hetrosexuella par?"

Jag tror att förslaget är utformat så för att kyrkostyrelsen inte vill föregå handboksutredningen som håller på att jobba med gudstjänstordningarna. Därför är förslaget väldigt likt 1986 års vigselordning, med justeringar av "man och kvinna" och med undantag av bibelordet "Därför ska en man lämna sin far och mor...". Inledningsordet är också justerat: "Kärleken har sitt ursprung i Gud. Förmågan att älska är Guds gåva till människan."
Jag utgår alltså från att kyrkohandbokskommittén kommer att få i uppdrag att utforma en vigselgudstjänstordning för alla par. Bra så.

En annan viktig fråga är den om den så kallade väjningsrätten. Jag har tidigare skrivit inlägget Om prästen själv får välja. Om Svenska kyrkan ska ha vigselrätt i fortsättningen måste begäran om detta ges in till Kammarkollegiet. Förutom att vi ska lösa de administrativa frågorna kring detta bör vi föra en diskussion huruvida alla präster ska ha vigselrätt (även pensionerade och icke-utövande?), ska vissa präster ha det och vilka kriterier ska gälla? Prästens egna ställningstaganden?

Kyrkostyrelsen skriver härvidlag:
"Var och en är behörig att utöva uppdraget som präst kan sägas själv förfoga över behörigheten att vara vigselförrättare i den meningen att han eller hon har rätt att förrätta en vigsel. " --- "Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen om skyldighet för en enskild präst att leda vigselgudstjänster. Däremot sägs i 17 kap. 2§ att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att i sin församling bli delaktig av bl a vigsel."

Enligt regeringens proposition (men detta kommer vi alltså att besluta i kyrkomötet i höst) ska ingen vigselförrättare vara skyldig att förrätta en vigsel. Det är en myndighetsutövning, men den är förenad med en trosutövning som måste vara fri och frivillig. Det kommer alltså att finnas lagligt stöd för vad som nu gäller i kyrkoorningen vid välsignelse över registrerat partnerskap: "För den som anser att det strider mot hans eller hennes personliga övertygelse föreligger ingen skyldighet att medverka i genomförandet av gudstjänsten." (2§ SvKB2006:16)

Men kyrkostyrelsen skriver nu: "Det bör framhållas att denna väjningsrätt inte kan åberopas av en präst för att generellt undandra sig uppgiften att viga."

Om det finns oklarheter och frågor, så ställ dom gärna. Samtal pågår!



Vigselritualet i pdf
SOU 2007:17 - äktenskapsutredningen i pdf
Regeringens proposition 2008/09:80 Äktenskapsfrågor

17 kommentarer:

  1. En tanke aporopå det sista citatet från kyrkostyrelsen: Ett mycket stort antal präster kommer nog att vilja helt sluta vara vigselförrättare om den nya äktenskapslagen går igen. Dels därför att detta innebär en omformning av äktenskapsbegreppet i en sådan riktning att dem inte kan se att det kristna äktenskapsbegreppet står i någon samsyn med det sekulära. Dels därför att en präst som inte viger homosexuella par kan riskera att bli åtalad (men troligen inte fälld) för att han/hon skulle göra sig skyldig till diskriminering pga sexuell läggning. (Nu är det intressanta i första hand dessa argument i sig utan det faktum att många präster - jag gissar på minst några hundra - inte alls kommer att tänka sig att fortsätta vara vigselförrättare sedan den nya äktenskapslagen med största sannolikhet går igenom denna vår.

    Som lagförslaget är utformat ska väl varje enskild präst i Svenska kyrkan till år 2010 ansöka om att bli vigselförrättare. Menar kyrkostyrelsen att den som inte ansöker om denna rätt just "generellt undandrar sig rätten att viga"? Och vad gör man då med dessa präster?

    SvaraRadera
  2. Hej frågvis och välkommen hit.

    Det är kanske som du säger att somliga präster av principiella skäl vill avstå vigselrätten för egen del. En del vill till och med att hela kyrkan låter bli att ansöka om vigselrätt.

    Jag tror att det inte är ett rimligt scenario att någon präst åtalas för diskriminering, eftersom det redan i propositionen framgår att ingen vigselskyldighet finns. Det är alltså inget lagbrott. Om kyrkomötet beslutar att följa den "väjningsrätt" som redan finns ifråga om välsignelsegudstjänsterna, kommer det att även med kyrkoordningen i handen vara möjligt att viga man och kvinna, men inte man-man eller kvinna-kvinna.

    Däremot blir min tolkning att det inte går att säga att man inte vill förrätta vigslar över huvud taget.

    Vilka kriterier man kommer fram till får vi se i en skrivelse från KS längre fram. Nu får vi se vad remissomgången ger.

    Det som är intressant - a propos äktenskapets innehåll - är att kyrkostyrelsen noterar att regeringen struntar i att de från början ville reservera begreppet äktenskap för endast man/kvinnarelationen, men att man nu inser att kyrkomötet måste ha ett förslag.

    Nej - precis - vem det är som ska ansöka till Kammarkollegiet är inte klart. Det kan bli domkapitlen som "anmäler" sina präster, eller pastoraten. Sen tillkommer pensionerade, icke-aktiva, de som får tillfällig behörighet osv osv. Och när någon vigselförrättare avlider eller avskiljs från ämbetet ska detta också rapporteras till Kammarkollegiet.

    Vem som ska stå för det praktiska har Kyrkostyrelsen ännu inte klargjort lr föreslagit.

    SvaraRadera
  3. Ville bara tacka för klargörande genomgång av (o)turerna! Det var mycket hjälpsamt.

    SvaraRadera
  4. Tack för ett mycket bra klargörande av vad det faktiskt handlar om. Vill dock korrigera på ett par punkter. Finns ingen anledning att avskaffa vigselrätten för de religiösa samfunden. Vi måste ekumeniskt försvara vigselrätten och att den inte ska vara villkorad. Jag hoppas att Katolska kyrkan denna gång ställer in sig i det kristna ledet, i stället för att till varje pris motarbeta kristna i Svenska kyrkan..

    Som Karin beskriver (parti-) ställningen i kyrkomötet finns en uppenbar risk att Svenska kyrkan "som instituion" böjar viga homopar. Man kan inte etikettera motståndarna (utom möjligen de som är ledamöter av kyrkomötet) som Karin gör. Svenska kyrkans tro och lära säger nej till homoäktenskap, även om kyrkomötet säger något annat. För bara ett par mandatperioder sedan plockade Vänsterpartiet bort kandidater från kyrkovalsedeln, vilka var mot homovigslar i kyrkan. Så formas majoriteter. Sedan finns det präster, som använder de politiska partierna som plattformar för att få stöd för disparata teologiska åsikter och förstås bli valda till kyrkomötet.

    Men om kyrkomötet (vilket troligen blir fallet) beslutar detta, ska den enskilda prästen avgöra vilka par han / hon vill viga. Det vore fullständigt huvudlöst av präster, som är mot homoäktenskap, att avstå från vigselrätten. Det vcre ett grovt svek mot de heteropar, som har samma tro som de prästerna, och inte vill bli vigda av någon präst som viger homopar. Det har talats alltför ensidigt om prästers rättigheter, och inte om lekfolkets rättigheter.

    Jag tror ändå att en samexistens mellan anhängare och motståndare är möjlig med den linje, som Karin verkar företräda,m så att vi kan fortsätta den teologiska diskussionen inom kyrkan. Vi kanske t.o.m. kan finna nya arbetsformer, så att kyrkan kan häva det totala prästvigningsstoppet för kvinnoprästmotständare.

    Mina invändningar mot Karins beskrivening är:
    1) Enligt samstämmiga pressuppgifter innebär motionen från s, v och mp att de religiösa samfunden får behålla vigselrätten utan vigseltvång. Kan du visa någon källa som motsäger detta?
    2) Skillnaden mellan nuvarande äktenskaps- och partnerskapslagar handlar inte bara om olika ord. Se § 1 i respektive lagar. Äktenskap ingås genom vigseln. Partnerskap registreras, och ingås alltså inte, genom partnerskapsregistreringen.

    Slutligen: Det är starkt överdrivet att jämföra vigselförrättningen med annan myndighetsutövning. Vigselförrättning är myndighetsutövning endast per defintion men inte till sin substans.

    SvaraRadera
  5. Hej Erik Å och välkommen hit!

    Lars: Du har helt rätt ang s-v-mp-motionen. Det ska du ha cred för och jag har ändrat.

    Men jag förstår inte det om myndighetsutövningen.

    SvaraRadera
  6. Karin, m.fl.

    Bara för att en rättshandling är juridiskt bindande behöver det inte vara myndighetsutövning. Bindande rättshandlingar förekommer i sammanhang där vi minst anar det. Föreställningen att vigslar med någon logisk konsekvens måste vara myndighetsutövning verkar vara en kvarleva från den tiden då Svenska kyrkan hade hand om hindersprövningen. Vigslar är förvisso fortfarande myndighetsutövning, fastän det är mot all logik.

    Eftersom flera har undrat över detta har jag försökt definiera vad som menas med "myndighetsutövning". Du kan läsa det på min blogg: http://larsflemstroms.blogg.se/2009/january/utkast-nej-det.html

    SvaraRadera
  7. Enligt 1915 års Äktenskapslag och 1920 års nya Gifermålsbalk är Vigseln (den s.k. vigselförklaringen; Ni är nu man och hustru) Förvaltningsrätt, alltså myndighetsutövning.

    Det är mycket vanlígt att myndighetsutövning delegeras till privata, t.ex. Arbetslöshetskassor.

    SvaraRadera
  8. 1915 var Svenska kyrkan en del av den offentliga sektorn (stat och kommun). Nuvarande resonemang om kyrkvigseln har snarare bäring på de andra samfund som då hade vigselrätt, bl.a. Katolsks kyrkan. Jag tror inte att teoribildningen på förvaltningsrättens område var lika utvecklad då som nu.

    All verksamhet hos förvaltningsmyndigheterna är inte myndighetsutövning. Man skiljer mellan faktiskt handlande (t.ex, undervisa elever och sätta betyg), service (f.f.a ge upplysningar) och myndighetsutövning (samt fall då en förvaltningsmyndighet själv är en avtalspart), Enligt all logik borde kyrkvigseln under "statskyrkans" tid ha varit faktiskt handlande och ej myndighetsutövning. Vilka kriterier man än sätter upp för myndighetsutövning. När jag för ett antal år sedan debatterade denna fråga med Göran Koch-Swahne trodde jag därför att kyrkvigseln var ett civilrättsligt förfarande. Men jag har sedan kollat upp detta, och det visade sig då att vigselakten faktiskt är myndighetsutövning, per definition p.g.a internationella bestämmelser.

    Det som Göran skriver om förklaringen är juridiskt sett det som konstituerar äktenskapet (motsvarar partsbindningen i avtalslagen). Om prästen skulle glömma förklaringen är äktenskapet juridiskt ogiltigt.

    Observera dock att en partsbindande rättshandling inte i sig är myndighetsutövning bara för att en tredje person medverkar.

    När Svenska kyrkan hade hand om folkbokförningen, såg man förmodligen hela "ärendet" som en enhet(myndighetsutövning). Kan man dela upp myndighetsutövning, så att vissa delar därav inte är att anse som myndighetsutövning? Det finns det många exempel på.

    Mig veterligt gäller inte förvaltninsrätten (Förvaltningslagen och Förvaltninsprocesslagen) för vigselförrättning, utan det regleras av Äktenskapsbalken. Så kyrkvigseln är nog en ganska så udda fågel i myndighetsboet.

    SvaraRadera
  9. En kort fråga, bara för att se om det verkligen är sant.

    Nu blir allstå äktenskapet jämlikt och förhoppningsvis BLIR det möjligt att äktenskapet införs i kyrkorna i höst?

    SvaraRadera
  10. Äktenskapet är redan infört. Men enbart för man/kvinna.
    Svenska Kyrkans Kyrkomöte avser att se till att det blir samma för HBT.paren.
    Själv föredrar jag lösningen med statlig registrering av alla parförhållanden och en högtidlig välsignelseakt i Svenska Kyrkan och andra samfund.

    Svenska Kyrkan håller en fast kurs - men riktningen är obekant.

    SvaraRadera
  11. Registrering av äktenskap är redan infört. Kristdemokraterna och Leif Ekstedt vill avskaffa kyrkvigseln. Dags att ni erkänner vad ni egentligen vill.

    Vigsel och välsignelseakt är inte samma sak.

    SvaraRadera
  12. Svenska kyrkan föreslår att ordet äktenskap tas bort från vigselordningen i framtiden för att anpassa vigselakten så att även homosexuella kan vigas. I förslaget till ny vigselordning ska det istället heta "ni är nu äkta makar" istället för dagens: "ni har nu ingått äktenskap".

    Det är hjärtslitande att se hur Svenska Kyrkan viker sig för ett samhällstryck vars krafter ihärdigt arbetar för att montera ner den ursprungliga familjens värde och betydelse. Äktenskapet bestående av man och kvinna har alltid på ett naturligt sätt varit en stor del av kyrkan där familjen varit sedd som grundstenen för samhälls- byggandet. Utifrån detta har familjen fått vara kulturförmedlare och fostrande där könens olikheter och förmågor har fått spegla det uppväxande släktet.

    I dag tycks istället hela debatten ligga i äktenskapets symbolvärde där man enbart fokuserar på äktenskapsrätten utan en analys av äktenskapets sociala roll och betydelse. Genom att stödja och bevara äktenskapsbegreppet i dess nuvarande form minskar även risk för att fler grupper i samhället kommer att strida för ett avskaffande av exempelvis 18-års- gränsen, nära släktförbindelser och månggifte.

    Den filosofi som äktenskapet vilar på kommer även till uttryck i faderskapspresumtionen vilket utgår från att mannen i äktenskapet är far till det barn som föds. Då människan har ett naturligt behov av att känna sina rötter och sin historia är det därför viktig att vi har en lagstiftning som skyddar det traditionella äktenskapsbegreppet och vidare stödjer och stärker familjens roll i samhället. Därför vill vi lyfta fram barnets rätt till sin mor och far och därmed skydda den unga generationen från att eventuellt indoktrineras i skolor för alternativa parbildningar som kan te sig förvirrande.

    Då vi anser att Svenska kyrkans uppgift ska vara att bevara den kristna tron är det viktigt att dess lära vilar på Bibeln och kyrkans bekännelseskrifter. Därför önskar vi nu att den kristna enheten står fast vid sin tro och på de traditioner som tidigare gällt. Detta som ett sätt att visa på den kristna övertygelsen i ord och handling vilket förhoppningsvis kan komma att rädda kyrkans rykte och heder.

    SvaraRadera
  13. z999
    I sak instämmer jag helt med det du skriver. Men eftersom du flera gånger skriver "vi", undrar jag vilka du avser: Något särskilt samfund eller grupp inom något samfund? Exempelvis skriver du: "Då vi anser att Svenska kyrkans uppgift ska vara..." Jag blir ju då naturligtvis nyfiken på om du är medlem i Svenska kyrkan.

    Om inte, borde du kanske bli det?

    SvaraRadera
  14. Vi=den demokratiska delen av "extremhögern" i Sverige. Det var en ungefärlig sammanfattning som jag tror att de flesta kan ställa sig bakom inom "extremhögern".

    SvaraRadera
  15. Att kyrkan bemödar sig sådana besvär till att gå emot sitt rättssnöre är för mig otroligt korkat.

    SvaraRadera
  16. Sign z999, som nu säger sig uttrycka (den demokratiska delen av)av extremhögerns åsikter, har skrivit på katolska bloggar. Detta behöver iofs inte betyda att man är katolik, men så har jag uppfattat z999. Men kanske minns jag fel.

    SvaraRadera
  17. Det är ganska rätt uppfattat Lars, men jag är väldigt osäker i min tro. Katolicismen har givit mig ett mer personligt förhållande till Gud, eller hur man nu ska uttrycka det på några få rader.

    SvaraRadera