Idag var det kyrkobyggnader och kulturhistoria i både DN och Kyrkans tidning och båda skribenterna tar upp en fråga som är mycket viktig, nämligen det allmännas ansvar för våra kyrkobyggnader.Svenska kyrkan förvaltar drygt 3000 kyrko, varav de flesta är uppförda före 1940 och därmed skyddade. Svenska kyrkan lägger årligen ner stora pengar på underhåll och reparationer, men har också ett visst bidrag från staten, den sk kyrkoantikvariska ersättningen. Nu löper avtalet från 2000 års relationsförändring snart ut och ska omförhandlas.
Staten tar inte sitt ansvar, menar ärkebiskop Anders Wejryd på DN Debatt:
"Från årsskiftet finns ingenting beslutat om hur stor den statliga ersättningen för kyrkans antikvariska arbete ska vara. Ett professionellt antikvariskt arbete kräver långsiktighet och planering och därför vore det helt orimligt om ersättningen för församlingarnas antikvariska arbete beslutas på årsbasis och utan framförhållning. Om inte politikerna kan prestera en lösning som ger förutsägbarhet och adekvat finansiering hotas framtiden för Sveriges kulturhistoriskt värdefulla kyrkor.
Svenska kyrkan tar själv det i särklass största ansvaret för det kyrkliga kulturarvet genom att stå för över hälften av de antikvariska så kallade merkostnaderna, vid sidan av kontinuerligt vård- och underhållsarbete av stor omfattning."
Och visst är kyrkobyggnaderna viktiga. Somliga verkar verkligen tycka att det är onödigt att hålla kyrkor i ordning.
"Svenska kyrkan är dålig på att möta människors andlighet och fokuserar mer på en kärntrupp. Det verkar oklart om de människor som på ledigheten besöker Kalmar domkyrka, kyrkorna på Gotland och Öland, platsar i det församlingsliv Bexell skriver om. De som ibland firar gudstjänst, som fylls av stillheten och som ber en bön i tystnad",
påminner oss Boel Hössjer Sundman, kulturarvssamordnare på kyrkokansliet i Kyrkans tidning.
Vi måste förstå att kyrkorna är allas och att de måste få kunna användas på olika sätt, så länge det är inom ramen för kyrkans grundläggande uppgifter. Dit hör till exempel kyrkturisterna som åker runt i Arns fotspår och pilgrimsvandrar eller stannar bilen utanför en kyrka för att se om den...kanske är öppen. Bra om den är öppen, tveksamt om den är stängd, men horribelt om besökaren förväntas betala entré.
Att besöka kyrkan är gudstjänst. Det är diakoni, mission och undervisning - oavsett om det är prästen eller (i vid bemärkelse) reseledaren som står längst fram. Och det ska vi inte ta betalt för, även om det inte kostar mer än en korv med bröd. Det betalar folk för via sin kyrkoavgift, och är man inte medlem i Svenska kyrkan men uppskattar och besöker kyrkor, bör man kanske tänka om.
Om Svenska kyrkan vill vara den öppna kyrkan för alla, borde vi finna bättre sätt att få balans i bokslutet än att ta entré. Kyrkorummet må förbli allas fria vardagsrum, oavsett plånboksstorlek eller intention med besöket.
Bilden: Maria och Jesus som staty i Vårkumla kyrka i Västergötland. Fortfarande finns den blå färgen kvar. Bekymmerslöshetens blå mantel, för att tala med Martin Lönnebo. Det finns dock anledning att vara bekymrad över kyrkoantikvariska ersättningen i framtiden.
Väl talat! (eller skrivet)
SvaraRaderaI Tysklasnd så är de lutherska och reformerta kyrkorna på stark tillbaka gång medan den romersk-katolska kyrkan håller ställningarna ganska bra. En av anledningarna lär vara att de protestantiska kyrkorna satsat på att behålla så många som möjligt av sina kyrkor och andra lokaler. Katolikerna har i stället satsat på att behålla de strategiska viktiga kyrkorna men överge andra. De protestantiska församlingarna äger sina kyrkor medan det i den katolska är stiftet som är ägare.
SvaraRaderaDet är något att fundera på i Sverige. Låt stiftet äga kyrkorna så kan kostnaderna fördelas på hela stiftet för att inte betunga de små landsbygdspastoraten. Låt sedan pastoraten hyra de kyrkor de anser sig behöva mmedan de andra rivs, säljs eller bara får det nödvändigaste drifts underhållet. Idén är värd att seriöst överväga och inte bara direkt slå i från sig. I Visby stift finns ju redan modellen med en särskild partiell samfällighet bara för kyrkorna och den verkar funfgera bra.
Att Maglarps nya kyrka revs var bra. Att pastoratet i Foss (?)backat och nu ska renovera Valbo -Ryrs kyrka är däremot fegt och sorgligt. Likaså är det symptomatiskt att man byggde upp den nedbrunna i Älvestad (där det bor runt 300 personer), men samtidigt slog ihop de fem församlingarna i pastoratet till en enda. Byggnaden skulle bevaras men församlingen försvann och med tanke på alla sammanlysningar lär den knappast komma att användas särskilt ofta.
Karin är inte detta symptomatiskt för Svenska kyrkans brist på långsiktigt strategisjkt tänkande men vilja att följa den tillfälliga folkopinionen? Jag tror att det inte dröjer så länge för än kyrkomedlemmarna i både Älvestad och Valbo-Ryr ångrar sin kortsiktighet, men då är det tyvärr för sent.
Jag håller med dig, kyrkan är till för oss alla och skall vara gratis, och öppen om det går. Jag var till storkyrkan i Stockholm och där skulle jag betala inträde för att komma in och titta. Aldrig!
SvaraRaderaVi kan inte som människor neka folk att vara i kyrkorummet och heller inte neka folk till gudstjänsterna, eller att vi utför gudstjänster för vissa och inte för andra. Det är inte vi som kan bestämma det. Vill människor ta del av vår kyrka och gudstjänster skall de få det, även om de inte är medlemmar. De kanske blir det om de får ett gott mottagande och att vi är villiga att vara öppna mot alla slags människor
Kyrkor som en del av nationens historiska arv kommer nog leva kvar i svenskens medvetande ett bra tag framöver.. Frågan är dock om de minsta födda under detta sekel eller i slutet av 1990-talet har samma historiska förankring kring själva kyrkobyggnaden som tidigare generationer...
SvaraRaderaOm SvK fortsätter att göra lika usel reklam för sig själv -- rivs, eller konverteras kyrkor till danshak, bingohallar eller annat för civilreligionen väsentligare; vem vet???
Svenska kyrkan kommer sannolikt att tappa allt fler medlemmar; jag ser ingen vändning på trenden...
MN
Hej
SvaraRaderaJesus säger att dödsrikets portar inte skall sluta sig kring kyrkan. Då menar han de verkliga kyrkan som är de troendes gemenskap. Den som av somliga som inte vill kännas vid evangeliets kraft kallas för "kärntrupper" eller "elittrupper". De som hade kallat de 12 kring Jesus, de tusen på pingstdagen, den fattiga änkan, lasaros etc för en liten elitklick. I deras "bibel" står det nog "gå ut i hela värden och bevara gamla byggnder och släng ut alla lärjungar. Det är klart att vi skall bevara våra fina gamla kyrkor, men inte till priset av kärnverksamheten. Om värden älskar dessa byggnader så låt dem ta hand om dem. Jag uppskattar riktigt gamla fina medeltidskyrkor, men landet är fullt av "tegnerlador" och ännu värre. Småkyrkorörelsen såg behovet av ny kyrkor som finns där människor bor. Har ni missat processen som kallas för urbanisering. Att bevara landsortskatedraler till priset av att vinna Anna, Per, Tindra, Neo etc för Kristus. Vad är viktigast?
Hej Karin!
SvaraRaderaDu skriver: "Att besöka kyrkan är gudstjänst." Och det tycker jag du har alldeles rätt i.
Själv går jag alltid in i kyrkor jag passerar. Jag ser mig runt, sitter en stund. Ibland ber jag, ibland bara njuter jag av Guds tystnad.
Men förutsättningen är förstås att kyrkan är öppen.
I förra veckan besökte jag din församling - alltså Skövde. Jag jobbade mesta tiden, men på inte helt udda tider försökta jag under fyra dagar, torsdag till söndag, komma in i Sankta Helena kyrka. Den var obönhörligen låst. Trist!
Gert Gelotte
Förutom ovanstående som jag skrev som anonym har jag följande tänkbara förslag:
SvaraRadera1. Höj kyrkoavgiften som tas ut över skattesedeln där så behövs.
2. Ta inträde vid besök utanför Gudstjänst i de kyrkor som är tillräckligt intresseväckande. Detta görs redan i England.
3. Gör det allmänna anvarigt genom att ta ut kostnaden via komunalskatten i de kommuner som berörs. Dvs. kommunalisera kyrkobyggnaden. Möjligen justerat via utjämningsbidrag för att inte belasta t.ex. Gotland för hårt.
4. Minska personalkostnaderna i kykan till förmån för byggnadsvård. På 60-talet ökade personalmängden kraftigt samtidigt som sekulariseringens konsekvenser började märkas på allvar.
5. Om en väckelse skulle vända trenden kan endel effekter som inte har med urbaniseringen bli en följd.
Svenska kyrkan är trots allt en priviligerad kyrka med betydligt högre medlemsantal än t.ex. missionskyrkan och den Anglikanska kyrkan har så högre kyrkoavgift biter kanske ett tag. Om det inte påskyndar utträdena. Ja lätt blir det inte.