
Nej, jag är inte "för" aborter. Jag tycker att det är bedrövligt. Men ändå måste aborträtten finnas. Därför att alternativet är värre.
Visst, man måste bestämma sig för om det är fostrets rätt eller mammans rätt som ska komma i första hand. Men för den utsatta människan är det en akademisk fråga som inte blir särskilt betydelsefull i den situation hon befinner sig i.
En grundförutsättning måste vara att varje människa har rätt att bestämma över sin kropp. Så är det inte överallt, inte "ens" i EU. Aborträtten finns inom ramen för subsidiaritetsprincipen vilket innebär att det är varje land som beslutar om kvinnor har rätt till säkra, lagliga aborter. Så är det inte med andra mänskliga rättigheter. När en stat genom lagstiftning hindrar en kvinna från att bestämma över sin kropp, integritet och hälsa är det en kränkning av hennes mänskliga rättigheter. En kvinna som nekas valet mellan att fullfölja eller avsluta en graviditet utsätts för just detta.
Det är inte vettigt att kvinnor i Polen, Malta och Irland ska behöva skada sig i underlivet, äta tvättmedel eller besöka kvackdoktorer när det finns säkra metoder om man ser sig tvungen att avbryta en oönskad graviditet.
Dags att sätta press på deras regeringar, alltså. Skrik du också!







22 kommentarer:
Ursäkta off topicen men du hade ju någonstans något om att hjälpa yttrandefriheten i Iran med att ställa om till iransk tid på datorn.
Den här sidan
http://telecomitalia.it
är av någon anledning väldigt intresserad av att snoka fram vilka som har iransk tid på sina datorer. Det är servrar inom domänen som beter sig skumt och inte själva huvudservern, adressen till den mest aktiva ser ut så här.
host35-69-static.56-217-b.business.telecomitalia.it
host35-69 använder olaglig nätteknik (för att uttrycka det enkelt) för att försöka lista vilka datorer som förstör deras jakt på folk som vill rapportera från Iran.
"Visst, man måste bestämma sig för om det är fostrets rätt eller mammans rätt som ska komma i första hand. Men för den utsatta människan är det en akademisk fråga som inte blir särskilt betydelsefull i den situation hon befinner sig i.
En grundförutsättning måste vara att varje människa har rätt att bestämma över sin kropp."
På något sätt tror jag att fostret, om någon, är den utsatta människan i sammanhanget.
Rätten att inte berövas sitt liv borde väl vara grundläggande nog för att inte helt negligeras i sammanhanget!?
z999: Ojdå, hoppas dom övervakar min dator riktigt ordentligt. Dom kanske kan lära sig något?
Andreas: Men, grejen är ju att även vid en illegal abort så dör ju fostret.
Fanns en väldigt bra artikel om aborttystnaden i Rwanda i senaste Amnesty press. Rekommenderas.
Det är bara en tidsfråga innan abortlagen ändras även här. Skälet är ganska enkelt:
Ny teknik gör att man kan rädda allt fler för tidigt födda barn. Har själv blivit morfar till en flicka som fötts i v26. Varför skall man rädda vissa barn till en kostnad av 2 miljoner? När Sverige i övrigt är Europaledande på aborter? Barn som aborteras sent är inte foster, de är barn! Det är mord det handlar om!
/Christer
Grattis Christer till morfarskapet! :)
Karin: Tack! Det är mitt barnbarn som är med i TV3:s sjukhuset och trots 5 operationer så klarade hon sig. Barn har en helt makalös överlevnadsinstinkt och det har säkert satt sina spår för vad jag tycker i abortfrågan.
/Christer
Aborter är i alla fall något man kan göra något åt. När jag var ung så kunde barn bli utbytta av trollen och ibland råka ut för storkbett som i vissa fall kunde ge livslånga handikapp.
Grattis Christer att du blivit morfar!
Tack för tipset. Jag skrev på direkt!
Grattis Christer! Vilket mirakel du varit med om.
Abort är det yttersta uttrycket för vår tids extrema individualism. Jag har rätt att bestämma över min egen kropp, min egen död etc. Sköt dig skälv och skit i andra. Ja den finns i alla kristna sammanhang (framgångsteologi etc). Jag dristar mig att säga att det är lutheranismens största baksida även om det mesta blev bättre. Vi har ett ansvar för varandra både för de som lever och dem som ännu inte fötts. Jag hade t.ex. inte varit i livet om nuvarande inställning hade varit rådande. Allt vad vi gör får konsekvenser för andra. Fader VÅR som är i himmlen.....Detta gäller även männen som ofta är de som trycker på för att göra abbort. Vi skall ju inte behöva ta ansvar när det inte gynnar oss, eller hur?
Läser bloggsvaren efter att noga genomläst det som Karin skriver.
Hennes förklaring är mänsklig och pekar på vikten ,att inte bortse från människan bakom beslutet.
I vissa lägen anser jag kyrkan för vinglig, men här står jag helt bakom vad Karin signalerar.
Leif Ekstedt: Så du anser att det är "sista utvägen" att årligen abortera 34 000 barn av totalt 96 000 födda här i Sverige? (1/4 del alltså). Det är väl självklart på det sättet att abort används som preventivmedel och inget annat. Så blir det med för mycket frihet. Sanningen ligger väl någonstans mittemellan. Vi skall ju inte exportera vår morbida människosyn!
/Christer
Alternativet till fri abort behöver inte vara ett totalförbud. Varför inte göra som bl.a. Finland har det och låta socialstyrelsen vara de som prövar och tillåter abort. I sverige är det ju så det funkar på de aborter som utförs efter vecka 18.
För mig är frågan i en mening ganska enkel. Det ofödda barnet är en människa. Abort innebär att man dödar en människa och inget annat. Frågan är under vilka omständigheter vi har rätt att göra det. För min del gäller här nödvärnsrätten d.v.s. abort då moderns liv och hälsa är i fara. Det går att ha mindre strikta gränser, men grundfrågan vi inte kommer bort ifrån är : När får vi döda en annan människa? Jag är t.ex. emot dödstraff, men skulle inte längre vapenvägra vilket jag en gång gjorde då lumpen var aktuell för mig.
Leder då inte abortförbud automatiskt till illegala aborter? Nej, faktiskt inte. Ett samhälle som har låg tolerans mot legala aborter tenderar att sprida en kultur där inte heller illegala aborter blir ett stort problem. I sverige ökade de illegala aborterna samtidigt som det blev lättare att få legal abort. I Polen är illegala aborter inte längre något större problem (vilket media gärna ljuger eller tiger om!). Summan av antalet aborter är inte konstant utan varierar med synen på abort och därför har Danmark (som "bara" har fri abort till vecka 12) cirka 25% färre aborter än i Sverige. Den normala kvinnan som gör abort i Sverige är mellan 20-30 år och lever i en fast relation med barnets far. Hur många av dessa skulle verkligen göra abort om det var förbjudet eller om det krävdes godkännande från socialstyrelsen?
Hyfsa debatten, Karin. Du kan inte påstå att du är mot aborter, om du gör något mot aborter. Du är präst, inte läkare eller barnmorska. Även om du överlämnar åt kvinnan att bestämma själv, måste du som präst tala om vad som är rätt och fel. Varför ska kvinnan ha rätt att betstämma över sin kropp, men inte det ofödda barnet? Kan du inte åtminstone erkänna att det är en intressekonflikt?
Alternativet till legal abort är inte farliga illegala aborter. Alternativet är i första hand att fullfölja graviditeten. I andra hand säker illegal abort. Även i länder som Polen finns läkare som vill tjäna extra som "svartjobbare".
Det är förstås inte idealiskt att bryta mot lagen. Men läkarutförda illegala aborter är inget högprioriterat brott för de polska polisen. Låt polackera själva klura ut hur de ska ha det!
Som präst borde du inte acceptera folkpartiets desinformamtion. I vilka länder förekommer osäkra, illegala aborter? I länder med läkarbrist? I länder där folk dör in banana sjukdomar. I länder utan skattefinansierad sjukvård.
Även i jämförelse med andra länder med fri abort, ligger Sverige mycket högt i abortstatistiken. Vi borde lära av andra, i stället för tvärtom. Det finns anledning att misstänka att en stor del av i Sverige utförda aborter inte sker på grund av kvinnans fria vilja, utan det är ett stort socialt tryck. Jag har skrivit mycket om detta på min blogg: http://larsflemstroms,blogg.se
Jag är inte för abort, men jag tillhör ett sekulärt samhälle som har beslutat att kvinnas vilja och möjlighet att besluta (kanske för att det också är hon som får ta det yttersta ansvaret och inte pappan för en oöndskad graviditet, ppan är lika mycket pappa men har ingen talan) står högre än det ofödda barnets rätt att leva. Jag är också folkpartist, eller i alla fall liberal och känner större gemenskap med folkpartisten Roland Utbults uppfattning i frågan, som mindre fokluserar på aborträtt och mer på den fråga som är alltför eftersatt i Sverige, dvs förebyggandet av oönskade graviditeter. Om 34 000 barn kommer till som inte är önskade så är det ett grundläggande fel någonstans. Så många kvinnor skulle inte behöva stå inför det beslutet om barnet de bär inte är önskat. För denna önskan att ,minska antalet oönskade graviditeter fick Utbult hård kritik från bland annat Gudrun Schyman, man kallas ofta kvinnofientlig om man har en mer restriktiv syn på abort. Men faktum är att vad Utbult säger och vad jag också hävdar rimmar väl med vad just Gudrun Schyman tidigare både hållit med om och skrivit under. Att de många aborterna måste förebyggas med information och upplysning så att antalet oönskade graviditeter kan minska och de barn som kommer till också är välkomna. Detta är Sveriges stora utmaning. Jag menar inte att vi ska vara tysta i den internationella debatten krign kvinnors liv och hälsa men vi har all anledning att se om vårt eget hus i både vår syn på sexualiteten och dess konsekvenser. Det är ingen prioriterad fråga i Sverige. Eller är det så att vi ser abortsiffran med 37000 som något både godtagbart och något som ska ge oss anledning till oro? Jag anser att det är ett stort bekymmer inte bara för det liv som avslutas utan också för det trauma som det faktiskt utsätter de gravida föräldrarna för när de måste välja att avsluta gravididteten. Aborter kommer aldrig att bli oproblematisk ser aborter som oproblematiskt.
Sverige är också det land som haft de högsta gränserna i världen för när ett barn anses vara ett bar och inte ett foster. Förut var detta vecka 28, nu har den gränsen äntligen sänkts till de internationella måtten vecka 24 eller 500 gram. Anledningen till att motståndet varit så stort mot sänknign av denna gräns tror jag definitvt är att vi har så hög abortgräns i Sverige. Att gränsen mellan vad som är ett foster som kan aborteras och vad som är ett barn med möjlighet att överleva kommer alltför nära vilket skapar ett moraliskt dilemma som anförs i debatten här ovan.
Att vilja minska oönskade graviditeter borde vara vårt huvudfokus i debatten både som liberaler och kristna, att ta människors liv och handlande samt ansvar för detta på allvar! För detta kalals jafg både kvinnofientlig och abortmotståndare. Och jag är beredd att ta det utan att hålla med om det. men de höga aborttalen är ett stort bekymmer för Sverige, det måste vi kunna erkänna utan att för den skulle tala om att inskräkna rätten till abort. Att det idag går att få abort i Svergie pga att barnet har fel kön och att aborter med ganska stor lätthet kan genomföras lång in i graviditeten anser jag vara oacceptabelt. Låt oss bli ett föredöme för en "sund" abortpolitik så vi kan föra ett bra samtal i dialog med andra länder, såsom bland annat Polen.
Lars skrev:
"Hyfsa debatten, Karin. Du kan inte påstå att du är mot aborter, om du gör något mot aborter. Du är präst, inte läkare eller barnmorska. Även om du överlämnar åt kvinnan att bestämma själv, måste du som präst tala om vad som är rätt och fel. Varför ska kvinnan ha rätt att betstämma över sin kropp, men inte det ofödda barnet? Kan du inte åtminstone erkänna att det är en intressekonflikt?"
Hyfsa din läsning, Lars. ;) Det är just intressekonflikten jag fokuserar. Och vår lutherska tradition säger att det inte är upp till prästen att tala om vad som är rätt och fel i etiska frågor, utan det måste var och en ta ansvar för. Vad vi präster och teologer kan göra är att hjälpa till att ställa frågorna och försöka besvara dem.
Och jag håller med: valet om man ska föda eller inte bör i möjligaste mån ställas innan det är skarpt läge. Men sådan är inte alltid tillvaron, tyvärr.
Bra skrivet Liselotte.
Men Karin hur läser du din Luther? Ska inte präster i en luthersk kyrka förkunna både lag och evangelium? Lagen är just Guds krav på hur vi ska leva (dvs etiska frågor). Luthers båda katekeser är ju bl.a. till för att prästerna skulle kunna undervisa sina församlingsbor om vad som Gud lär oss i budorden.
Argument som liknar Karins dyker ofta upp i debatten just när det hettar till. Svenska kyrkan på officiell nivå tar gärna ställning (ända in i små detaljfrågor) i mindre kontroversiella frågor - som t.ex. klimat och flyktingar - där man inte riskerar mothugg från media och riksdagspartier, men tiger i frågor som är kontroversiella i likhet med abortfrågan. Eller tiger kanske inte direkt utan säger något i stil med: "Det är en svår fråga det här. Vi är ju inte för aborter. Men vi ska inte lägga oss i och allt är ändå i princip bra som det är nu hos oss. Gärna färre aborter bara det inte sker genom att vi ändrar vår svenska lagstiftning."
Jag tycker nog att det borde vara Karins uppgift som präst och folkpartist att hyfsa debatten, åtminstone i fp, genom att gå emot de värsta skränfockarna.
Det kan aldrig vara en mänsklig rättighet att ta någon annans liv, även om det är tillåtet i vissa fall, t. ex. i en krigssituation eller som självförsvar om man hotas till livet. Rätten att försvara sig kan dock aldrig vara en mänsklig rättighet, eftersom begreppet mänskliga rättigheter avser en speciell kategori av rättigheter som människor kan ha. Vid en intressekonflikt går mänskliga rättigheter före andra rättigheter, som människor kan ha.
Om man menar allvar med att abortsituationen rymmer en intressekonflikt mellan kvinnan och det ofödda barnet, måste den svagare partens rätt stärkas! Och det är vad jag vill åstadkomma med mitt förslag till ny abortlag. Nu ska ni få en riktig länk: http://larsflemstroms.blogg.se
Staten och kyrkan behöver inte tycka lika! Domprosten Åke Bonnier har uttryckt detta utmärkt i fråga om självmord: "Du har rätt att ta ditt liv, men du får inte göra det". Detta borde vara kyrkans linje även i abortfrågan: Staten medger det, men vi avråder!
Om ingen vill ta sitt ansvar som moralisk vägvisare, utan lagen blir det enda moraliska rättesnöret, måste i princip allting som är det minsta tveksamt ur moralisk synpunkt vara straffbart enligt lagen. Vi skulle få en sedlighetspolis som installerar dolda kameror i våra sovrum, etc.
Abortfrågan är en allmän moralfråga, en moralteologisk fråga, en politisk fråga och en juridisk fråga.
För att man är präst behöver man inte vara bättre än andra i allmänmoral, och det finns risk att präster som uppträder som experter på allmänmoral går utanför sin kompetens.
Moralteologi handlar om vad Gud har uppenbarat i moraliska frågor genom den Heliga Skrift och eventuellt även genom kyrkans tradition (åtminstone om man är katolik). Präster ska vara de verkliga experterna på moralteologi. Det innebär inte att de ska dänga Bibeln i huvudet på folk. Men de ska kunna ge korrekta svar på direkta frågor, utan att snegla på vad som är politiskt eller juridiskt korrekt. Präster borde också vara experter på att kommunicera obekväma sanningar till dem, som frågar.
Att abortfrågan även är politisk, och hur den bör hanteras politiskt framgår av taletsättet "Politik är det möjligas konst". Politiskt vinner man ingenting, eller ytterst lite, på att vara stenhårt emot aborter, utan det handlar snarare om att bilda majoritet för en mer restriktiv abortpolitik genom allianser med dem som har en annan grundsyn än man själv.
Detta kräver kompromisser - men kompromisserna får aldrig upphöjas till gudomliga sanningar. Staten och kyrkan behöver inte tycka lika!
Att abortfrågan även är juridisk, innebär att det är juridiken, som ska hantera intressekonflikten mellan kvinnan och det ofödda barnet. Detta kan ske antingen genom en generell rätt för kvinnan att få abort utförd före en viss tidpunkt, eller genom att en domstol eller nämnd beslutar i varje särskilt fall, då kvinnans intresse ska vägas mot fostrets rätt till liv.
Avslutningsvis kan sägas att kvinnans rätt att inte utsättas för farliga, illegala aborter, kan tillgodoses även på andra sätt än genom legala aborter.
Jag har länge funderat på en sak. Borde vi inte - liberala som konservativa - kräva att abortgränsen höjs till v. 40 för att hyfsa debatten? Alltså göra skillnaden mellan juridisk och moralisk rätt klarare än idag.
Karin L V skriver: "När en stat genom lagstiftning hindrar en kvinna från att bestämma över sin kropp, integritet och hälsa är det en kränkning av hennes mänskliga rättigheter. En kvinna som nekas valet mellan att fullfölja eller avsluta en graviditet utsätts för just detta." BORDE INTE DETTA INNEBÄRA ATT MAN VERKAR FÖR EN LEGALISERING AV ABORT ÄNDA FRAM TILL FÖDELSEN?
För enligt Karins definition kränker vi ju en kvinnas mänskliga rättigheter genom att inte tillåta provocerad abort under andra hälften av graviditeten. Jag har på samma sätt funderat över min organisation Amnesty och dess nya hållning att provocerade aborter ska avkriminaliseras. Men provocerade aborter är ju förbjudna även i Sverige efter vecka 18 (och absolut efter v. 22). Tänker Amnesty kritisera Sverige för det?
Och kom inte dragande med något livsduglighetsargument. Även foster i v. 17 är fullt livsdugliga. Det är därför vi måste döda dem om de är oönskade (annars hade de ju dött av sej själva). Varken Karin eller jag är livsdugliga om någon håller våra huvuden under vatten i ett badkar 10 minuter. Vilket är en tämligen exakt motsvarighet till att dra ett foster som lever och trivs i fostervattnet ut i luften.
Såg någonstans Socialstyrelsens definition av "livsdugligt foster". Vill minnas att det var barnets mölighet att överleva utanför moderns kropp, om graviditeten avbryts. Det är alltså skillnad mellan provocerad abort och avbrytande av graviditet. Det är också skillnad mellan provocerad abort (det som i dagligt tal kallas abort) och spontan abort (= missfall).
Men sett i vidare bemärkelse är förstås alla foster, oavsett graviditetsvecka, som kan födas eller förlösas vid liv livsdugliga.
När man talar om intressekonflikt mellan kvinnan och det ofödda barnet, måste det finnas någon proportionalitet. Spontan abort förekommer även av livsdugliga foster, och visar att "naturen" prioriterar modern om liv står mot liv.
Att använda "kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp" som argument för abort är rent skamligt. En abstrakt "rättighet" mot någons liv. Borde inte "kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp" i stället betyda att kvinnan har en oavvislig rätt att fullföja graviditeten? Läs här om en av de många tvångsaborter, som förekommer i Sverige: http://www.jatilllivet.se/viewNavMenu.do?menuID=424.
Barnmorskan borde dömas för mord på barnet och grov misshandel av kvinnan. "Medicin" för att stoppa mjölkproduktionen(som är en naturlig process i kvinnans kropp) efter aborten!
Under graviditeten får kvinnor göra vad de vill med sina kroppar, om det inte skadar barnet. Efter förlossningen får de även göra sådant som skulle ha skadat barnet. Kvinnor under 20 år kan alltså tvingas till abort, under täckamantel att de då får bestämma över sina egna kroppar. Men de kan tvångsomhändertas enligt kriteriet "socialt nedbrytande beteende" om de prostituerar sig fullt frivilligt. Skulle det vara mindre frivilligt än att tvingas abortera sitt första barn? 4 av 5 tonårsgraviditeter slutar med abort i Sverige.
Inbillar sig någon att alla dessa tonårsaborter är frivilliga? Och motivet för tvångsaborterna är inte presumtionen att kvinnan vill bestämma över sin egen kropp, utan presumtionen att hon vill planera sin tid. Eftersom graviditeten sätter igång hormonella reaktioner i kvinnans kropp, är det ganska sannolikt att hon - om hon inte vore utsatt för yttre tvång - skulle ändra sina tidigare planer,även vid en oplanerad graviditet.
Graviditet är en naturlig del av den kvinnliga sexualiteten, och är starkast några år efter puberteten. Ska vi ha "fri sex" för kvinnor, måste det också omfatta rätten även för unga kvinnor att fullfölja sin graviditet. Bidrags- och studiemedelssystemen borde anpassas därefter!!!
Jag råkar känna till att graviditeter i undantagsfall kan gå riktigt snett, så att hormonsystemet löper amok, med t. ex graviditetspsykoser eller svår ångest som föjd. Och detta är anledningen till att jag inte vill ha ett totalförbud mot aborter. Humörsvängningar och måttlig, övergående ångest är däremot normalt under en graviditet, men kan leda till förhastade abortbeslut. Därför borde Sverige, liksom andra länder införa en obligatorisk betänketid för kvinnan på 3 - 5 dagar innan ingreppet får utföras. Den svenska abortpolitiken är mycket värre kvinnoförtryck än att tvinga kvinnor att bära burka!
Har skrivit mer om graviditet och abort på min blogg.
Men det är inte säkert att abort är den bästa boten mot graviditetspsykos. Det kanske hjälper för stunden, men kan leda till post abort syndrom. Eftersom detta är en icke-fråga för svensk sjukvård finns det för lite forskning och kunskap. Det behövs överlag utvecklas medicinfria behandlingsmetoder mot psykiska åkommor. Samtliga psykiatriska mediciner kan ge fosterskador. Om det finns risk att någon kvinna skadar sig själv i underlivet p.g.a. en "oönskad" graviditet behöver hon hjälp - inte abort, som måste vara en absolut sista utväg. Ingen kvinna, som behöver hjälp, ska behöva gå hemma och vänta på att föda. Men det är enda alternativet idag om hon inte uppfyller kriterierna för psykiatrisk tvångsvård. Abort har blivit en möjlighet för samhället att svika gravida kvinnor.
Skicka en kommentar