Karin! Tack för ett bra framförande och tydligt budskap om vad vi står för. POSK representant gav ett märkligt intryck - trodde att de skulle ha en bättre talesperson.
Har just lyssnat till debatten och lägger märke till två saker:
1. Gud eller Jesus nämndes knappast alls i samtalet.
2. Man talade om de troende kyrkomedlemmarna på ett ganska nedlåtande sätt, "en troende elit" Att vara troende i Svenska kyrkan är alltså lite fult. I andra kyrkor är tron något positivt, en gåva som man önskar att så många som möjligt ska få. I vår kyrka ett uttryck för "elitiskm". Väldigt, väldigt märkligt.
Däremot vet jag inte hur många gånger man sa "öppen, demokratisk, folkkyrka".
Ser att vi har väldigt olika uppfattninar om vad det är att vara kyrka.
Tvärtom, det var en mycket bra debatt. Den visade tydligt på skiljelinjerna. POSK hade som vanligt klara svårigheter att göra sitt budskap begripligt. Men det är kanske inte så konstigt då de har en lista där alla tycker olika. Kristdemokraterna skiljde klart ut sig som ett trångsynt och homofobt alternativ. D.v.s. de har ett budskap som klart skiljer sig från det liberala budskapet som Karin Långström Vinge tydliggjorde på ett utmärkt sätt. Ett budskap där kärleken kommer främst. Tack Karin för en stark insats. Georg Lagerberg (FiSK)
Jättebra insats Karin, säger jag trots att jag är POSKARE, håller med Mikael att lite mer go, lite mer färg, lite mer tydlighet från Andrén hade inte skadat! Vi Poskare är stolta över att vi väl representerar den mångfald som folkkyrkan rymmer. Det som slår mig är ändå samstämmigheten nomineringsgrupperna i mellan, förutom KD förstås. Rune; Gud och Jesus är väl ändå grundfundamentet och utgångspunkten i alla nomineringsgrupperna. Man kan ju inte hålla en halv predikan innan man kommer till skott. Jag tycker att du underskattar de personer som engagerar sig i debatten. Jag tycker att Karin stod för evangeliet i denna debatt. Du själv reperesenterar Frimodig kyrka, jag tycker att Omodig kyrka vore ett bättre namn! Vad ligger frimodigheten att säga nej till samkönade äktenskap? Vem/vilka skall betala priset för försoning i t ex ämbetsfrågan, då ni anser att "personer med olika åsikter i ämbetsfrågan ska behandlas lika vid t ex tjänstetillsättningar"?
Rune, för mig är det inte alls fult att vara troende. Men det ska inte vara ett krav på tillräcklig tro för att duga att ha inflytande i kyrkan.
Gud och Jesus är grunden. Det är liksom förutsättningen och så självklart.
Ja, för alternativet till "öppen, demokratisk folkkyrka" är ... ja vaddå? En kyrka där biskoparna bestämmer allt, eller ärkebiskopen kanske? Ska den vara sluten, så att endast medlemmar får komma in i den? Eller vad menar du när du "verkar" tycka det är besvärande att vi talar om en öppen, demokratisk folkkyrka?
Anonym skrev:"Slåss mot kvinnoprästmotståndarna? Vad är det för språk i en kyrka? Jag häpnar!"
Det får du ta upp med den som sa det. Själv anser jag inte att vi ska slåss mot kvinnoprästmotståndarna. Vi ska varsamt hjälpa dem till sammanhang där de mår bra andligen att vara.
Karin hörde jag rätt om du i slutet på den inledande pläderingen sa att man skulle rösta på Folkpartiet (och inte FISK)? Visar det i så fall inte på problemet att skilja på Fp och dess halvfria biorganisation FISK?
markus k: Det får jag höra efter, det var inte meningen. Visst tycker jag att man ska rösta på Folkpartiet, men i det här valet ställer Folkpartiet inte upp, utan FiSK. :)
Visst tycker jag att kyrkan ska vara en öppen, demokratisk folkkyrka. Jag tycker t.o.m att det är viktigt. Funderar själv över varför jag reagerar jag mot att man hela tiden betonar detta och att "du ska vara med och bestämma," "dina åsikter är viktiga" osv. Det är kanske framförallt det som inte sägs, som jag reagerar mot. Att man gör kyrkan till en politiskt styrd organisation, istället för den organism den är - Kristi kropp - där det är viktigt att uppfatta impulserna från huvudet - Kristus. Att man hela tiden framhåller att det är vad vi tycker som är det viktiga, men aldrig säger att vi behöver söka Guds vilja.
Sedan är det ju så att alla lemmar i Kristi kropp efter den första pingsten kan uppfatta impulserna från kroppens huvud - Kristus - och därför har alla lemmar rätt att framföra det de uppfattar är Guds väg för oss. Men jag uppfattar det ändå som en helt annorlunda grundinställning, när man talar om att vi alla har rätt att föra fram det vi tror är Guds vilja, mot att man bara betonar vårt eget tyckande och våra egna åsikter.
Sen är det väl - på ett sätt - inte helt fel att socialdemokrater, moderater och centerpartister som partier ser sig som en del av en evangelisk-luthersk kyrka och som partier tar del i kyrkans arbete. De betyder ju att de inte är religiöst neutrala, och om arbetarkommunen och de andra verkligen ber om Guds Andes ledning, när de utser sina kandidater, så är det ju underbart.
Lite tillägg till det jag skrev nyss: Karin, Du talar om att vara en profetisk röst i samhället. Det gillar jag. En profet är ju en som förmedlar Guds vilja och Guds Ord in i vår tid. Det är lite annat än att bara framföra våra egna åsikter.
Fast på ett sätt är det ju märkligt att den profetiska rösten säger just det som också nästan alla andra i samhället säger. Det var ju inte riktigt GT:s eller NT:s profeters linje. Men den profetiska rösten kanske är riktad mot de kristna som inte följer med i den här utvecklingen. Och är profetian Guds röst till oss måste vi ju lyssna noggrant. Men också, som Paulus framhåller noga pröva profetian.
Och det vi först ska pröva profeternas budskap med är ju Guds Ord. Stämmer det profetiska budskapet med det Gud tidigare har uppenbarat i sitt Ord. En del av oss kan inte riktigt se det. Men vi måste ändå vara öppna för att vi kan ha tagit fel. Att vi inte ser lika tydligt som våra bröder och systrar. Framtiden kommer att visa vilka profetiska budskap, som var från Gud och vilka som inte var det.
Förlåt, att jag misstolkat att Gud/Jesus är den osagda men självklara grundfundamentet och utgångspunkten för alla nomineringsgrupper. Jag har ingen rätt att döma det. Att det däremot är omodigt att stå för en linje på tvärs mot vad de flesta andra tycker och vad som är politiskt korrekt idag förstår jag inte. Försoning - i ordets rätta mening -vinner alla på. Försoningens väg är svår, men inte omöjlig.
Rune: Jag tror att du känner mig så pass väl att jag struntar i den politiska korrektheten gällande samkönade äktenskap. Min uppfattning och många andras uppfattning oberoende av nomineringsgrupp har sitt ursprung i Jesu gränslösa kärlek, inte i en politisk uppfattning. Störst av allt är kärleken som övervinner allt. Frimodig Kyrka tar sig rätten att företräda den klassiska tron och tar sig rätten att säga "vi har rätt" och vi andra har fel och vi företräder inte denna tro. Det smakar inte bra Rune!
Du skriver "Försoning - i ordets rätta mening - vinner alla på". Förklara det för mig, -vad innebär det? Frimodig kyrka säger att hänsyn skall tas vid olika uppfattningar i ämbetssynen vid t ex tjänstetillsättningar. Vari ligger försoningen, vem är det som skall betala priset för denna försoning? Skall vi ha små öar i vår svenska kyrkan med rätttrogna och öar med icke rätttrogna?
Jag tror inte att din syn på äktenskapet är beroende av att det just nu råkar vara politiskt korrekt. Det är väl inget fel att vara politiskt korrekt om det sammanfaller med Jesu väg för oss. Jag tror, precis som du säger, att din uppfattning i den här frågan har sin grund i din tro på Jesu gränslösa kärlek. Och därför har jag stor respekt för den.
Men Frimodig kyrkas synsätt går ju däremot på tvärs med det politiskt korrekta och jag förstod inte vad du menade med att vi är omodiga, som ser äktenskapet som ett förbund emellan man och kvinna. Det vore ju definitivt mindre kontroversiellt och på allt sätt enklare att ansluta sig till den rådande uppfattningen. Att vi inte gör det beror ju på att vi inte uppfattar Bibelns budskap så.
De som företräder "enkönade äktenskap" (för att använda ett tydligare ord) tar sig ju lika mycket rätten att hävda att de har rätt och vi andra fel. Ibland möter man mycket raljerande över oss som har en traditionell uppfattning. Bland kommentarerna under just den här punkten på bloggen kallas vi t.ex homofober.
Försoning mellan olika uppfattningar i ämbetsfrågan betyder att man kan försonas och respektera varandras uppfattniongar och hitta vägar att fundera ihop på ett bra sätt. Det går faktiskt! På grund av just det, som du hänvisar till, Jesu gränslösa kärlek, som enligt Paulus i Rom 5:5, är ingjuten i våra hjärtan genom Den Helige Ande, som har blivit oss given. Är detta verkligen sant,så är ju det en fatastisk kraftkälla till försoning och enhet också denna fråga.
Det visar också erfarenheter från andra teologiska stridsfrågor. Vi har i vår församling en anställd barnledare som tillhör en församling med babtistisk dopsyn. Hon fungerar jättebra i vår dopundervisning.
Jag känner en kvinnlig präst, som arbetar i en församling, där kyrkoherden har en annan ämbetssyn än hon. Men på grund av deras ömsesidiga respekt för varandra har de hittat ett sätt att fungera ihop på ett vad jag förstår gott sätt. Det går när kärleken får förena oss. Jag tror att Jesu försoning är en andlig kraft också till försoning med varandra. Och den Helige Ande är bra på att hjälpa oss att vara kreativa och hitta vägar till enhet och kärlek.
Jag ser detta också bland palestinska kristna och Messiastroende judar i Israel, som genom sin tro på Jesus har blivit befriade från djupgående hat och bitterhet och nu arbetar tillsammans i Israel/Palestina. (Jag har en DVD hemma med många fantastiska vittnesbörd om detta och hörde också om det från en Messiansk judisk pastor som beökte Oasmötet i somras.) Det är verkligen fantastiskt allt som händer i denna tid, då Den Helige Ande är så starkt utgjuten på många håll. Den Helige Ande är ju en otrolig kraftkälla, som vi ofta bara smakat lite grand av.
Därför tror jag att försoning, respekt, ömsesidig kärlek och enhet är fullt möjlig också i denna fråga. Bara vi låter Den Helige Ande arbeta med oss och inte låser fast oss i våra olika positioner.
Karin!
SvaraRaderaTack för ett bra framförande och tydligt budskap om vad vi står för. POSK representant gav ett märkligt intryck - trodde att de skulle ha en bättre talesperson.
Tack Mikael.
SvaraRaderaHar man ett märkligt program blir intrycket också märkligt.
Har just lyssnat till debatten och lägger märke till två saker:
SvaraRadera1. Gud eller Jesus nämndes knappast alls i samtalet.
2. Man talade om de troende kyrkomedlemmarna på ett ganska nedlåtande sätt, "en troende elit"
Att vara troende i Svenska kyrkan är alltså lite fult. I andra kyrkor är tron något positivt, en gåva som man önskar att så många som möjligt ska få. I vår kyrka ett uttryck för "elitiskm". Väldigt, väldigt märkligt.
Däremot vet jag inte hur många gånger man sa "öppen, demokratisk, folkkyrka".
Ser att vi har väldigt olika uppfattninar om vad det är att vara kyrka.
Lite pinsamt hur man bedömde, behandlade de olika debattörerna från ledningen. Det var ganska klart var favoriterna fanns...
SvaraRaderaRepliker som, du är fantastisk till ... oj, oj, trilla inte...
Oerhört oproffsig ledning av debatten...
Slåss mot kvinnoprästmotståndarna? Vad är det för språk i en kyrka? Jag häpnar!
SvaraRaderaNej, det var en debatt som på flera punkter höll en ganska låg nivå...
Tvärtom, det var en mycket bra debatt. Den visade tydligt på skiljelinjerna.
SvaraRaderaPOSK hade som vanligt klara svårigheter att göra sitt budskap begripligt. Men det är kanske inte så konstigt då de har en lista där alla tycker olika.
Kristdemokraterna skiljde klart ut sig som ett trångsynt och homofobt alternativ. D.v.s. de har ett budskap som klart skiljer sig från det liberala budskapet som Karin Långström Vinge tydliggjorde på ett utmärkt sätt. Ett budskap där kärleken kommer främst. Tack Karin för en stark insats. Georg Lagerberg (FiSK)
Jättebra insats Karin, säger jag trots att jag är POSKARE, håller med Mikael att lite mer go, lite mer färg, lite mer tydlighet från Andrén hade inte skadat! Vi Poskare är stolta över att vi väl representerar den mångfald som folkkyrkan rymmer.
SvaraRaderaDet som slår mig är ändå samstämmigheten nomineringsgrupperna i mellan, förutom KD förstås.
Rune; Gud och Jesus är väl ändå grundfundamentet och utgångspunkten i alla nomineringsgrupperna. Man kan ju inte hålla en halv predikan innan man kommer till skott. Jag tycker att du underskattar de personer som engagerar sig i debatten.
Jag tycker att Karin stod för evangeliet i denna debatt.
Du själv reperesenterar Frimodig kyrka, jag tycker att Omodig kyrka vore ett bättre namn! Vad ligger frimodigheten att säga nej till samkönade äktenskap? Vem/vilka skall betala priset för försoning i t ex ämbetsfrågan, då ni anser att "personer med olika åsikter i ämbetsfrågan ska behandlas lika vid t ex tjänstetillsättningar"?
Rune, för mig är det inte alls fult att vara troende. Men det ska inte vara ett krav på tillräcklig tro för att duga att ha inflytande i kyrkan.
SvaraRaderaGud och Jesus är grunden. Det är liksom förutsättningen och så självklart.
Ja, för alternativet till "öppen, demokratisk folkkyrka" är ... ja vaddå? En kyrka där biskoparna bestämmer allt, eller ärkebiskopen kanske? Ska den vara sluten, så att endast medlemmar får komma in i den? Eller vad menar du när du "verkar" tycka det är besvärande att vi talar om en öppen, demokratisk folkkyrka?
Anonym skrev:"Slåss mot kvinnoprästmotståndarna? Vad är det för språk i en kyrka? Jag häpnar!"
SvaraRaderaDet får du ta upp med den som sa det. Själv anser jag inte att vi ska slåss mot kvinnoprästmotståndarna. Vi ska varsamt hjälpa dem till sammanhang där de mår bra andligen att vara.
Tack Georg och välkommen hit! :)
SvaraRaderaKarin hörde jag rätt om du i slutet på den inledande pläderingen sa att man skulle rösta på Folkpartiet (och inte FISK)? Visar det i så fall inte på problemet att skilja på Fp och dess halvfria biorganisation FISK?
SvaraRaderamarkus k: Det får jag höra efter, det var inte meningen. Visst tycker jag att man ska rösta på Folkpartiet, men i det här valet ställer Folkpartiet inte upp, utan FiSK. :)
SvaraRaderaVisst tycker jag att kyrkan ska vara en öppen, demokratisk folkkyrka. Jag tycker t.o.m att det är viktigt. Funderar själv över varför jag reagerar jag mot att man hela tiden betonar detta och att "du ska vara med och bestämma," "dina åsikter är viktiga" osv.
SvaraRaderaDet är kanske framförallt det som inte sägs, som jag reagerar mot. Att man gör kyrkan till en politiskt styrd organisation, istället för den organism den är - Kristi kropp - där det är viktigt att uppfatta impulserna från huvudet - Kristus. Att man hela tiden framhåller att det är vad vi tycker som är det viktiga, men aldrig säger att vi behöver söka Guds vilja.
Sedan är det ju så att alla lemmar i Kristi kropp efter den första pingsten kan uppfatta impulserna från kroppens huvud - Kristus - och därför har alla lemmar rätt att framföra det de uppfattar är Guds väg för oss. Men jag uppfattar det ändå som en helt annorlunda grundinställning, när man talar om att vi alla har rätt att föra fram det vi tror är Guds vilja, mot att man bara betonar vårt eget tyckande och våra egna åsikter.
Sen är det väl - på ett sätt - inte helt fel att socialdemokrater, moderater och centerpartister som partier ser sig som en del av en evangelisk-luthersk kyrka och som partier tar del i kyrkans arbete. De betyder ju att de inte är religiöst neutrala, och om arbetarkommunen och de andra verkligen ber om Guds Andes ledning, när de utser sina kandidater, så är det ju underbart.
Lite tillägg till det jag skrev nyss:
SvaraRaderaKarin,
Du talar om att vara en profetisk röst i samhället. Det gillar jag.
En profet är ju en som förmedlar Guds vilja och Guds Ord in i vår tid. Det är lite annat än att bara framföra våra egna åsikter.
Fast på ett sätt är det ju märkligt att den profetiska rösten säger just det som också nästan alla andra i samhället säger. Det var ju inte riktigt GT:s eller NT:s profeters linje.
Men den profetiska rösten kanske är riktad mot de kristna som inte följer med i den här utvecklingen.
Och är profetian Guds röst till oss måste vi ju lyssna noggrant. Men också, som Paulus framhåller noga pröva profetian.
Och det vi först ska pröva profeternas budskap med är ju Guds Ord. Stämmer det profetiska budskapet med det Gud tidigare har uppenbarat i sitt Ord.
En del av oss kan inte riktigt se det.
Men vi måste ändå vara öppna för att vi kan ha tagit fel. Att vi inte ser lika tydligt som våra bröder och systrar.
Framtiden kommer att visa vilka profetiska budskap, som var från Gud och vilka som inte var det.
Birger,
SvaraRaderaFörlåt, att jag misstolkat att Gud/Jesus är den osagda men självklara grundfundamentet och utgångspunkten för alla nomineringsgrupper. Jag har ingen rätt att döma det.
Att det däremot är omodigt att stå för en linje på tvärs mot vad de flesta andra tycker och vad som är politiskt korrekt idag förstår jag inte.
Försoning - i ordets rätta mening -vinner alla på. Försoningens väg är svår, men inte omöjlig.
Rune:
SvaraRaderaJag tror att du känner mig så pass väl att jag struntar i den politiska korrektheten gällande samkönade äktenskap. Min uppfattning och många andras uppfattning oberoende av nomineringsgrupp har sitt ursprung i Jesu gränslösa kärlek, inte i en politisk uppfattning. Störst av allt är kärleken som övervinner allt.
Frimodig Kyrka tar sig rätten att företräda den klassiska tron och tar sig rätten att säga "vi har rätt" och vi andra har fel och vi företräder inte denna tro.
Det smakar inte bra Rune!
Du skriver "Försoning - i ordets rätta mening - vinner alla på".
Förklara det för mig, -vad innebär det? Frimodig kyrka säger att hänsyn skall tas vid olika uppfattningar i ämbetssynen vid
t ex tjänstetillsättningar. Vari ligger försoningen, vem är det som skall betala priset för denna försoning? Skall vi ha små öar i vår svenska kyrkan med rätttrogna och öar med icke rätttrogna?
Birger,
SvaraRaderaJag tror inte att din syn på äktenskapet är beroende av att det just nu råkar vara politiskt korrekt. Det är väl inget fel att vara politiskt korrekt om det sammanfaller med Jesu väg för oss. Jag tror, precis som du säger, att din uppfattning i den här frågan har sin grund i din tro på Jesu gränslösa kärlek. Och därför har jag stor respekt för den.
Men Frimodig kyrkas synsätt går ju däremot på tvärs med det politiskt korrekta och jag förstod inte vad du menade med att vi är omodiga, som ser äktenskapet som ett förbund emellan man och kvinna.
Det vore ju definitivt mindre kontroversiellt och på allt sätt enklare att ansluta sig till den rådande uppfattningen.
Att vi inte gör det beror ju på att vi inte uppfattar Bibelns budskap så.
De som företräder "enkönade äktenskap" (för att använda ett tydligare ord) tar sig ju lika mycket rätten att hävda att de har rätt och vi andra fel. Ibland möter man mycket raljerande över oss som har en traditionell uppfattning. Bland kommentarerna under just den här punkten på bloggen kallas vi t.ex homofober.
Försoning mellan olika uppfattningar i ämbetsfrågan betyder att man kan försonas och respektera varandras uppfattniongar och hitta vägar att fundera ihop på ett bra sätt. Det går faktiskt! På grund av just det, som du hänvisar till, Jesu gränslösa kärlek, som enligt Paulus i Rom 5:5, är ingjuten i våra hjärtan genom Den Helige Ande, som har blivit oss given. Är detta verkligen sant,så är ju det en fatastisk kraftkälla till försoning och enhet också denna fråga.
Det visar också erfarenheter från andra teologiska stridsfrågor. Vi har i vår församling en anställd barnledare som tillhör en församling med babtistisk dopsyn. Hon fungerar jättebra i vår dopundervisning.
Jag känner en kvinnlig präst, som arbetar i en församling, där kyrkoherden har en annan ämbetssyn än hon. Men på grund av deras ömsesidiga respekt för varandra har de hittat ett sätt att fungera ihop på ett vad jag förstår gott sätt.
Det går när kärleken får förena oss. Jag tror att Jesu försoning är en andlig kraft också till försoning med varandra. Och den Helige Ande är bra på att hjälpa oss att vara kreativa och hitta vägar till enhet och kärlek.
Jag ser detta också bland palestinska kristna och Messiastroende judar i Israel, som genom sin tro på Jesus har blivit befriade från djupgående hat och bitterhet och nu arbetar tillsammans i Israel/Palestina. (Jag har en DVD hemma med många fantastiska vittnesbörd om detta och hörde också om det från en Messiansk judisk pastor som beökte Oasmötet i somras.)
Det är verkligen fantastiskt allt som händer i denna tid, då Den Helige Ande är så starkt utgjuten på många håll.
Den Helige Ande är ju en otrolig kraftkälla, som vi ofta bara smakat lite grand av.
Därför tror jag att försoning, respekt, ömsesidig kärlek och enhet är fullt möjlig också i denna fråga.
Bara vi låter Den Helige Ande arbeta med oss och inte låser fast oss i våra olika positioner.
Tack för ditt svar Rune, skall läsa och begrunda.
SvaraRaderaBirger,
SvaraRaderaMycket bra artikel i SLA idag om POSK
Rune