Ordförande, biskopar, kyrkomötesledamöter, övriga närvarande och följare på webben.
Först mitt yrkande: Bifall till Gudstjänstutskottets förslag.
Äntligen! Efter många års utrednings - och tankearbete är vi nu snart framme vid ett beslut och ett ställningstagande. Vad gäller bibelteologiska, ekumeniska oh dogmatiska argument ber jag att få hänvisa till Kyrkostyrelsens skrivelse teologiska kommitténs skriftter, samt min blogg och inte minst min biskop Eriks anförande här för några minuter sedan.
Det har talats en del om splittring i kyrkan och rädsla för nya tolkningar, och jag kan på ett plan förstå det, som uppvuxen och uppfostrad i gammalkyrklig kultur.
Men jag vill be att vi funderar en liten stund på Augsburgska bekännelsen, kap 7, om kyrkan: Det är nog att vara överens om evangelii lära och sakramentsförvaltningen.
Frågan om äktenskap är ingen fråga om rättfärdighet eller salighet, ej heller är äktenskapet ett sakrament i vår kyrka.
Äktenskapets innebörd har ändrats över tid, och de teologiska argument som nu ligger till grund för den nu föreslagna utvidgningen av äktenskapsbegreppet finner jag väl grundade.
Kanske borde vi fundera över hur vi kan utvidga gemenskapen kring nattvardsbordet, så att vi alla kan ta emot nattvarden av präster oavsett deras kön. Att vi inte firar mässa tillsammans tycker jag är en värre splittring.
Kommer Svenska kyrkan att bli isolerad? Ja, den som leder utvecklingen blir av naturliga skäl rätt ensam. Någon måste bana väg. Jag är glad och stolt över att det är Svenska kyrkan som banar väg för Guds kärlek i världen.
Huvudärendet i kristen etik är omsorg om medmänniskan. Frågan är vad det är som gagnar, upprättar och ger stöd. En del kommer att uppröras av beslutet, men om vi röstar JA till Kyrkostyrelsens förslag imorgon blir det en återupprättelsens och befrielsens dag för människor som kyrkan i långa tider har förtryckt, nedtystat och fördömt. När vi återupprättar hbtq-personerna i vår kyrka återupprättar vi kyrkan självt och vi helar en sårad del av Kristi kropp.
Jag bifaller frimodigt och stolt Kyrkostyrelsens förslag och Gudstjänstutskttets betänkande. Visst ska vi bevara äktenskapet!
JA till vigselrätt, JA till samkönade och särkönade par framför altaret, JA till att följa Jesus, hans exempel och kärleksbudet.
För nu består tro, hopp och kärlek, och störst av dem är kärleken!
Amen!
TACK! Kloka ord... och ord som behövs. Faktiskt är frågan om gemenskapen kring nattvardsbordet långt mer viktig att fundera över - även i mina ögon. Hoppas på positivt utfall!
SvaraRadera/Ellinor
Har nu lyssnat lajv på ditt inlägg. Väldigt bra. Det märktes att du var engagerad ;-)
SvaraRaderaHörde ditt anförande på web-TV nyss. Väl talat, Karin!
SvaraRadera/ Josefin
Jättebra Karin, tack för din tydlighet och ditt klara budskap!
SvaraRaderaNattvardsbordet var Din viktigaste punkt tycker jag. Det vore bra om man kommer fram i den viktiga frågan.
SvaraRaderaDu är en klok kvinna Karin! Jag blir alldeles rörd av de två sista avsnitten i ditt anförande. TACK för att du gör detta, för ditt engagemang och för din tro på såväl Gud som människa!
SvaraRaderaSanna
Vältaligt, gripande - och fullständigt huvudlöst. Du vill gagna en utsatt grupp, det förstår jag och det är ju vällovligt, men du gör det genom att upplösa Allt i kyrkans förkunnelse och liturgi som på något sätt antyder att Gud hade en särskild tanke, en "plan A", med just man+kvinna. Inte ens språkligt och inte ens i kyrkan ska vi längre kunna särskilja den speciella typ av relation som innebär att man "sover med fienden" (ur ett könskamps- och könsmaktsperspektiv) från andra typer av relationer! (Det kunde ju nämligen uppfattas som heteronormativitet, läs: homofobi).
SvaraRaderaDet här är ju bara snurrigt och inte ens kul. Insikten om hbt-personers situation och behovet av vissa pastorala undantag kommer att bestå. Men queer-teologin av idag blir om 30 år lika pinsam som vissa sexualpolitiska utredningar från 70-talet. Psalmboken ska fr.o.m. 1 november anses för heteronormativ med allt sitt snack om man och kvinna under rubriken "Vigsel"; det är bara psalmförfattare från 1800-talet som skriver könsneutralt om "dessa två"!
Genom att införa queer-teologi i kyrkan (förresten ska det numera heta HBTQI-personer) och en ny äktenskapsdefinition förändrar du regeln istället för att låta undantagen bekräfta den. Och det drabbar villigheten hos våra systerkyrkor att se och bevilja undantag. För det komprometterar de hänsynsfulla undantag och anpassningar som redan gjorts.
Rent skamligt är det oxå att du - fortfarande - sitter med folkpartiets blåklint i ett trossamfunds beslutande församling. Det skulle jag faktiskt tycka även om du hade en mycket traditionell äktenskapssyn. (Jag skulle ju nämligen inte vilja att du komprometterade den genom att försvara den i egenskap av folkpartist ;o).