lördag 13 februari 2010

Om modern tvångssterilisering





RFSL:s Sören Juvas och folkpartisten Amanda Brihed skriver på debattsajten Newsmill en artikel om modern tvångssterilisering där de tar sin utgångpunkt i en diskussion som pågår i tidskriften Dagens Samhälle. Där har en moderat kommunalpolitiker framfört synpunkter på funktionshindrades önskan att få barn och för fram uppfattningen att när personer med utvecklingsstörning drömmer om att bli föräldrar skall sjukvård och förvaltare agera. Hur detta agerande skall gå till framkommer inte, skriver Juvas och Brihed, men det ligger nära till hands att tro att det kan handla om att återinföra tvångssteriliseringar.

En del kanske tror att det här med tvångssteriliseringar är något som tlllhör den mörka delen av 1900-talets historia. Så är inte fallet. För de människor som idag önskar byta juridiskt kön är det enligt Lagen om könstillhörighet ett krav att personen ska ha blivit steriliserad och levt "som tillhörande det kön som personen bekräftar sig tillhöra under en viss tid." Däremot finns inget krav på att man ska ha genomgått könskorrigerande behandling.

Än värre föreslås det bli: den statliga könstillhörighetsutredningen föreslår att steriliseringskravet ska kompletteras med att könskörtlarna dessutom avlägsnas.

När denna utredning var på remiss svarade Kyrkostyrelsen å Svenska kyrkans vägnar, coh det är en text som lämnar mycket att önska. När det gäller sparande av könsceller för kommande befruktning har ett övergripande resonemang om "barnens bästa" även om de konstaterar att forskning saknas.

I vilket fall: frågan om transpersoners livsvillkor är en människovärdesfråga som Svenska kyrkans medlemmar bör titta närmare på. Visserligen i elfte timmen, men bättre sent än aldrig.

Det finns en lång rad åtgärder som behöver genomföras vad gäller transpersoners rättigheter. Läs till exempel RFSL:s transpolitiska progam, där man bland annat vill att transpersoner ska omfattas i diskrimineringslagstiftningen och hetslagstiftningen (Lagen om hets mot folkgrupp).

Jag håller med Sören Juvas och Amanda Brihed: Låt tvångssteriliseringar bli historia en gång för alla!

5 kommentarer:

  1. Kyrkostyrelsens skrivning och slutsater är som jag ser det väl avvägda med tanke på de transsexuellas situation. Det viktigaste för dessa personer är väl att hitta hem till "rätt" könstillhörighet. Utredningen visar omtanke.
    Det föreligger väl i ovanstående fall att ett gift par kan ansöka om adoption. Problemfritt är tydligen förändring av kön. Fyra procent vill återgå till sitt ursprungliga kön.
    Det är en välskriven kommentar till könsbytesproblematiken som Kyrkan levererar.

    SvaraRadera
  2. Jag tycker att du är klok, Karin

    SvaraRadera
  3. Leif Ekstedt:
    Hur skulle du själv känna, om en sjukdom eller ett handikapp du fötts med bara kunde rättas till om du först skrev under på att aldrig någonsin skaffa egna barn?

    Att som utomstående bestämma att "hitta hem till rätt könstillhörighet" för all framtid ska vara viktigare för personen än att kunna få ha egna barn, är lite bristande i insikt.

    De flesta lever helt vanliga liv resten av livet, och många får sin diagnos som unga. Att tvingas välja mellan föräldraskap och behandling är oetiskt.

    Det medför dessutom, att man tvingas, om föräldraskap är viktigt (det kansdke du personligen tycker, i ditt liv?) att istället för att få behandling nu, se till att skaffa de barn man någon gång kan vilja ha innan det är för sent. Vill du ha det så själv?

    Det är inte omtanke att tvinga en 18-åring som lider i sitt nuvarande kön att be läkarna destruera hens ev. sparade spermier eller ägg, så att hen aldrig kan bli biologisk förälder, för att kunna få leva ett normalt liv som den man föddes som i sin själ.

    Skyll på annat, men inte på omsorg.

    SvaraRadera
  4. Karin, RFSLs transpolitiska program är visserligen helt okey, men inte uppdaterat sen 2004. Transpersoner ÄR inkluderade i diskrimineringslagen sedan 1 januari 2009.

    Därmot omfattas vi inte av kravet på aktiva åtgärder på samma sätt som andra minoriteter. Inte heller är vi inkluderade i hetslagstiftningen eller hatbrottslagstftningen.

    Catharina Carlssons utspel är riktigt obehagligt. Jag kommenterar det på min blogg.
    http://lukas-romson.blogspot.com/2010/02/moderat-utspel-ifragasatt.html

    SvaraRadera
  5. Leif Ekstedt
    Kyrkostyrelsens remissyttrande är liktydigt med det från katolska kyrkan och det från Sveriges Kristna Råd, något som inte är det vanliga inom SvK när det gäller HBT-frågor. Bara det faktumet borde leda till viss eftertanke.

    Det finns ingen forskning som tyder på att transsexuella skulle må dåligt av att bli biologiska föräldrar efter sin behandling, alltså att som män bli biologiska mödrar eller som kvinnor bli biologiska fäder. Det är SvKs misstolkning av antydningar i det tämligen dåliga lagbetänkandet. Men kyrkostyrelsen har inte någon medicinsk eller psykologisk kompetens att dra sådana slutsatser.

    Jag känner en mängd transsexuella som inte alls har några problem med att "hitta hem i sitt rätta kön" som du uttrycker det, och samtidigt se en framtid där de har biologiska barn. För att inte tala om alla jag känner som redan har barn, och inte ser det som ett problem i sin nya könroll. Forskningen visar att det inte spelar någon roll för barnen heller. Så nej, jag tror inte alls det handlar om omtanke, utan om rädsla och fördomar.

    Vad gäller de fyra procenten så handlar det för det första om 3,4 %, och siffran har sjunkit drastiskt de senaste 20 åren. Att läkare ställer fel diagnos förekommer för alla sjukdomar. Men jag tror du kan hålla med mig om att lösningen inte är att sluta behandla alla, utan att bli bättre på att ställa rätt diagnos?

    SvaraRadera