torsdagen den 11:e mars 2010
Om folkmord på assyrier - erkännande behövs!
Den 11 mars beslutar riksdagen om Sverige ska erkänna folkmordet i Armenien 1915 elle inte. Hör skövdetjejen och folkpartisten Carmen Tillo berätta i TV4 om vad hennes släkt utsatts för och hur minnet lever kvar.
Folkpartiets landsmöte beslutade år 2005 att göra följande uttalande:
"Folkmordet som armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontinergreker utsattes för under första världskriget har alltför länge setts som en turkisk-armenisk angelägenhet. Turkiet hör hemma i den europeiska gemenskapen och har i flera avseenden uppfyllt kriterierna för medlemskap i EU. Inom kort planeras förhandlingar om medlemskap börja. Turkiet bör inför detta ta ansvar för att sanningen om folkmordet på armenierna m.fl. blir känt och att offrens lidande erkänns. EU bör utöva starka påtryckningar på Turkiet för att erkänna folkmorden på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontinergreker under första världskriget. Turkiet och andra länder bör öppna arkiv och på andra sätt främja forskning om denna mörka del av regionens historia. Starka påtryckningar krävs också för att Turkiet nu och framdeles skall tvingas respektera de kurdiska och kristna folkens rättigheter."
Dagen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag håller helhjärtat med dig om behovet av upprättelse för de drabbade. Turkiet har fortfarande mycket svårt att hantera sin historia och det folkmord på minoriteter som ägde rum kring 1915. När nu Turkiet står inför EU-medlemskapsförhandlingar är det rätt läge att sätta press på dem i denna fråga. Så långt håller jag med.
SvaraRaderaFast nog är det bra underligt om det skulle fattas riksdagsbeslut om detta. Över huvud taget är det bisarrt att tänka sig att ett parlament ska fatta beslut i en fråga som handlar om historieskrivning. Vilka andra historiska händelser ska riksdagen i så fall "erkänna"? Har riksdagen hittills någon gång fattat beslut om at "erkänna" någon historisk händelse? Nej, naturligtvis inte. Tack och lov för det!
Att införa en statligt sanktionerad historieskrivning hör inte hemma i en demokrati. Man bör inte göra politik av historien. Speciellt inte när vi nu menar att det är just vad de styrande i Turkiet gör.