onsdagen den 7:e april 2010

Biskop Erik Aurelius om Gud, Darwin och "humanister"

"Några av de naturvetenskapligt orienterade ateister som av någon anledning kallar sig humanister har på tal om skolans undervisning i religionskunskap förklarat att kristendomen måste behandlas som en av flera mytologiska berättelser om världens uppkomst och människans plats i tillvaron.

Det verkar faktiskt som om de tänker sig att kristendomen i första hand vill berätta om världens uppkomst. Då har man inte fattat mycket av vad religion är."

Läs hela artikeln

5 kommentarer:

  1. Religionsstrider förekom och förekommer ännu i denna dag. Som kristen får man lära sig att Gud är allsmäktig. Det tror jag på. Men innebörden av att tro på en allsmäktig Gud innebär väl att jag inser att han har grepp om hela skeendet.
    Det måste ju helt enkelt handla om ett monopol som delvis är outleasat under sträng kontroll.

    SvaraRadera
  2. Den mannen gör mig på samma gång, varje gång, till en både lyckligare och klokare människa.

    SvaraRadera
  3. Det är väl lite förmätet att anse att Guden som senare anammade kristendomen skulle ha skapat hela universum blott för människorna (du/jag).
    Man måste ställa upp premisser och sedan dra en slutsats samt undvika cirkelresonemang.

    Mvh/Vattusvensk

    SvaraRadera
  4. Eftersom vi numera har religionsfrihet i Sverige och skolans uppdrag heller inte går ut på att göra eleverna till kristna, kan kristendomen inte ges en särställning gentemot andra religioner eller livsåskådningar i undervisningen. Det är viktigt i en demokrati att man respekterar att skolan och religiösa församlingar har fått olika uppdrag i samhället, och att skolan inte ska syssla med religiöst förkunnande. Skolan är till för alla oavsett trosuppfattning.

    SvaraRadera
  5. Jag är en “naturvetenskapligt orienterade ateist” men med ett stort intresse och ödmjukhet för vad religionen har haft för betydelse för vår historia, vår nutid och sannolikt för vår framtid. Jag vill säga att Biskop Erik Aurelius inlägg är välformulerat. Jag tänkte först skriva något långt komplicerat inlägg om kyrkans historiska förhållande till vetenskapen men jag nöjer mig med följande. Idag vet nästan alla vem Copernicus och Galilei var, namnen står skrivna på våra rymdsonders metallsidor. Men samtidigt vet nästan ingen vem Urban VIII var och hans namn vitrar sakta bort från marmorinskriptionerna. Alla religioner har vanligen haft ett komplicerat förhållande till modernitet. Frågan är: vem är dagens Galilei och vad har kyrkan för förhållande till vad hon/han säger? Och vem är dagens Urban VIII och vad säger hon/han? Det sista frågan är svårast: när kommer religionen bli den kraft den en gång var för att driva förnyelse?

    Med vänliga hälsningar

    /Erik F

    SvaraRadera