torsdagen den 22:e april 2010

Dags för biskopsbrev om vigselgudstjänsten?

I Svenska kyrkan har vi de senare åren märkt av trenden att tillämpa brudöverlämning vid vigslar, dvs att brudens far leder bruden in till altaret och överlämnar henne till brudgummen. Symboliskt innebär det att faderns lämnar över myndigheten över kvinnan till den blivande maken.

Detta aktualiseras nu särskilt sedan det framkommit att Victoria och Daniel avser använda denna amerikansk film- och teveserieinspirerade sed, uppenbarligen aningslöst om den symboliska betydelsen som de nu riskerar att upphöja till trend eller - ve och fasa - norm.

Ansvaret för gudstjänsten ligger hos tjänstgörande präst. I detta fall ärkebiskopen och två andra biskopar plus en domprost. Är de i händerna på ett par med stark vilja att utforma sin vigselgudstjänst med privata riter som inte hör hemma inom svensk tradition? Det möts vi vanliga församlingspräster också av då och då, så det är inte utan sympati för den tjänstgörande kvartetten jag ansluter mig till den protesterande skaran.

Kanske är det nu dags för biskoparna att tänka till och producera ett biskopsbrev om vigslar, precis som de formulerat sig kring begravningsgudstjänsten teologi och praktiska detaljer. Kan de ha åsikter om liljor eller jord på kistan kan de väl föreskriva hur processioner ska genomföras.

Kyrkans tidning
Tidigare bloggat

Och Maria har formulerat sig bra om detta.

Aftonbladet

Elin Grelsson: "Om vi upprörs över islamsk hederskultur och täckande burkor som symboler för kvinnans ofrihet, verkar vi vara mer benägna att blunda för den västerländska hederskulturens symboler. Inbäddad i ett skimmer av amerikansk romantik är det kanske svårare att se vilka patriarkala strukturer som ligger bakom. Viktoria är den första kvinnliga tronarvingen. Ändå väljer hon att manifestera sin kärlek genom en unken symbol för kvinnans omyndighet och överlämnas mellan två män. Det är Sverige år 2010 och hederskulturen blomstrar även här." Aftonbladet

Ulf Bjereld
GP:s ledarblogg
Magdalena Ribbing
Miriam

22 kommentarer:

  1. Man kan väl själv avgöra vad överlämningen ska symbolisera?

    SvaraRadera
  2. Nej Tor det kan man inte. Lika lite som du själv kan avgöra vilka konnotationer ditt förnamn har eller att bokstaven S inte utläses K. För så funkar kulturen; som ett gemensamt klister som vi blandar tillsammans.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker det är bra att brudöverlämning har blivit populärt. Ser inga som helst problem med detta.

    /Christer

    SvaraRadera
  4. Maja: "För så funkar kulturen; som ett gemensamt klister som vi blandar tillsammans"

    Men strax innan säger du tvärsäkert att Tor har fel.

    Det verkar ju inte vara så mycket gemensam blandning av det klistret.

    Om du "tillåter" Tor vara med och blanda klistret kanske kulturen och tolkningen av denna förändras.

    Det är SÅ det funkar.

    SvaraRadera
  5. Håller med Annika, Karin och Maja. Bra att det sägs ifrån, extra viktigt nu inför en så uppmärksammad vigsel som den här. Verkliga biskopsord från teol dr Annika Borg. Bra!

    Sen kan man ju å andra sidan notera att nu också Svenska kyrkan i god Woody Allen-anda säger till lillasyrran att hon lika gärna kan gifta sej med en brud om killarna gör henne besvikelse. Det ses väl f.ö. (precis som av Platon) som den optimalt jämställda relationen? Men sådan queerteologi är knappast vare sej kristlig eller i överensstämmelse med god svensk tradition.

    F.ö. kan Victoria och Daniel i den nya vigselordningen välja bort Jesusorden om äktenskapet (som nu "kan utgå"!) till förmån för Ruts kärlekförklaring till sin svärmor(!). Bara en sån sak...

    SvaraRadera
  6. Jag tror både Tor och Maja har delvis rätt. Man kan inte utan vidare välja vad en symbolisk handling ska betyda. Men den gemensamma tolkningen av brudöverlämningen är i dag heller knappast det patriarkala handelskontraktet som flyttar över en passiv kvinna från den ena mannen till den andra. Det flesta ser nog tvärtom handlingen som ett uttryck för myndighet och övergång. Bruden lämnar sin fader (och moder) och går som vuxen in i en ny gemenskap. Bruden släpas inte fram av fadern utan går tillsammans med honom en bit och väljer sedan att själv gå vidare till sin blivande man. Ungefär så ser de flesta nog på det hela.

    Även om också jag ogillar brudöverlämning av samma jämställdhetsskäl som Borg och Långström-Vinge finns det större kyrkliga problem. Värre saker finnas att bli upprörd över (t.ex. att kyrkomötesbeslutet i höstas slängde den äktenskapssyn som Jesus står för utifrån skapelseordningen kastas bort för det nyhedniska könsneutrala äktenskapsuppfattningen).

    SvaraRadera
  7. Christer: Ser du inga problem med hederskultur heller? Eller att det kanske blir tradition att man hänger ut blodiga lakan? Eller att vi börjar med brudpris? Tänk om någon tycker det är "romantiskt" med att kvinnan är omyndig? Ska vi uppmuntra det också? Gå tillbaka till soffan och se klart din Hollywoodfilm!

    SvaraRadera
  8. Visst har du rätt, Karin. Jag tror att Victoria och andra kvinnor som vill detta helt enkelt är okunniga om innebörden av en sådan handling. Jag blir också förvånad att så många, förment feministiska, kvinnobloggare tycks tro att "man själv får bestämma sitt bröllop" och att kyrkan inte ska lägga sig i.

    SvaraRadera
  9. Visst kan Tor börja tolka brudöverlämningen precis som han vill men jag tror att han kommer att få svårt att introducera en helt annan symbolism i något som de facto har en historisk bakgrund, och som existerar i så hög grad i världen och inte minst i Sverige, alltså könsmaktsordningen som män går som vinnare ur. JAG ÄR KVINNA. JAG VILL INTE FÖRSTÄRKA DEN.

    SvaraRadera
  10. Men det va väl en j-vla vantolkning av traditionen. Fadern lämnar över bruden och godkänner därmed vigseln och att hon lever ett eget liv tillsammans med den nya mannen. Det finns rätt många förädrar, speciellt fäder när det gäller dottern, som inte i sitt hjärta godkänner att dottern börjar ett liv tillsammans med en annan man. Att ritualisera det på det här sättet är säkert en hjälp för såna, en fysisk markering. Inte att hon överlämnas som en omyndig och lika gärna kunde överlämna sig själv.

    Men, om detta allmänt har tolkats av större delen av befolkningen som att kvinnan ses som omyndig så bör hon tänka sig för.

    SvaraRadera
  11. Så här tycker jag. Vi lever i 2000-talet, dvs. kvinnor i Sverige är fria/självständiga och har frihetstänkande, vi är starka och har yttrandefrihet. Vi har andra lagar nu än vad vi hade förr. Vi har valmöjligheter!

    Med det vill jag säga att jag hoppas att brudöverläming godkänns. Jag vill skapa FLER valmöjligheter i hur man kan gå in i kyrkan, och att det ska vara upp till varje brudpar hur man vill gå in i kyrkan (tillsammans eller bli överlämnad). För det är många av oss som önskar att bli överlämnade, som inte gör det för den gamla symbolikens skull!

    Eftersom vi inte lever efter dom förhållandesätt och synsätt på kvinnan som det var förr, så är brudöverlämning för mig ingen hemsk handling i dagens samhälle. Jag blev själv överlämnad av både min pappa och min styvfar när jag gifte mig, och INGEN tyckte att det var konstigt eller fult. Det blev den bästa dagen i mitt liv!

    SvaraRadera
  12. Carl Johan Petersson23 april 2010 11:48

    Tess: Tack för ett inlägg i rättan tid! Frihet innebär just frihet att välja, och den ska vi respektera.

    Det är hycklande att man ena sidan talar varmt om "moderna kvinnor med utbildning och frihet" (som Annika Borg skrev i DN i går) samtidigt som man låter förstå att en kvinna inte ska ha frihet att göra ett val som står i strid med vad vissa feministiska ideologer anser är mest jämställt. Det är hyckleri och dubbelmoral.

    Sedan kan man hävda att den svenska traditionen är att brudparet går in tillsammans. Det är sant, och den traditionen har vuxit fram långt före våra dagars feminism och jämställdhetsideologier och har faktiskt inget med dem att göra.

    Detta är ingen jämställdhetsfråga. Så bör det förbli.

    SvaraRadera
  13. Tyvärr lever vi visst enligt de förhållningssätt och synsätt på kvinnan som vi gjorde förr, Tess. Det är precis det som är problemet.

    SvaraRadera
  14. I M. Wiehes låt "Titanic" sätter dom sjunkande på sig hatt och tjock tröja för att förbereda sej på det som komma skall. Man flyttar fokus. Från det stora och uppenbara, skeppet som håller på att sjunka, till det förhållandevis obetydliga, vad man har på sig. Men skeppet sjönk likväl.

    Jag upplever att vi gör samma sak när vi diskuterar den aktuella brudöverlämningen. Vi lever på 2000-talet. Men vi väljer att diskutera den perifera frågan om brudöverlämning istället för den stora och viktiga: Monarkins vara eller icke vara.

    Som sagt. Vi lever på 2000-talet...

    SvaraRadera
  15. Det är klart vi inte ska monarki. Och vi ska inte ha president heller, det är alldeles obehövligt, talmannen kan vara statschef och öppna riksdagen (kungens enda uppgift som statschef) precis som talmannen sköter klubban precis varje annan dag i riksdagen.

    Det gör inte den här frågan mindre viktig. När vi nu HAR det här statsskicket som vi har, så ska de vara mogna sin uppgift. Det görs ju vanligen stor affär av att de är det. Man kan inte bara byta ut innebörden av förtätad symbolik. Isåfall kan ju jag fortfarande kalla chokladbollar för negerbollar, som jag lärde mig att de hette när jag var liten, och hitta på en egen liten betydelse av det. MEN JAG GÖR INTE DET, för jag inser vidden av symbolspråk och vad en till synes privat detalj har för påverkan på andra människor.

    Om det var jag som var kronprinsessa, och det var mig ni såg på TV, och jag skulle äta en chokladboll. Skulle ni tycka att det var min privatsak vad jag kallade den? Eller om jag tyckte att bög eller cp var ett fungerade skällsord, eller så?

    SvaraRadera
  16. Hej Karin! Jag har precis borjat lasa din blogg, jag laser den med stort intresse och gladje. Jag sjalv ska borja med teologi studier i host och forhoppningsvis bli prast inom svenska kyrkan om cirka 6 ar!! Ser fram emot att folja din blogg!

    SvaraRadera
  17. Det är så dumt detta, att de har så dålig koll på vad de håller på med.

    SvaraRadera
  18. Hej!
    Jag - tycker det är en "unken tradition" som jag tror hänger med av ren otänksamhet (det har alltid varit så). Men att jämföra med islams kvinnosyn är som att jämföra äpplen med citroner. Den unka traditionen är ändå i princip bara ord - medans islams syn i många fall inte är för att förbättra kvinnans ställning. Och Karin, du kommer väl hit på HBT-paraden? ;)

    Hoppas du är engagerad och har tid ;)
    Janne

    SvaraRadera
  19. Symboliken bakom äktenskapet är enligt Jesus att en manlig del av skapelsen och en kvinnlig del av skapelsen (det finns inga fler) sammanfogas till ett kött. Detta är grunden till giftermålet. Du har själv, i kyrkomötet, hävdat att Jesus äktenskap inte är det samma som det vi har idag (trotts att kyrkoordning och bekännelse hävdar motsatsen) och att symboliken inte är den samma längre.

    Kan det då inte vara samma sak med symboliken i denna sed att en förälder går med sin älskade dotter till altaret? Kan kyrkan lägga in annan symbolik i äktenskapet än den Jesus lade in i det, så kan man väll lägga in en annan symbolik i en ritual som människor skapat utan att du skall bli upprörd?

    SvaraRadera
  20. Oh my goodness! Att jämföra en vacker sed som brudöverlämning med burkor och islams förtryck av kvinnor, där dem varker får välja sin blivande man eller ens välja hur dem vill leva sitt liv, är bara så typiskt för svenska "feminister". (Förresten varför kallar ni er feminister, det är ju precis det ni INTE är!)
    Blev förvånad...tar det verkligen 6 år att bli "präst" i Sv kyrkan? Otroligt, jag trodde det räckte med 2 veckors kurs hos RFSL.

    SvaraRadera
  21. nu har jag också bloggat lite i frågan: http://www.martaaxner.net/2010/04/25/vem-far-gifta-sig-i-kyrkan-och-hur/

    SvaraRadera
  22. Inom hinduismen kallas vår tidsålder för: "Grälsjukans tidsålder" och det stämmer nog...lämna dem ifred.Peace...

    SvaraRadera