Dags att avliva myter om sjukförsäkringen

1. Vad har hänt med sjukförsäkringen under mandatperioden?
Sedan alliansen kom till makten har en rad stora reformer genomförts som lett till en halvering av antalet sjukskrivna, t ex rehabliteringsgaranti, satsning på företagshälsovård och nystartsjobb. Alliansen har också skapat tidsgränser där den som har en viss arbetsförmåga slussas över från sjukförsäkringen till arbete eller Arbetsförmedlingen.

2. Varför har sjukförsäkringen reformerats så mycket?
Därför att försäkringssystemet tidigare varit misskött i många avseenden. Gränsen mellan arbetslöshet och sjukskrivning var diffus. 140 människor om dagen förtidspensionerades och totalt 750 000 personer var sjukskrivna eller hade sjukersättning.

3. Vad har alliansen gjort för att hjälpa människor tillbaka i arbete?
En miljard kronor per år satsas på rehabiliteringsgaranti. En miljard går till att korta köerna i vården vilket förkortar vägen tillbaka till arbete. Landstingen får extra pengar beroende på hur mycket de lyckas minska sjukfrånvaron. Företagshälsovården har fått ökade resurser.

4. Hur fungerar de nya tidsbegränsningarna?
Efter tre månader prövas om det går att komma tillbaka till något annat arbete hos arbetsgivaren. Efter sex månader prövas om det går att komma tillbaka till något anna arbete alls. Efter ett år sjunker ersättningen från 80% till 75%. Efter 2,5 år tar sjukpenningen slut och den sjukskrivne erbjuds ett individuellt anpassat introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen, med i princip samma ersättning som tidigare. Edter tre månader går det att söka sjukpenning igen, men hittills har majoriteten blivit kvar i åtgärder hos Arbetsförmedlingen eller kunnat gå tillbaka i arbete.
Vid varje steg finns en rad olika möjligheter till undantag utifrån särskilt allvarliga sjukdomar.

5. Hur har det gått för dem som nått tidsgränsen?
Mycket bra utifrån förutsättningarna. Tidsgränsen började gälla den 1 jan i år. 14 400 personer som varit sjukskrivna 2,5 år eller mer nådde gränsen. Många hade varit borta länge, 6-7 år. Trots det är det bara 40 % som behövt återgå till sjukförsäkringen. Ca 1800 har fått jobb, resten är arbetssökande eller i olika aktiviteter.

6. Varför bedömer Försäkringskassan en persons rätt till sjukskrivning? Litar man inte på doktorn?
I de flesta fall, då Försäkringskassan säger nej, handlar det om att intyget fyllt i fel. Det handlar om enstaka procent då Försäkringskassam avslår. Att någon har en sjukdom är inte alltid detsamma som att personen måste låta bli att arbeta. Läkare är medicinskt kunniga, men har ingen utbildning generellt för att bedöma arbetsförmåga.

7. Det finns uppgifter om att människor begått självmord när sjukförsäkringen upphör. Då måste väl systemet vara för hårt?
Oavsett system finns människor som mår dåligt och några väljer att begå självmord. Det är svårt att avgöra om det är systemet eller den bakomliggande sjukdomen som är det avgörande. Men vi vet att förtidspensionering, som ju ofta blev effekten av det gamla systemet och som oppositionen vill gå tillbaks till, leder till sju gånger större risk för självmord.

8. Tycker Folkpartiet att det nya systemet är bra?
I huvudsak, ja. Det kommer dock alltid finnas detaljer som måste omprövas. I den mån grupper hamnar mellan stolarna ska det förstås ordnas. Övergången mellan sjukförsäkring och Arbetsförmedlingens introduktion skulle kunna vara smidigare. På sikt vill vi också höja taket i sjukförsäkringen.
/Erik Ullenhag, partisekreterare Folkpartiet liberalerna.

Läs också Farouk Medinas inlägg på Brännpunkt:

"Denna bortre gräns i sjukförsäkringen ska ses som en möjlighet. Ingen blir utförsäkrad i välfärdsstaten Sverige. Nuvarande sjukförsäkring öppnar en bro till arbetsmarknaden, så att alla som har möjlighet/förutsättningar och motivation kan återgå till eget arbete och egen försörjning efter en långtidssjukskrivning. Och jag gör alltid en individuell bedömning i varje enskilt ärende, oavsett var i rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser individen befinner sig i. "