Ordförande, biskopar, kyrkomötesledamöter,
Åhörare på plats och via webben.
Jag föreslår bifall till reservation 1 av Christina Meltin Westerlund och Britta Broman, och bifall till reservation 2 av Britt Louise Agrell med flera.
Tack utskottet för behandlingen av vår motion.
Jag tänker börja med att tala om maktlekar. Det är nånting som utövas på alltför många skolgårdar i vårt land. En av dem går ut på att genom ett speciellt text kontrollera om en skolkamrat är homosexuell. Det går till så att en misstänkt homosexuell elev hålls fast av kamraterna och blir suddad på armen med ett vanligt suddgummi. Om eleven då skriker, anses det vara ett tecken på att denne är homosexuell.
Upprörande, eller hur. Nu är det ju inte så att mellanstadieelevernas maktlekar kommit till som ur det blå. De är allvarliga konsekvenser av den attityd mot hbt-personer som fortfarande är utbredd i samhället som ytterst ges uttryck i hatbrott.
Vänner! Svenska kyrkan är en stolt företrädare för mångfald och öppenhet. Vi är en av de organisationer som tydligast har tagit ställning för hbt-personer genom vårt beslut i vigselfrågan förra året.
Vi har ett ansvar för att motverka diskriminering och hatbrott. Och vi har ett ansvar att fortsätta tala med varandra om hbt-frågor, eftersom det ständigt aktualiseras olika värdegrundsfrågor inom området. Vi har en ny könstillhörighetslag på gång. Där tar man upp frågor som tvångssteriliseringar och tvångsskilsmässor för transsexuella som vill genomgå könskorrigering. Detta kommer säkert inte de flesta att komma ikontakt med, men hur skulle man som svenskkyrklig och kristen kunna resonera omkring det?
Vi måste fortsätta tala om äktenskapet. Innan beslutet togs var det en del som tyckte att vi talat för lite. Nu när beslutet är taget måste vi fortsätta tala med varandra, våra medlemmar och andra om hur diskussionen kring beslutet gick, hur man tolkar Bibeln i hbt-vänlig riktning och hur dom tänker som fortfarande är kvar i den tveksamma attityden gentemot hbt-personer. Ska flera syner på äktenskapet kunna rymmas i vår kyrka, måste vi tala om vad de innebär. Och som Jerry Adbo nämnde här i en tidigare diskussion: vad kan ett normkritiskt förhållningssätt innebära?
Alla vi som är företrädare för Svenska kyrkan förväntas vara orienterade i människosyns- och samhällsfrågar. Därför behöver vi fortsätta det utbildningsarbete som inleddes då vigselfrågan var aktuell.
Mina medmotionärer och jag önskar en utredning om hur en hbt-utbildning för kyrkomötets ledamöter skulle kunna möjliggöras. Kyrkomötet behöver ta tydliga steg framåt i mångfaldsarbetet, inte minst med tanke på hur samhällsklimatet utvecklats de senaste åren. En hbt utbildning ger nödvändig orientering i frågor som rör en svårt utsatt grupp människor i vår kyrka. Att vi skulle avsätta tid för detta, är också en viktig signal – vi tar ansvar för att motverka fördomar och diskriminering, och vi tar ansvar för en utveckling inom Svenska kyrkan som värnar mångfald och öppenhet.
Jag vet att Kyrkomötet har haft en hel seminariedag – men det kommer nya frågeställningar och nya ledamöter.
Vi önskar också att stiften uppmuntras att starta utbildningar i hbt-frågor för anställda, idéella och förtroendevalda. En del stift jobbar redan med det här, liksom en del församlingar, men att det redan förekommer kan inte vara en anledning att tycka att motionen är onödig. Låt fler se det vi har sett!
Jag skulle önska att stiften jobbar mer med de mjuka frågorna. Våra stiftskanslier är bra på förvaltning och IT, men vad underbart det skulle vara att få uppmuntra stiften att jobba med och främja mångfaldsfrågorna! IHär är Ekho, organisationen för kristna hbtq-personer, en möjlig och viktig samarbetspartner.
I våra församlingar finns anställda, ideella och förtroendevalda som möter hbt-personer i själavård och i kyrkliga handlingar. Regnbågsfamiljerna ska kunna komma med sina barn till våra Öppet hus och känna att här har man en susning om av detta innebär. Församlingarna behöver ökad hbt-kompetens.
Och det är våra församlingspedagoger och skolpräster som finns på skolornas rastgårdar och möter Den här motionen gick nästan igenom i förra årets kyrkomöte. Svenska kyrkans Unga stöder den och skriverr: ”Om fler förstår och vet vad det innebär, blir det inte lika främmande.” Ekho stöder motionen.
Vänner i kyrkomötet, kunskap lyfter Svenska kyrkan, och kunskap kan aldrig vara onödig.
Efter att ha läst detta håller jag fullständigt med Dag Sandahl att det som behövs är en fortbildning om vad det betyder att Jesus är Herre.
SvaraRaderaLåt oss stanna lite vid ungdomarna. Mina erfarenheter från grundskolan (slutade jobba 2008) är att grundskolan är fylld av homofobi, främlingsrädsla (man umgås helst med landsmän)och inte minst en mycket stark mobbning av romer.Får eleverna sina fördomar hemifrån? Och varför skulle kyrkligt anställda vara fria från fördomarna? Är alla lärare det?
SvaraRaderaJodå, det går kanske, KANSKE, skriver jag, att utbilda, såvida inte detta stärker synen på annorlundaskap!Jag förstår inte riktigt vad en utbildning i hbt-frågor skulle innehålla. Är hbt-personer så märkliga? Är det inte på tiden att homosexuella normaliseras i stället?
Du har aldrig funderat på att bli hemmafru istället Karin?
SvaraRadera/Christer
Anonym: Det ena motsäger inte det andra.
SvaraRaderaTant lila: nej, jag tror inte att kyrkligt anställda är fria från fördomar. Därför behövs den här utbildningen. Hbt-personer är inte märkliga. Men det finns många frågor, ofta kontroversiella, inom denna sfär som behöver belysas.
Christer: Jodu, då kunde jag sitta och blogga ännu mer hbt-vänliga bloggar hela dagarna. =)
Jättebra Karin!! Och du, den där mobbingsituationen du beskriver kunde lika väl gällt Svenska kyrkan bland vuxna människor. Jag är en av dem som till sist tvingades sluta för att jag inte orkade med utsattheten av chefer och kollegor. Och till anonym: att utbilda folk i hbt-frågor kasnke är precis detsamma som att utbilda folk i vem Jesus är och vad det innebär att han är Herre. I min värld är han vår förebild och han om någon brötnormer och tog in "de annorlunda" i gemenskapen! Alltså något som Sv Ky i allra högsta grad bör arbeta med för att kunna kalla sig en värdig kyrka i Jesu fotspår.
SvaraRadera