Väl valda ord, brukar beställningen bli när man ska ha skolavslutning eller liknande. Biskop Eva Brunne håller en predikan. Ordentlig predikan. Hon låter samtidens händelser (alla snackar om sverigedemokraterna) möta evangeliet och tanken om alla människors lika värde. Hon vågar, och hon tar i, mer än vad vi vanliga präster vågar göra.
Än så länge har ingen rest på sig under predikan och tågat ut ur kyrkan, brukar jag säga när folk frågar hur det går att vara präst.
Men jag får kanske ändra mig. Tyvärr, får jag säga, ännu har ingen rest på sig i kyrkan och gått ut...
Men finns det något egenvärde i att vara provokativ? Och var det verkligen det som Eva Brunne tänkte vara? Jag vet inte. Jag känner inte Eva Brunne. Vi är vänner på Facebook och har handskakat på Kyrkomötet. Men när jag läser hennes predikan ser jag inget som inte vilken präst som helst skulle kunna säga. Det som är själva grejen, naturligtvis, är att när hon förbereder denna riksdagspredikan vet hon om att hon har 20 sverigedemokrater framför sig. Vem skulle inte ta chansen att verkligen tala extra mycket om alla människors lika värde?
När nyheten om SD-tåget kablades ut visste ingen egentligen vad det var som SD reagerade mot. Signalen som upptåget gav, är entydigt. SD tyckte inte om att biskop Eva talade om rasism och främlingsfientlighet. Senare förtydligar Jimmie Åkesson. Det var att hon "hyllat aktivister", såna som tycker sig ha som särskilt uppdrag att göra livet surt för sverigedemokrater och andra högerextremister.
Men Eva Brunne, som var där en kvart ungefär, upplevde inget av det som hände som hotfullt. Det är fullt möjligt att det fanns människor där med våld på agendan: men ska Eva Brunnes intentioner dömas enligt principen guilt by association?
Läste någonstans någon som menade att Eva Brunne och hennes fru är aktiva medlemmar i en vänsterradikal lesbisk gerilla med kopplingar till AFA. Man tar sig för pannan. Tyvärr kommer jag inte ihåg var jag läste det.
Jaha. Ska Svenska kyrkan ha ett politiskt budskap? Självklart tycker jag. Vi är tydliga i vad vi anser om olika företeelser. Dock är vi många som talar för kyrkans räkning. Vi har präster och diakoner som är aktiva sverigedemokrater. Ibland talar ärkebiskopen så att högerpolitiker blir glada, andra gånger så att vänsterpolitiker blir glada.
Vi har olika idéer om hur världen ska bli bättre. Som bred folkkyrka finns många åsikter och värderingar. Men Eva Brunne är biskop i Stockholms stift, vald av lekmän, diakoner och präster. Vad hon säger spelar roll. Har vi lärt oss något av den här historien, så är det just det. Svenska kyrkan och våra biskopar är inte marginaliserade företeelser, som ärkebiskopen oroade sig för i sitt inledningsanförande på Kyrkomötet.
Och för Sverigedemokraternas del, som hängivet vill upplyfta kristna tro och traditioner, blir det en tankeställare att de blir kritiserade av den tradition de själva omhuldar.
Idag skriver Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot i Kyrkostyrelsen på
Brännpunkt om förskjutningen från kammaren till Storkyrkan.
Kritikerna menar att predikan är ett tecken på en politiserad kyrka. Det finns långt bättre exempel! Biskopen har fullgjort sitt uppdrag att ge en personlig utläggning. Det långsiktiga problemet för Svenska kyrkan är däremot att se till att många fler olika sorters röster, tolkningar
och traditioner ges företräde, även till de högsta ämbetena.
Sverigedemokraterna vandrade ut när de inte gillade vad som sades. Andra utträder administrativt ur kyrkan. Men det finns de som vandrar in också, när Svenska kyrkan alltmer visar vilken tydlig kraft och vilken tydlig profetisk röst vi är.
Jag håller med Hans Wallmark om att vi måste våga vara personliga och ta personlig ställning. Vi måste våga röra runt i känslorna hos folk. TV4 ringde imorse och undrade om jag kunde komma till Kvällsöppet ikväll och debattera med Jimmie Åkesson. Jag hade gärna åkt om jag inte haft mässan i kväll i S:ta Helena kyrka. För jag är helt övertygad om att Eva Brunne är rätt ute. Svenska kyrkan är inte längre mellanmjölk. Vi är inte marginaliserade. Vi är på banan, mer och viktigare än någonsin.
SVD
Kyrkans tidning
Läs hela Eva Brunnes predikan
Dagen
DN
Det känns tråkigt att läsa ditt inlägg. Jag upplevde det som att du tagit till dig lite av kritiken som gavs ditt förra blogginlägg i frågan.
SvaraRaderaBiskopen prisade en hatdemonstration (som hon själv varit med på och som var direkt riktad mot SD). Det var detta och inget annat som SD-ledamöterna reagerade på. Vissa valde att stanna kvar - andra lämnade tillsammans med Åkesson och Björn Söder. Jag tycker fortfarande Åkesson skulle stannat. Han sänkte sig till Eva Brunnes nivå - nästan.
Aldrig har väl bibeluttrycket "må stenarna ropa" använts med ett så dubbeltydigt budskap som i Brunnes predikan. Jo, tack. Jag vet vad man kan åstadkomma med stenar. Tyvärr vet de flesta sverigedemokrater det.
Exakt. Eva Brunne höll sig inom de råmärken som måste gälla för sådana situationer. Jag frågar vilken reaktionen hade blivit om samma sak hade sagts av en högkyrklig manlig biskop. För samma sak hade kunnat sägas av en sådan, om det nu fortfarande finns några högkyrkliga biskopar.
SvaraRaderaJag har sett uppgifter på nätet att utmarschen inte var en spontan aktion. Predikan hade skrivits ut och delats ut till riksdagsledamöterna i förväg.
Jag ser utmarschen som ett försök till fiske bland oss, som varit motståndare till samkönade kyrkvigslar och som har ifrågasatt valet av Eva Brunne som biskop, alltså ett försök att lura oss att yla med vargarna och delta i mobbningen av Eva Brunne.
Sedan beklagar jag att inte ens alla FiSk-tanter kan skilja mellan mobbare och mobboffer. Att vi lyckas med det i detta fall är en ödesfråga för högkyrklighetens framtid. Menar vi allvar med att kyrkan inte ens indirekt ska styras av politiska partier, måste vi vara mycket konsekventa motståndare mot SD:s idéer om en kyrka som är underordnad statsnyttan, såsom denna definieras av SD.
Och ska vi lyckas övertyga de andra partierna om att avstå från att lägga sig lärofrågor eller att bestämma över partimedlemmarnas teologiska övertygelse måste vi tydligt visa att vi inte släpper in någon form av partipolitisering genom bakdörren, så att säga.
Då kan man inte kela med SD som gruppledaren för Frimodig kyrka har gjort på sin blogg idag. Visst, alla kan bli förda bakom ljuset och ta fel. Men nu krävs en snabb reträtt. Är Sandahl inte det mista rädd för att förklaras skyldig enligt principen "guilt by association"? Jag hänvisar i övrigt till min blogg http://larsflemstroms.blogg.se
Eva Brunne hade alltså inte kritiserat SD som parti, utan åsikter som SD under flera år har sagt sig ta avstånd ifrån. Hon framförde heller inget krav exempelvis att Sverige ska ta emot fler invandrare. Predikan var partipolitiskt neutral även i förhållande till SD.
Jag försöker också vrida och vända på detta, vet inte om jag lyckas bättre än blogginnehavaren...men är i alla fall fortsatt kritisk till Brunnes hänvisning till demonstrationen med röda fanor, kommunister och Ohly. Det är en viktig fråga som bloggen tar upp. Jag ser att biskoparna gärna tar upp frågor där de redan har med sig hela etablissemanget. Klimat, rasism, visst är det ganska enkelt att säga? Sedan tänker jag på 30-talet. Kan biskopen säga något som är en stötesten för de flesta medborgare i ett klimat som är annorlunda? Personligen tvivlar jag. Historien har visat att kyrkan följt tidsandan. Å andra sidan är det inte bara kyrkan som varit feg och inställsam, det är något också jag själv och många måste arbeta med.
SvaraRadera/ bloggläsare
Jag tycker Eva Brunne betedde sig smaklöst och oförskämt. Det finns inget som helst nytänkande eller konstruktivt i att uttrycka sig på det sätt hon gjorde. Hon sparkade in öppna dörrar och instämde i den massmedia vuxenmobbningen av Sverigedemokraterna.
SvaraRaderaDet mesta i Sverige är förutsägbart och nu väntar vi bara på bögar i julkalendern...
/Christer
Jag tycker att det var bra ... stora delar av Eva Brunnes predikan mot rasism och allas lika värde men kunde ha handlat om just det och hur viktigt det är att stå upp för dessa mänskliga rättigheter ... som både kungen talade om och som även Reinfeldt poängterade när det var hans tur att tala i regeringsförklaringen ... utan att hänvisa till den stora demonstrationen och uppmana till våld ... "må stenarna ropa" ... Våld löser aldrig några problem ... "Den som är utan skuld må slänga första stenen" eller hur det nu sägs i bibeln. Om biskopen hade predikat så ... om våra mänskliga rättigheter och allas lika värde och ... om SD hade rest sig och gått då, kunde man ha talat om att SD "bekände färg" som rasister. Nu blev de faktiskt "mobbade" De är valda av drygt fem procent av svenska väljare ... fler än de som röstade på Vänstern ... Man behöver inte ge dem makt genom att förhandla med dom i riksdagen ... men om de röstar för regeringsförslag eller förslag som oppositionen lägger när det inte har kunnat bli en bred lösning mellan regeringen och något av oppositionspartierna kan man inte hålla på och tjata om att man "viker sig" för SD. Hoppas nu man tar debatten med SD i riksdagen, då kommer de att avslöjas, deras åsikter stå där "svart på vitt" . Och låt oss också i handling i stort som smått visa vad vi står för ... i vardagen ... inte bara i demonstrationer och från predikstolarna ... utan när vi möter SD och sådana som röstat på dem, argumentera och ta debatten. Och få SD att förstå vad deras politik står för ... att den är rasistisk, nationalistisk o s v ... om de nu inte själva har förstått det.
SvaraRaderaSå lite kritisk är jag nog mot biskopens predikan ... vinklingen ...
Kyrkan kan naturligtvis aldrig bli partipolitisk. Men hon är för den skull inte opolitisk. Kyrkan måste ta ställning i enskilda politiska frågor utifrån sitt uppdrag.
SvaraRaderaPå samma grund kan politiken aldrig bli livsåskådningsneutral. Ett sådant läge finns inte.
Alla människors lika värde är så grundläggande att det provokativa naturligtvis inte är Eva Brunnes ord om detta - utan att det överhuvudtaget kan provocera!
Och vad gjorde Eva Brunne på demonstrationen mot SD dagen före? Och varför tog hon upp denna demonstration i sin predikan? Både i Bibeln och i predikningar finns det budskap som ska tolkas!
SvaraRaderaTala om en politiserad kyrka! Men detta är kanske okey om det gäller det parti man plötsligt har sina sympatier hos.
Ingen kan beskylla mig för att vara homofob eller för att inte ha en god kunskap om drevets mekanismer, och det är ett drev vi ser just nu inom svensk politik. Det är inte Eva Brunne som mobbas!Det är inte henne man inte sitter vid samma bord med i riksdagshuset!
Fisktanter är nog inte helt korkade!
Så här beskrev DN, under rubriken "Protest mot rasism med SD som måltalvla", demonstrationen den 5 oktober:
SvaraRadera"Manifestationen riktades mot Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, som skedde tidigare på måndagen då det nyinvalda partiet för första gången kunde trycka på knapparna i en votering, valet av talman."
(Uppdaterat 2010-10-04 19:52. Publicerat 2010-10-04 17:54)
Så här beskriver wikipedia huvudarrangören "Septemberalliansen":
Septemberalliansen är ett nätverk av individer, fackföreningar och organisationer som gemensamt protesterar mot den Regeringen Reinfeldts politik. [...]
Antalet organisationer som ingår i nätverket ligger runt 30. Några av dessa är IF Metall Avdelning 1 i Norrbotten, IF Metall Gruvfyran i Malmberget, IF Metall Gruvtolvan i Kiruna, Kommunal Sektion 28 Västra Stockholm, Kommunal Sektion 34 i Stockholm samt SEKO Klubb 119 i Stockholm. Övriga som har slutit upp är Rättvisepartiet Socialisterna, Revolutionär Kommunistisk Ungdom, Kvinnopolitiskt forum, Elevkampanjen, Arbetarmakt, Revolution, Svensk-Uruguayanska Föreningen Cimarron, SUF Stockholm och planka.nu."
Vad skönt att jag gått ur kyrkan för länge sedan
SvaraRaderaAtt människor blir knivskurna på grund av sin partitillhörighet är skrämmande. Det politiska våldet förringas och ursäktas av en samstämmig kör från höger till vänster. DET är skrämmande.
SvaraRaderaDet var inte Eva Brunne som lämnade Storkyrkan i protest mot SD:s närvaro. Jag skulle vilja veta vad det kallas om en grupp huvudsakligen män lämnar en kyrka under en predikan av en kvinnlig präst, i ett annat sammanhang och med en annan partifärg. Jo, då skulle någon moraltant säga att så får man inte göra mot kvinnliga präster, att det inte bara handlar om rätt eller fel, utan också om vett och etikett.
SvaraRaderaJag har sett uppgifter på nätet att inte hela SD-gruppen lämnade kyrkan, men partiledaren Jimmie Åkesson och partisekreteren Björn Söder (den värsta mobbaren i svensk politik) gjorde det. Jag undrar hur man kan vara folkpartist och stödja den hårda kärnan i SD-ledningen, och i synnerhet den person som är den mest sannolika kontaktlänken mellan SD och öppet nazistiska grupper?
Jag räds inte en diskussion om hur illa SD-medlemmar har behandlats, förföljts och trakasserats. Men för dem är läget oförändrat sedan Åkesson och Söder blivit den mobbande svenska journalistkårens nya kelgrisar. Det är de framgångsrika, oavsett hur många lik de har trampat på, som får äran och sympatierna. En framgångskult som är särskilt osmaklig i kyrliga sammanhang. Sluta tyck synd om de högsta fascistledarna!
Håller inte med om den tydliga och profetiska kraften. Allt jag ser är att kyrkan säger samma sak som många andra, vad ska jag säga? Etablissemanget? Det är inte i sig fel att säga samma sak som etablissemanget. Kan vara bra, kan vara dåligt. Det är bara det att det räcker inte för mig. Sedan tror jag inte kyrkan orkar stå upp om det verkligen skulle bli allvar. Men jag ska fortsätta följa kyrkan, utifrån:)
SvaraRadera/bloggläsare
har vi accepterat Ohly, som på valnatten stod upp och förordade "utomparlamentariska åtgärder" för att ta upp kampen mot SD, kan vi nog säkert acceptera Åkesson också. Om extremvänstern (tydligen med Ohly i spetsen nuförtiden)är de som ska se till så SD ramlar ur riksdagen 2014 så lär nog en stor del av svenska folket, framförallt äldre, väcka sina minnen till livs och det gamla, nästan begravda, kommunisthatet komma upp i dagen igen. Undrar vad som händer med antalet SD-röster då?
SvaraRaderaVad gäller Brunne's predikan så var just omnämnandet av manifestationen en klar miss och jag tror inte en sekund på att hon inte hade koll på vad hon pratade om just i det fallet. Hon tog chansen men det blev en långt större reaktion än hon kunnat ana. Annars var predikan helt ok i mitt tycke.
Lars Flemström vad är det för påståenden och antaganden som du sprider?
SvaraRaderaHur skulle du själv känna om någon vid en samling på din arbetsplats stod och talade sig varm om människor som protesterar mot att du får jobba där, som står utanför grindarna med plakat som säger att du inte skall finnas, dina anhöriga skall våldtas. Att du sedan vet att vissa av de här människorna dessutom inte drar sig för att ringa och hota dig eller dina anhörig på nätterna eller stå och vänta utanför din port när du kommer hem på kvällen gör inte saken bättre.
Karin, tack för ett intressant inlägg. Jag har inte läst dina tidigare inlägg om detta, men visst har vi som präster ett ansvar att predika på ett sätt som gör Ordet relevant och levande i häret och nuet. Att inte predika om det som hela Sverige grubblar över vore i detta sammanhang att svika sitt ansvar. Och att predika på ett sätt som föranleder styng i hjärtat hos de församlade--det är väl det vi präster är till för? Ibland blir det för svårt, folk tar illa vid sig. Då får man som präst rannsaka sig själv om man har trampat i klaveret, men även den som tagit illa vid sig måste ifrågasätta sig själv. Blir stynget för svårt, så finns det ofta anledning till det.
SvaraRaderaVar det rätt att nämna demonstrationen? Kanske, kanske inte. Som jag ser saken, så har allt snacket om att Brunne talade om demonstrationen förskjutit fokus från det som faktiskt är viktigt: det faktum att SD i sitt principprogram uttryckligen säger att etnicitet och kultur är avgörande för vårt ansvar mot vår nästa. Detta är ett anti-kristet budskap, och om Brunne inte markerat mot detta hade hon brustit i sitt ansvar som en Ordets förkunnare.
Statskyrkoarvet till trots är hennes arbetsuppgift inte att vara diplomatisk, att erbjuda lite trevnad i en fin kyrkolokal, att bjuda på lite kyrklig glans och flärd. Hennes ansvar är att predika Ordet rent och klart, och däri ingår att undervisa om Kristi gränsöverstigande kärlek, och vårt ansvar att återspegla denna gudomliga kärlek.
Jag tillhör den svenska högkyrkligheten, med rötter i det västsvenska och försänkningar i det tornedalska. Det finns mycket som Brunne och jag skulle kunna träta om, men hennes predikan i tisdags är inte en av de sakerna. Att fokusera på kommentaren om demonstrationerna är att försumma det som faktiskt är viktigt: SD är ett parti med en djupt anti-kristen människosyn, som trots detta låtsas vara 'det kristna alternativet.' Detta är den verkliga utmaningen, inte Brunnes predikan.
--Anders
Som svar till sign Anonym får jag väl upprepa vad jag skrev 6 okt 23.34: "Jag räds inte en diskussion om hur illa SD-medlemmar har behandlats, förföljts och trakasserats."
SvaraRaderaNär Vårdförbundet (fackförening för sjuksköterskor och barnmorskor) säger att den som aktiv sverigedemokrat inte kan vara medlem i förbundet, protesterar jag. Aktiv i SD är man exempelvis för att man har tagit ett politiskt uppdrag, som man har valts till, kanske för att någon har skrivit dit ens mamn på en valsedel. SD har tvättat fasaden grundligt, så det är inte alls så att alla medlemmar ser vad som finns bakom.
Och det är väl ändå hur man sköter sitt politiska uppdrag, inte hur andra sköter sina politiska, som ska vara avgörande? Men nog finns det anledning för vårdarbetsgivarna att se upp med SD-medlemmar bland personalen (men det ÄR faktiskt fackets skyldighet att skydda ALLA medlemmar, även SD-medlemmar, mot obefogade omplaceringar eller uppsägningar).
SD:s pressinformatör har på fråga om hur SD-medlemmar i vården ska hantera illegala invandrare svarat: Att de ska ges vård, men rapporteras till myndigheterna så att de kan utvisas.
Detta vore emellertid ett mycket allvarligt sekretessbrott, sådan personer kan man inte ha bland vårdpersonalen. Och det vet man mycket väl inom SD-ledningen som har erfarenhet som landstingspolitiker under förra mandatperioden. Ändå uppmanar man SD-medlemmar inom vården att begå brott mot patienter! Och sådana personer, som försöker anstifta brott mot nu gällande lagar, har alltså tagit plats i Sveriges riksdag.
Så det var ytterst befogat av Eva Brunne att predika lagen (Guds lag). Det är ju riksdagen som stiftar lagarna. Därför är det nedrigt att anklaga henne för att hon inte predikade evangelium. Har de, som kritiserar henne nu, någonsin tidigare klagat på präster som inte ger lag och evangelium lika mycket utrymme i sina predikningar?
Så det finns alltså anledning för vårdarbetsgivarna att se upp - inte minst med tanke på den järnhårda partipiska som råder inom SD och de trakasserier som oppositionella medlemmar kan drabbas av. Detta i kombination med den mobbning som många SD-medlemmar de facto utsätts för av det omgivande samhället (för en f.d. SD-medlem finns ingen framtid) görpartipiskan mycket effektiv.
Men likväl får inte alla SD-medlemmar dras över samma kam ens inom vården. I stället för att signalera till arbetsgivarna att den här personen kan ni avskeda olagligt, ställa utan försörjning, skicka till socialen, utan att vi lyfter ett finger, borde ju fack och arbetstivarna tillsammans inskärpa vikten av att vårdlagstiftningen följs.
Men är det inte samma sak inom kyrkan? Ska SD-medlemmar i kyrkomötet lyda Gud eller ska de lyda Björn Söder? Hur ska kyrkoanställda och förtroendevalda agera om de märker att illegala invandrare gömmer sig i kyrkan? Själv tycker jag inte att kyrkan ska medverka till att systematiskt sabotera invandringslagstiftningen.
Men jag ser en klar konflikt mellan Guds lag och partilinjen för SD-medlemmar. Och den konflikten har jag sett ända sedan jag första gången fick höra att SD-medlemmar ska följa partilinjen även i kyrkan. Det som en FiSk-medlem har skrivit i ett numera raderat inlägg på sin blogg är alltså rent förtal. Jag är visserligen ny medlem i Frimodig kyrka, men jag byter inte åsikt i sakfrågor varje gång jag går med i en ny förening.
Biskopar ska bedriva kristen påverkan, och predikar man för dem som stiftar lagar (riksdagen) eller dem som ska tillämpa lagar (domare och nämndemän) är det givetvis lagen som ska predikas. Även om det svider i öronen på somliga. Om man är kristen sverigedemokrat får man välja: Gud eller Söder /Åkesson. De som gick ut.
Fyra sverigedmokrater satt kvar, enligt uppgifter på nätet. Undrar vilka de var, och om de ur kristen synpunkt är mer lämpliga som partiledning. Brunne agrep inte SD som parti, utan åsikter som SD under åratal har sagt sig ta avstånd ifrån. Nu hade man chansen att visa att avståndstagandet var seriöst menat genom att sitta kvar.
Lars Flemström, jag stöder inte SD, men jag stöder yttrandefriheten och demokratin, och jag är ytterst medveten om drevets mekanismer, som sagt.
SvaraRaderaMen i stället för att höra till dem som instämmer i förföljelsen av SD borde kanske många kunna vittna om den utfrysning man blir utsatt för som representant för det partiet i olika folkvalda församlingar. Låt oss höra det!
Jag har i många år, som folkpartist, vänt mig mot att partier mobbar ut varandra. Det är en skam, inte minst mot de människor som har röstat in de folkvalda. Och det är inte så man vinner över hatet. Kärlek föds av att kärlek se, och vi får hoppas att det kristna budskapet baseras på kärlek och inte på förföjelse, utfrysning och hat.
Vad hade du sagt, Lars Flemström, om människor i en demonstration hade skanderat att de skulle "knulla din mamma"?
Delar av SD:s politik är otrevliga, det är det ingen tvekan om, men delar av motståndet mot SD är ännu otrevligare. SD:are har blivit hotade och missshandlade för sin politik. En SD:are som hade blivit invald i Göteborgs kommunfullmäktige har lämnat sitt uppdrag som folkvald sedan han blivit knivskuren. Man har alltså tvingat bort en folkvald med våld! Under valrörelsen har SD hindrats från att föra ut sitt budskap genom organiserade mötesstörningar.
SvaraRaderaI det läget kunde man ha väntat sig att kyrkan skulle mana till försoning. Vad gör biskopen då? Hon hyllar en demonstration där de odemokratiska våldsverkarna deltog och förde fram sitt budskap. Var det nödvändigt? Förstår hon inte hur det kändes för dem som är utsatta för hoten? Hade det inte gått att tala mot rasism utan att nämna demonstrationen?
Försöken att spela ovetande är bara patetiska. Naturligtvis visste Eva Brunne vad hon sa och naturligtvis var det en provokation. Borde inte SD:s reaktion få henna att fundera lite i stället för att bara självbelåtet konstatera att provokationen lyckades.
Om en kyrka vill vara utmanande så ska utmaningen riktas mot makten, inte mot vanmakten. Att yla med vargarna kräver inget mod. Jag har lämnat Svenska kyrkan för länge sedan och jag hoppas att fler gör det, helst alla. En kyrka som sparkar nedåt och slickar uppåt, en kyrka som omfamnar fariséerna och spottar på syndarna är inte värd någon respekt. Den är bara värd förakt.
Tant lila, du skriver att du inte stödjer SD. Snart har du upprepat det så många gånger så att ingen tror på dig. Du stödjer den hårda kärnan mot dem som förtalas och trakasseras och ska strömlinjeformas (för att de inte vill det) av den. Hur det känns att bli förföljd, och då menar jag förföljd, av både politiska motståndare och sina egna, har du inte en aning om. Du borde kanske dessutom lära dig skilja mellan rollen och personen. Det är inte Jimmie Åkesson som det är synd om (möjligen hans mamma) utan exvis SD-medlemmar som är anställda i vården och faktiskt hotas av avsked för sin partitillhörighet.
SvaraRaderaSvarta Nejlikan. Vad är sant. Strax före valet anmälde en sverigedemokrat som kandiderade till kommunfullmäktige i Malmö att han hade överfalltits av okända personer i sitt hem, vilka hade ristat ett hakkors i hans ansiskte. Rättsläkaren fann att han inte hade utsatts för något yttre våld utan hade ristat själv. Det finns fler polisanmälda händelser om att SD-are har överfallits utan tecken på att någon annan har varit närvarande. Det finns också exempel på att man har begärt polisskydd utan att någon hotbild har funnits. Men det finns också verkliga våldsaktioner mot sverigedemokrater. Källkriktiken verkar vara obefintlig inom den svenska journalistkåren när det gäller SD, oavsett om drevet är mot SD eller mot deras motståndare.
Till Lars Flemström,
SvaraRaderaJag är glad över att du arbetat för att SD-medlemmar inte ska mobbas i fackföreningslivet.
Nu till kommunfullmäktigekandidaten som blev misshandlad och knivskuren i pannan. Dagen före valet slog tidningarna stort upp att en motanmälan mot kandidaten ägt rum. Två dagar efter valet, i tisdagens Sydsvenska Dagbladet - och kanske i andra tidningar - stod det inne i tidningen att åtalet om falsk anmälan lagts ner och att polisutredningen om misshandel fortfarande pågår.
Du måste ha missat detta.
Det har jag säkert missat, men jag har faktiskt funderat på vilket brott man skulle kunna åtalas för, om man inte har pekat ut någon speciell gärningsman. Och det är inget brott att tillfoga sig själv en skada. Det hela kan sluta med att vare sig den ena eller det andra brottet kan styrkas.
SvaraRaderaEn sak som retar mig är att omvända nazister, alltså personer som har varit medlemmar i öppet nazistiska organisationer, hyllas som hjältar och får åka runt i skolor och informera. Medan sverigedemokrater som faktiskt inte har sett något nazistiskt sitt parti - och alltså inte personligen har gjort något ont - kan förföljas så till den mildra grad, att de inte ens har rätt att existera, kan fråntas rätten att försörja sig genom eget arbete. Är det ett brott att vara naiv? Är det ett brott att bli lurad?
Och är VARJE försök till diskussion om de problem som invandringen har fört med sig verkligen utslag av rasism? Varför får den diskussionen inte föras i andra partier - i så fall hade SD fortfarande bara bestått av en handfull gapiga nazister.
Ja,ursäkta jag hänger inte riktigt med, men jag trodde att vi här diskuterade predikan i Storkyrkan och i samband med detta mobbningen av SD och inte hur SD-medlemmar behandlas av vårdfacket. Jag har lite svårt att hänga med, när man vilt blandar äpplen och päron.
SvaraRaderaNej, L.F. jag tror inte att någon tror att jag sympatiserar med SD!
Svenska kyrkan har inte samma rättigheter för icke medlemmar som för medlemmar. Den som inte är med och betalar kommer inte till himlen.
SvaraRaderaMen för svenska samhället tror ni att det ska fungera att öppna hela famnen för alla världens människor utan något krav på motprestation.
Biskopen klantade medvetet? till sitt viktiga budskap i integrationsfrågan.
SvaraRaderaMen hon blir säkert förlåten av Ärkebiskopen som väl kanske ändå inser att massdemonstrationer i ett ärende inte skall användas som tillhygge för att komma åt dem som demonstrationen avsåg.
Det blir för mycket politik i Svenska Kyrkan.
Men Moderater och Socialdemokrater får väl skylla sig själva. Varför Moderaterna nominerar till Kyrkomötet har jag svårt att förstå.(Makten?) Socialdemokraterna tror jag gör det för makten.
Det är något skumt när kyrka och stat hittar samma fiende, nämligen SD. Det kanske säger något om en urvattnad tro. Kristenheten är ingen stödtrupp till samhället, den kristna tron och rörelsen är en kamporganisation mot ondskan. Det tycks råda någon slags allmän uppfattning att SD är ett parti med rasistiska inslag. Men jag ser aldrig, och jag menar aldrig, någon hänvisa till deras partiprogram för att hävda den uppfattningen. Andra partier och inte minst media har liksom bara kommit överens, SD skall betraktas som rasistiska. Sant eller inte spelar mindre roll. I Sverige är det tabu att belysa och tala om Islam och muslimska människor som ett hot, det får inte sägas, det får inte tänkas, det är rasism. Jag bor i ett område där majoriteten av människorna är muslimer, här råder en obehaglig stämning, minst en gång i veckan bränns en bil upp. Alla skrivna och oskrivna lagar om ordning är helt satta ur spel. Jesus skulle nog ha uttryckt det som så att här "råder andligt mörker". Jag tror det råder andligt mörker över hela landet, Storkyrkan inte undantagen.
SvaraRaderaJan