fredagen den 15:e oktober 2010

Hbt-person i frikyrkomiljö - inte lätt

Idag läser jag om Peter som nekas vara medlem i Smyrnakyrkan i Göteborg sedan han kommit ut som homosexuell. Det går, enligt pastor Urban Ringbäck, bra att Peter besöker kyrkan, men inte att han blir medlem.

Smyrnakyrkan är nu DO-anmäld, men det lär inte ge någonting för Peters del eftersom diskrimineringslagstiftningen inte innefattar ideella föreningar.

Till GP säger Urban Ringbäck så här:

"Det här är en fråga vi sliter med i församlingen och i hela pingströrelsen. Vi arbetar med den även om vi anser att äktenskapet mellan man och kvinna är heligt."

Gott att äktenskapet mellan man och kvinna är heligt. Även om jag inte anser att äktenskapet är ett sakrament (=helig handling) så är det välsignat av Gud. Nu har Svenska kyrkan en inkluderande hållning och räknar in par med samma kön i äktenskapet. Det gör inte Pingstkyrkan. Frågan är vad det är de sliter med?

Jag tänker så här, att det som rör aktiviteter omkring altaret är normgivande. Om man som man i gudstjänstsituationen inte kan finnas vid altaret tillsammans med en kvinna, då får det konsekvenser för mannens syn på kvinnor överhuvudtaget.

Om man inte kan tänka sig två kvinnor eller två män vid altaret i färd att gifta sig, då får det konsekvenser för hur man ser på dessa i övriga situationer. Därför tror jag det är svårt med bemötandefrågan om man är låst i det som det ytterst gäller.

Just svårigheten med bemötandet, eller mötet, har Peter i Göteborg fått erfara. De tolererar att han kommer och bidrar på gudstjänsterna, bara han inte har anspråk på att gifta sig där. Och bara han inte har anspråk på att vara medlem i församlingen. För inte kan väl en sån vara en av oss?

Det blir extra förbön för pingströrelsen den närmsta tiden. Och en uppmuntran till dig som är hbt-personer i intolerant frikyrklig miljö att stå på dig, att också söka dig till sammanhang där du är hundra procent accepterad, som Ekho och regnbågsmässor. Du är fin, för Gud har skapat dig. Du är fin, för Gud älskar dig. Skön är du i Guds ögon, en ädelsten i hans hand.

Därför spelar det ingen roll om någon säger att du är värdelös och dum. I ditt hjärta viskar Gud sanningen:att du är värd mer än guld. Du är Guds ögonsten, hans hemliga skatt. Gud är glad för att du finns till.Du får tacka Gud så länge du lever
och aldrig glömma vem han är. (Efter Margareta Melin)

Uppdatering 20/10: Smyrnakyrkan räds inte DO-granskning

8 kommentarer:

  1. Intressant tanke att det som berör altaret också berör det normativa. Får fundera vidare på den...

    Men sannt att det är tufft för HBT personer att finnas i en "frikyrklig" miljö, mycket bön om att detta ska bli bättre.

    SvaraRadera
  2. Jag ber för vår kära svenska kyrka, att de som har valts till att styra den omprövar beslutet att äktenskapet inte endast är instiftat för man och kvinna, eftersom beslutet inte låter sig förankras teologiskt, vilket också många av våra biskopar påpekat.

    Gud älskar alla människor och känner oss bättre än vi gör själva. Han vet hur vi behöver bli vägledda under vår vandring på jorden och har därför givit oss regler att följa. Vissa tycks självklara för alla, som att vi inte får döda eller stjäla, men vi har också fått oss givet Guds ord om äktenskapet och samlevnaden, där Guds avsikt ter sig obegriplig för många.

    Vi kan dock vara säkra på att Gud har valt det som är bäst för oss, och han frågar inga människor om råd och strävar inte efter att vara politiskt korrekt. Gud vet bättre än vi.
    Det kan vi lita på även i kommande frågor där Svenska kyrkan på nytt tvingas ta ställning.

    En växande skara bereder nu vägen för att utvidga äktenskapsbegreppet till att även bli antalsneutralt. Guds ord säger en man och en kvinna.
    Några, även om de ännu är få, vill till och med utvidga till att även kunna innefatta djur. Guds ord talar emot detta.

    Vi får slutligen inte glömma det viktigaste av allt, att Gud har sänt sin Son för att ge frälsning åt oss syndare eftersom Han älskar oss så mycket!

    SvaraRadera
  3. Karin
    Ser verkligen pingströrelsen äktenskapet som sakrament. Jag tror mer det handlar om en bokstavlig bibelläsning selektivt.
    Inom Svenska missionskyrkan kan numera församlingar som så önskar även viga samkönade. Men även i Missionskyrkan finns ett motstånd kvar bland teologiskt konservativa ofta unga män.
    Benny Fhager

    SvaraRadera
  4. Mmm. Intressant det där. Reagerade på det Urban Ringbäck säger (i Dagen) om de tre kärnvärden som är knutna till medlemskapet: Tro på Jesus som Guds son, dop, och synen på äktenskapet.

    Jesus själv säger "den som tror och blir döpt", Smyrna lägger till OCH anser hetero vara överordat homo! Varför räcker inte Jesu egna ord?

    Eller som jag lite tillspetsat kommenterade det på twitter: "Och Jesus sade: Gån därför ut och gör alla människor till heteron..."

    Fast jag uppskattar i och för sig att man äntligen lägger korten på bordet, och inte hymlar (eller talar osanning rent av), som man gjorde i samband med radioprogrammet Kalibers granskning i somras. Man får vara glad för det lilla... Skriver om vilseledande uppgifter i och kring Kalibers granskning här: http://libreb.blogspot.com/2010/10/kanns-det-igen.html

    Sen det där med att vara hbt i intolerant frikyrkomiljö. Jag tycker absolut att den som mår dåligt av intoleransen och känner att den är alltför förkvävande ska söka sig någon annanstans. För sin egen skull. Men jag tror att de intoleranta frikyrkorna behöver öppna troende hbt-personer i sin vardag också. Hur ska de annars nånsin lära om? Lära sig att se Guds ansikte också i sina hbt-medmänniskor? Jag är själv en sån där envis hbt-person som håller mig kvar i konservativa frikyrkomiljöer, om än utan att vara medlem ; ) Fast det är klart, det är nog inte för alla. Kräver nog att man är ganska trygg och stark i sin tro.

    Dessutom gör sig faktiskt alla de progressiva och liberala människor som säger sig omöjligt kunna förstå varför en hbt-person vill gå till en sån kyrka skyldiga till exakt samma sak som fundamentalisterna: Nämligen att reducera hbt-personer till att vara enbart sin sexualitet och/eller sin könsidentitet. Det är ju möjligt att ha en frikyrklig identitet som är precis lika viktig för en som ens hbt-identitet. Varför ska just hbt-personer vara hänvisade till att välja kyrka på enfrågebasis?

    SvaraRadera
  5. 1. Att det som sker vid altaret ska vara normgivande är en farlig felsyn, enligt min mening. Jag kommer direkt att tänka på påven Pius X, som verkligen försökte vara en kyrkofurste i samma stil som de profana makthavarna. Påvedömet skulle ju vara förebilder för hur stater borde styras: En kung av Guds nåde!

    2. Frågan är hur pingströrelsen definierar sig själv, som en kyrka eller som en kyrklig rörelse. Ingen får nekas medlemskap i en kyrka. Så enkelt är det. Detta ligger i kyrkans allmännelig-het.

    SvaraRadera
  6. Förstår inte varför alla skall vara så liberala och tillmötesgående? Det är väl upp till varje religiöst samfund att definera sina kriterier i religionsfrihetens namn. Det är väl bara att säga som det är?

    "Du är aldrig någonsin välkommen i vår församling eftersom du är en syndare!"

    SvaraRadera
  7. Det handlar inte om att vara liberal och tillmötesgående. Tvärtom. Det handlar om att säga att det ena är rätt och det andra fel. Man måste skilja mellan statens ordningar och Guds ordningar. En liberal stat i ett sekulariserat land ska överlåga åt samfunden att själva bestsämma vilka som ska vara medlemmar. Men för samfunden själva handlar det om något annat. För vilket syfte har Gud inrättat kyrkan?

    För syndares frälsning. Och i trosbekännelsen står det att vi tror på en kyrka. En enda, helig och allmännelig.

    SvaraRadera
  8. Rasister vill driva ut alla invandrare som inte anpassar sig efter svensk kultur.

    "Toleranta" hbt-vänner vill driva ut alla kristna som inte anpassar sig efter den nya sekulära äktenskapssynen.

    Båda grupperna är främlingsfientliga. Båda grupperna vill ha ett enhetssamhälle: rasisterna ett etniskt, hbt-vännerna ett åsiktsmässigt. Båda grupperna är intoleranta.

    SvaraRadera