Nu finns en djup besvikelse hos FK över att Kristdemokrater i Svenska kyrkan, som ligger åsiktsmässigt nära FK, valt att samverka med andra nomineringsgrupper.
Till Världen idag säger Karl-Gunnar Svensson (KR) att Kristdemokraterna velat ha med FK i alliansen, men att de övriga inte ville det.
– Vi ville ha med Frimodig kyrka i vårt samarbete men de övriga partierna sa nej. Så vi ställdes inför ett mycket svårt val men till sist kände vi ändå att vi kunde vinna mest på att samverka med allianspartierna och där få gehör för våra profilfrågor. Vi är rädda för att ett samarbete med Frimodig kyrka skulle minska lyssnandet på vad
vi har att säga i olika sammanhang.
FK:s Jan-Anders Ekelund frågar sig nu om det var denna situation som kristdemokratiska väljare tänkte sig i valrörelsen. Det kan man verkligen fråga sig. Och jag frågar mig om Frimodig kyrkas väljare tänkte sig att den nu valde ersättaren i Kyrkostyrelsen skulle ge upphov till att en sån här motion skulle behöva skrivas. Kristdemokraterna har helt rätt i sin analys och sitt vägval, och Frimodig kyrka behöver ta sina trovärdighetsproblem på mycket stort allvar.
För FiSKs del gäller att vi har Britt Louise Agrell som ersättare i Kyrkostyrelsen, Inger Gustafsson har ordförandeposten i Nämnden för utbildning, forskning och kultur, samt ersättarplatser i Nämnden för internationell diakoni och mission (Georg Lagerberg) samt Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet (Susann Torgerson).
Även om det är nomineringsgrupperna som "har" platserna är det roligt att se hur Skara stift blir representerat i nationella nivån. Vi får nu en representant i Kyrkostyrelsens ersättarskara genom Uhlf Skoglund, oerhörd god representation i UFK- nämnden genom Mari Lönnerblad, Bengt A Gustavsson, biskop Erik Aurelius och ersättaren Katarina Ramnerö Ödestad. En ersättarplats i internationella nämnden genom Helena Klahr Fast, men ingen i "skutnämnden". FiSK-gruppen nominerar dessutom stiftsadjunkten och teologie doktorn Esbjörn Särdquist till Läronämnden, vilken beslutas om vid oktobersammanträdet.
Ledamöter i Kyrkostyrelsen är nu
Ärkebiskop Anders Wejryd, ordförande och självskriven
Levi Bergström (S), Luleå stift, 1 vice ordförande
Irene Pierazzi (S), Stockholm stift
Lars Johnsson (S), Strängnäs stift
Birgitta Halvarsson (S), Karlstad stift
Olle Burell (S), Stockholms stift
Mats Hagelin (M), Lunds stift
Annette Lundquist Larsson (M), Stockholms stift
Hans Wallmark (M), Lunds stift
Ingrid Smittsarve (C),Visby stift
Sten Elmberg (C), Strängnäs stift
Anna Lundblad Mårtensson (POSK), Linköpings stift
Nils Gårder, (POSK), Lunds stift
Lennart Sacrédeus (Kristdemokrater i Svenska kyrkan), Västerås stift
Bo Hansson (Öppen kyrka), Göteborgs stift.
Ersättare i Kyrkostyrelsen är nu
Biskop Esbjörn Hagberg, ersättare för ärkebiskopen
Mary Österström (S), Göteborgs stift
Birger Wernersson (S), Lunds stift
Marta Axner (S), Uppsala stift
Uhlf Skoglund (S), Skara stift
Dag Sandahl (FK), Växjö stift
Mats Green (M), Växjö stift
Cecilia Brinck (M), Stockholms stift
Britt-Louise Agrell (FiSK), Uppsala stift
Ulla Rickardsson (C), Göteborgs stift
Per-Henrik Bodin (C), Härnösands stift
Erik Sjöstrand (POSK), Uppsala stift
Bertil Persson (POSK), Stockholms stift
Karl-Gunnar Svensson (KR), Göteborgs stift
Celina Falk (MPSK), Luleå stift
Nämnden för utbildning, forskning och kultur
Ledamöter: Mari Lönnerblad, Bengt A Gustavsson, Vanja Björsson, Hakon Långström (1 vice ordf), Johan Lothigius, Ann-Sofie Persson, Kerstin Hesslefors Persson, Inger Gustafsson (ordf) och Erik Aurelius.
Ersättare: Gun Eriksson, Johan Blix, Solveig Hallin, Katarina Ramnerö Ödestad, Ingegerd Flock Andersson, Margareta Andersson, Niklas Grahn, Kurt Hedman och Carl Axel Aurelius.
Nämnden för internationell mission och diakoni
Ledamöter: Margareta Carlenius, (1 vice ordf), Johan Åkesson, Agneta Brendt, Margareta Nisser-Larsson (2 vice ordf), Thomas Jönsson, Anders Åkerlund (ordf), Angela Boëthius, Torbjörn Arvidsson, Hans-Erik Nordin.
Ersättare: Irene Gustafsson, Göran Karlsson, Lina Larhult, Jan Olov Sundström, Christer Björk, Katarina Wedin, Helena Klar Fasth, Georg Lagerberg och Eva Brunne.
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet
Ledamöter: Kerstin Björk (2 vice ordf), Rolf Forslin, Birgitta Lindén, Nils Furtenbach (ordf), Olle Reichenberg, Anders Roos, Erik A Egervärn (1 vice ordf), Monica Karlsson, biskopen i Visby stift (självskriven).
Ersättare: Tommy Eriksson, Kjerstin Sörngård Thulin, Björn Jonasson, Maria Abrahamson, Gunilla Eldebro, Ola Isacsson, Lena Lindström, Susann Torgerson, Anders Novak.
Gud välsigne vårt arbete!
Fånigt att antyda att Frimodig Kyrka har haft några planer på valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna. Du är fri att ogilla båda dessa grupper, men du vet ändå att ett sådant samarbete aldrig varit aktuellt. Argumentera i stället för varför du anser att FK har fel i sina teologiska ställningstaganden.
SvaraRaderaTackar för informationen! Har läst motioner nu på morgonen en del riktigt bra och inför en del känner jag bara jaha vad då? "är det någon hemma"? Jag blir mer och mer övertygad om att partipolitiken skall bort från kyrkan!
SvaraRaderaHur hanteras sverigedemokraternas närvaro på kyrkomötet?
Jag tycker att du Karin gör ett fantastiskt jobb! Det är inte dig som person jag vänder mig mot, utan valsystemet som sådant. Tack för ditt engagemang, mod och kompetens!
Birger Rikner Skövde
Att använda svordomar och könsord i kyrkomötet är klart olämpligt, vilket jag tidigare har påpekat på denna blogg, men tydligen uppfattar inte de som röstar att detta är något typiskt för Frimodig kyrka, eftersom ännu fler röstade på FK i det senaste valet. Det är väl FK:s värderingar, plus de utomordentligt många, goda representanter som FK har i kyrkomötet, som bidrar till det goda förtroendet. Ändå är ju fortfarande - trots allt - de som röstar för "den klassiska tron" en minoritet i kyrkan.
SvaraRaderaRune! Vad trött jag är på uttrycket "den klassiska tron"! Vi är många inom Svenska kyrkan som värnar om evangeliet! Jag var inne och tittade på FK;s hemsida i dag. Jan-Åke Karlsson är ersättare i Växjö stiftsfullmäktige! Nu måste jag bara fråga hur kan FK nominera denna person! Utköpt som kyrkoherde, motstånd till kvinnliga präster,ges som själ i media. Dag Sandahl försvarar honom på sin blogg. Det förstår jag att Dag gör, för J-Å är i samma fack som Dag. Det är inte kvinnoprästmotståndet som orsakat hans uppsägning i Virestad. Detta är mina barndoms hemtrakter så jag vet ganska mycket, men som sagt jag skriver inte det här på bloggen.
SvaraRaderaJag tycker också att du personligen är ute på hal is när du säger att det är en minioritet som röstar för "den klassiska tron". Hur ser du på församlingsmedlemmarna här i Skövde? Hur ser du på mig som inte röstar på FK?
Birger Rikner Skövde
Birger:
SvaraRaderaJa, inte är "klassisk kristen tro" världens bästa uttryck, och att dela in kristna i olika grupperingar är ju inte heller särskilt eftersträvansvärt.
Ändå är det ju det man gör i kyrkomötet. Och måstge göra i det rådande systemet. Och de olika nomineringsgrupperna har olika värderingar och ibland olika teologisk grundsyn.
I vår tid, när liberalteologin blivit så dominerande inom Svenska kyrkan behövs något uttryck för dem som står i opposition till den rådande teologin.
Även om det aldrig går att stoppa in människor i olika fack. I politiken talar man ju om vänster och höger, men vad är vänster och vad är höger? Ändå måste man ha några ord för att någorlunda förstå sammanhangen.
Balnd mer "bibeltrogna" (ett annat lite fyrkantigt ord) finns ju alla möjliga fromhetsriktningar; katoliker, ortodoxa, frikyrkliga, karismatiker, bibel- och bekännelsetrogna svensk-kyrkliga, låg- hög- och gammalkyrkliga mn.m. men som i all mångfald ändå har en gemensam grundsyn, där Bibeln ses som Guds Ord, människans eviga frälsning är väldigt viktig osv.
Det är väl de här gemensamma grundvärderingarna som vi behöver ett ord för.
När jag kom till Skara stift i slutet på 60-talet, när Sven Danell fortfarande var biskop, var ju det vi idag kallar "klassisk kristen tro" den helt dominerande kristendomssynen i vårt stift. Jag växte in i allt detta och kände mig väldigt hemma här.
Men idag är ju situationen så helt annorlunda. Det som var det vanliga i slutet av 60-talet anses idag som fundamentalistiskt och provocerande. Påminner lite om det begynnande 1800-talet, då stiftsledningen var väldigt präglad av upplysningsfilosofin och de kyrkliga väckelserörelserna ansågs som mer eller mindre skadliga och motarbetades av stiftsledningen.
Men i mitten av 1800-talet hade det vänt och t.o.m. stiftsledningen var tydligt präglad av den kyrkliga väckelsen.
Jan-Åke Karlsson i Växjö stift är tyvärr ingen som jag känner, men många andra inom FK, som jag har stor respekt för.
I kyrkomötet är det väl främst FK och Kd som står för en mer värdekonservativ (om du gillar det uttrycket bättre) grundsyn och ingen kan väl påstå något annat än att de utgör en ganska liten minoritet av kyrkomötet. Vi i FK tyckte det var jätteroligt att vi ökade från 7 till 13 mandat, men det är ju egentligen en väldigt liten grupp i det stora kyrkomötet.
Naturligtvis finns det kristna inom de flesta nomineringsgrupper, som har en mer eller mindre konservativ teologisk grundsyn, inte minst inom POSK, men POSK har det ju inte lika uttalad i sitt program som FK. Det var väl därför FK bildades.
Just dig Birger, ser jag som en fin kristen broder som jag känner stor sympati för. Här i Skövde är det ju POSK som är det partipolitiskt obundna alternativ som vi båda stöder.
Ok Rune, vad tillhör jag för religion då, enligt din mening?
SvaraRaderaMin övertygelse är att personer som säger ja till nominering till kyrkomötet i grunden står upp för den kristna tron och också vill stå upp för evangeliet, det glada budskapet om Jesus och värna den kristna människosynen och det är väl ändå det som är poängen!
SvaraRaderaVad Sverigedemokraterna har i kyrkomötet att göra förstår jag däremot inte, de faller på eget grepp med den människosyn som de representerar. Det är valsystemet i sig som jag är emot, engagemanget i kyrkan ska vara grunden, inte ett politiskt mandat! Därmed säger jag inte att alla de som är nominerade inte har ett gott syfte, de gör ett fantastiskt arbete!
Vi lever i en dynamisk föränderlig tid där Gud är med och evangeliet vävs in.
Ibland har jag upplevelsen av att FK tror sig om att sitta inne med sanningen och det blir en förenkling som exluderar, rättrogna och icke rättrogna. Vi behöver en ödmjukhet i tolkandet av evangeliet!
Karin: Den kristna.
SvaraRaderaBirger: Jag tror också att de flestsa som ställer upp till nominering till kyrkomötet vill stå upp för för den kristna tron och evangeliet och har ett gott syfte. Där är vi överens.
Du upplever att Frimodig kyrka tror sig sitta inne med sanningen och delar upp oss kristna i rätttrogna och icke rätttrogna.
Det upplever inte jag, men undrar: Vad i det jag säger eller står för får dig att uppleva det så?
Alla vi kristna tror naturligtivs att Jesus är Sanningen och att han lär oss en rätt tro på Gud, men vi tolkar och förstår hans budskap på lite olika sätt. Att döma ut varandra och mena att vi själva är de enda som har förstått vad det handlar om är ett välidgt ofruktbart sätt att förhålla oss till varandra.
Birger:
SvaraRadera"Vi behöver lite mer ödmjukhet i tolkandet av evangeliet!"
Åh, om vi kunde få se lite mer av detta i vår kyrka! Det skulle vara väldigt välgörande.
Nu talar man ofta från olika håll väldigt nedlåtande om dem som har en annan trosuppfattning. Inte minst om dem som t.ex. inte accepterar kvinnliga präster eller som utifrån Bibeln menar att äktenskapet är ett förbund mellan man och kvinna.
Och de som har en mer konservativ syn behöver
söka att med lite mer inlevelse söka förstå de som tolkar Bibeln på annat sätt.
Men ofta vill vi att just vår uppfattning ska vara den enda rådande och att de med annan syn helst bör söka sig till en annan kyrka.
Vi har svårt för mångfald.
Att kämpa för det man tror på - JA!!! Men att göra det med ödmjukhet gentemot dem som tror på annat sätt.
Hur når vi dit?
Rune;
SvaraRaderaDu frågar vad det är i det du säger att jag upplever att du delar upp kristna i rättrogna och icke rättrogna. Du skriver det själv ovan
”Ändå är ju fortfarande - trots allt - de som röstar för den klassiska tron, en minoritet i kyrkan. Där ger du själv svaret.
Min övertygelse är att alla som ställer upp till nominering till de beslutande församlingarna står upp för den kristna tron och har goda avsikter. Skulle aldrig falla mig in och ens ifrågasätta detta, men det gör du indirekt genom att skriva det du gör. Sverigedemokraterna har jag dock mycket svårt att förstå med deras fientliga människosyn.
I FK;s valplattform står att läsa ”Sanningsanspråket i kristen tro får inte tas bort, samtidigt som det personliga mötet kräver att man möter andra människor med respekt.”
FK gör anspråk på sanningen! Vilken sanning? Sanningen om Gud eller om er själva? K-G Hammars ord ”Jag äger inte sanningen men söker den” talar om att evangeliet lever med oss! Evangeliet är inte statiskt och bundet! Evangeliet lever här och nu i den verklighet vi lever och utifrån den verklighet får vi pröva oss fram och som du själv säger i ödmjukhet. Därmed inte sagt att din eller min uppfattning blir upphöjd till sanning! Här tror jag att din och min skärningspunkt ligger. FK ser sig själva som en minoritet, på psykologspråk kan detta förhållningssätt kallas martyrskap och jag vet inte om detta förhållningssätt är fruktbart i dagens samhälle och värld!
FK säger också att ”Svenska kyrkan är djupt splittrad av ämbetsfrågan som många, både inom och utom kyrkan, upplever som en av de mest tjatiga och förödande debatterna i den svenska kristenhetens historia” detta citat genomsyras verkligen av den respekt som FK och du talar om. Nu är jag ironisk Rune hur tror ni att vi ska kunna uppnå en så kallad försoning i denna fråga när ni har denna utgångspunkt?! Det kanske är Dag Sandahl som formulerat detta?
Detta blev mycket Rune, men hoppas du nu något förstår mina frågetecken!
Birger Rikner Skövde
Birger;
SvaraRaderaPostmodernismen menar att det inte finns någon objektiv sanning. Det som är sant för dig behöver inte vara sant för mig. Allt är relativt.
Den kristna tron däremot har i alla tider hävdat att det finns en objektiv sanning. Jesus säger själv att Han är Sanningen (Joh 14:6) och vi tror att han talar sanning, därför att han är Guds Son. Jesus säger också att om vi förblir i hans ord, förblir vi i sanningen och sanningen ska göra oss fria (Joh 8: 31,32), JUst i morse läste jag för övrigt i Kol där Paulus kallar evangeliet för sanningens ord(KOl 1:5).
FK menar inte att vi äger sanningen, men vi tror på Honomn som äger Sanningen och att det Gud har uppenbarat i sitt Ord är sanning. Att vi inte får ta bort evangeliets sanningsanspråk, men att man samtidigt måste möta människor med annan tro med respekt och ödmjukhet. Vilket vi t.e.x försöker göra med våra muslimska vänner i Ryd. Jag tror de känner det, liksom vi känner deras respekt coh ödmjukhet.
Birger,
SvaraRaderaJag sände iväg min kommentar lite för tidigt.
Du skriver att när vi i Frimodig kyrka säger oss vara en minoritet är det martyrskap.
Menar du att 13 ledamöter av 251 (är det så många i kyrkomötet?) inte är en minoritet?
Och visst upplevde väldigt många stridigheterna i ämbetsfrågan, som fastlåst och icke konstruktivt. Det hade vi kunnat göra mycket bättre. Med lite respekt och ödmjukhet från båda håll.
Du reagerar mot att kristna med konservativ teologisk uppfattning kallar sin syn för "klassisk kristendom". Anledningen till att man gör det är väl att "klassisk" är ett mer postivt ord än "konservativ".
Och du tycks mena att om vill man hålla fast vid mer klassiska kristna trosuppfattningar menar man att liberala kristna inte är sanna kristna.
Alla har väl en klassisk kristen tro.
Okay, jag förstår att du tycker att de konservativa har lagt beslag på detta positiva uttryck "klassisk tro".
Men jag har alltså använt uttrycket som ett uttryck för en mer konservativ teologi.
Som jag uppfattat det är det väl framförallt Kd och FK i kyrkomötet som står för en mer konservativ teologi. Är det fel?
Är inte de som röstat på dessa nomineringgrupper i minoritet jämfört med de andra grupperna?
Om man säger det, så betyder väl inte det att man underkänner dem röstat på andra grupper som "sanna kristna". Det har jag väl ingen som helst anledning att tro.
Rune;
SvaraRaderaIbland undrar jag om du vill missförstå mig! Nu skriver du ju själv att alla har väl en klassisk kristen tro! Tonen förändras! Då är det många som röstar i kyrkovalet på klassisk kristen tro, då talar du inte längre om en minoritet. Då kan vi ha det som utgångspunkt i diskussionen.
Visst säger Jesus att han är vägen sanningen och livet! Jesus har också kommit med det glada budskapet som lever med oss och tolkas i en föränderlig värld. Den ömma punkten är min upplevelse att de som kallar sig bibeltrogna osv, anser sig ha tolkningsföreträde om vad som är rätt och fel. Vill också poängtera att jag tycker du gör ett jättebra jobb i dialogen med de muslimska vännerna i Ryd! Bra Rune! Denna respekt och tolerans borde också vara grunden i de inomkyrkliga samtalen och diskussionerna. Denna dag är fylld av arbete hinner inte skriva mer i denna stund, ha en bra dag!