måndagen den 4:e oktober 2010

Om livmödrar, surro och IVF

Läser i DN om forskare i Göteborg som ägnat tid åt att transplantera livmödrar mellan råttor. Också försök med möss, får och grisar har fallit väl ut och snart kan världens första transplantation av mänsklig livmoder bli verklighet i Göteborg, jublar forskarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Jag jublar inte ett dugg utan skriker på etiska kommittéer och djurrättsaktivister. Med full respekt för hur barnlösa tar alla chanser till graviditet måste vi ändå ställa oss frågan om inte dessa och många andra i medicinvetenskapens tjänst plågsamma djurförsök är i kategorin onödigheter.

Det finns mer intressanta metoder mot barnlöshet som kan utredas. En av dem är surrogatmödraskap. Istället för att få någons livmoder inopererad, så "lånar" man denna på plats, så att säga.

Och innan landstingen börjar avsätta medel i budget för livmoderstransplantationer, kunde man ju först se till att par med samma kön får lika rätt till IVF på alla ställen i Sverige, som heterosexuella par.

Dessutom bör vi snarast få en förändrad lagstiftning så att IVF blir tillgänglig för alla, oavsett relationsstatus.

Det är rättvist och jämlikt. Och inga djur kommer till skada.


Sjuksköterska i Stockholm: Det är så komplicerat med lesbiska par
Motion 2010/10:so294 om Insemination, tillgänglighet och diskriminering
RFSL om insemination
Samma rätt i Västra Götalandsregionen
Hur bra är ditt län på sex, vård och hälsa?
Motion 2009/10So646 av Birgitta Ohlsson och Tina Acketoft (FP): Insemination till ensamstående
GP

Uppdatering 09:18: Birger Schlaug kommenterar nyheten om nobelpriset och funderar över hur vi tänker omkring det här med provrörsbefruktning i förhållande till värnandet av den fria aborträtten:

"Jag får det inte att gå ihop. Världen är full av barn som behöver föräldrar och goda liv. Ändå prioriteras provrörsbefruktning. De flesta av oss är glada för idén om fri abort - men sedan blir vi glada över att 4,4 miljoner barn fått födas via provrörsbefruktning.
...
Jag är tveksam till om just provrörsbefruktning, som mest kommer till nytta i den materiellt rika delen av världen, vore värt Nobelpriset om man sett till hur världen ser ut. Det finns inte brist på barn. Ett Nobelpris till den som lyckats får fram metoder så att barn till fattiga mödrar inte skulle behöva dö av enkla sjukdomar, hunger och uttorkning hade känts rimligare."

7 kommentarer:

  1. För många år sen gjorde jag en bibelkoll på barnlöshet,(åt några vänner som funderade på surrogatmoder) och fann att det var Guds största enskilt isolerbara nöje i Moseböckerna (särskilt i 1:a Mosebok. Det verkar som om Gud utnyttjade all sin fantasi och hela personaget för att skaffa barn åt de som ville eller behövde för Guds plan. Eftersom inte heller Toran fanns så var moralen Gud utnyttjade förhållandevis flexibel.

    I samma veva upptäckte jag också att fosterhinna och placenta är i både genetisk och anatomisk/fysiologisk enhet med barnet. Fostret lånar bara ett utrymme där det växa helt avknoppat inne i moderns kropp just för att klara motsatta blodgrupp med modern. Inte ens blodet blandas utan hämtar/lämnar ämnen i ingenmansland mellan enheterna.

    Det värsta hindret är just vad jag skulle vilja kalla "moderskaps-romantik" Att själva graviditeten skulle vara viktigare för vem som skall anses som mamma än den genetiska uppsättningen och syftet. Om X och Y lånar Z för ett barn, så har jag väldigt svårt att förstå varför man skulle hävda att Z skulle kallas för mamma. Tyvärr används dessa argument i debatten.

    Bra att diskutera vidare denna fråga.

    /Lars vd H

    SvaraRadera
  2. Intressant tanke Karin. Det ligger en hel del i den, har vi rätt som människor att utsätta djur för experiment när det inte handlar om att avvärja livshotande tillstånd?

    Jag har själv inget bra svar än på frågan, för den handlar ju om mycket mer än de djur som används just i dessa försök. Det är ju en ganska stor mängd djurförsök som "bara" resulterar i upptäckter som minskar lidande, men inte räddar liv. För att inte tala om att vi utnyttjar djur för en mängd ändamål som inte heller är livräddande , som mat, kläder, underhållning osv.

    Det finns också etiska aspekter kring surrogatmödraskap som är relevanta att ta ställning till. Har man ratt att utsätta någon annan individ för den medicinska risk och det lidande det ändå innebär att vara gravid? Ökar den rätten om man betalar för risken och obehaget och är det etiskt rätt att "köpa någon annans kropp"? Eller har alla rätt att ta betalt för sin kropps förtjänster, om de kan sälja detta, och påverkar det vår syn på organdonation och sexköp?

    Jag har inga bra svar där heller tyvärr, men det är intressant att fundera över i sammanhanget tycker jag.

    SvaraRadera
  3. Jag måste säga att jag blev rätt förvånad när jag läste det här. Visst finns det etiska aspekter på dessa olika saker (även om jag helt håller med om att IVF borde tillåtas för fler först), men att det skulle vara självklart mindre etiska problem med surrogatmödraskap än med djurförsök tycker jag är anmärkningsvärt för att inte säga hårresande. De maktfrågor som diskuterats inte minst på sistone tycker jag är oerhört allvarliga och behöver mycket belysning ur olika perspektiv, och jag blir mer och mer skeptisk.

    Om det (vilket det ju verkligen inte måste) kokar ner till en prioritering mellan djurs rättigheter och fattiga kvinnors livsvillkor tycker jag valet är ganska enkelt.

    SvaraRadera
  4. Marta, jag tycker inte att jag rangordnar olika företeelser. Det finns etiska problem med surrogatmödraskap. Det finns redan. Därför behöver det lyftas upp i ljuset och regleras. Just för att fattiga kvinnor inte ska drabbas. Det surrogatmödraskap jag talar om är den frivilliga överenskommelsen där ingen exploateras.

    Jag delar helt din uppfattning om valet mellan djurs rättigheter och fattiga kvinnors livsvillkor. Det skulle t ex aldrig falla mig in att ha synpunkter på köttätande i länder där man kämpar för sin överlevnad.

    SvaraRadera
  5. Jag är lite fundersam över om vi verkligen har rätt till barn? Är det en mänsklig rättighet att "skaffa" barn?

    Att man kan längta efter barn är helt mänskligt, att man efter många försök och misslyckanden också vill göra allt för att få barn är jag den förste att skriva under på.

    Men om vi sätter oss över det, ser det ur ett etiskt och ett kristet perspektiv… är det då verkligen en rättighet att "skaffa" barn? För vem skull "skaffar" vi barn?

    Det finns verkligen många infallsvinklar på denna fråga. Vem står i fokus? Vem har "rätten"? Vem hänger ihop med vem? Är det inte mitt barn om jag bara har "lånat" ut min livmoder till ett annat ägg/spermie att växa?

    Jag var med när den första provrörsbabyn föddes, jag var en av dem som hörde prof Hamberger berätta, mötte föräldrarna och tog hand om barnet. Jag har själv väntat fem barn men har bara två levande barn. Jag har gått igenom sorgen och längtan - jag vet vad det innebär.

    Jag ställer ändå frågan - är det verkligen en rättighet att alla skall få skaffa barn? Oavsett hur många barn det finns i världen.

    SvaraRadera
  6. Den största faran är givetvis fattiga familjer där mannen tvingar kvinnan till att sälja sig, men ärligt talat hur många är dessa exempel och skulle han verkligen att bry sig även om det vore förbjudet, skulle han ändå inte vara mer irriterad och kanske söka andra inkomster om efterfrågan minskade genom lagliga avtal?

    Så problemet är egentligen ganska enkelt: Ju fler länder som har legaliserat surrogatmödraskap ju färre problem med olagliga fall, eftersom de flesta föräldrar givetvis hellre vill betala för säkerhet än osäkerhet. Speciellt om man vänder sig till ett fjärran land. Om efterfrågan utifrån minskade skulle det också bli enklare för länderna med illegal verksamhet att komma ifatt genom att de kan se hur andra länder löst sina juridiska och tekniska problem.

    Att använda våra kroppar och organ i andras tjänst finns det ju redan ett system för och lagar. Självklart behövs lagar även här som reglerar vilket ju redan vissa länder har.

    Men jag undrar fortfarande varför det skulle vara mitt barn om jag lånar ut min livmoder? Barnet bor tillfälligt hos mig, i min vård, i en egen "lägenhet" fast i min kropp. rent medicinskt hör ju som sagt inte fostersäcken ihop med mamman - utan är en sorts plastsäck för att "skydda barnet från mamman" ifall mamman skulle ha ogynnsam blodgrupp. så den enda risken är psykologisk, vilket minimeras av att det är frivilligt, mammorna psykologiskt godkända med tilräckligt många egna barn och god ersättning, så att inte längtan väcks i onödan.

    Och även om jag har en underbar 11-åring kan jag förstå och känna att längtan bränner. /LvdH

    SvaraRadera
  7. Karin: jag hårddrog kanske lite. Men det var min första reaktion när jag läste inlägget, att du ville lyfta fram problemen med djurförsök och gav som exempel på varför det (kanske) inte behövdes att surrogatmödraskap vore ett bättre alternativ. Kanske lite orättvis tolkning men det var så jag läste imorse.

    SvaraRadera