Redan har viktiga förändringar genomförts: lärarlyftet, befogenheter för lärare att ingripa vid slagsmål på skolgården etc, förbättrat pedagogiskt ledarskap och inte minst en ny lärarutbildning.
Nu kräver regeringen att från och med hösten 2012 yrkeslegitimation för att få undervisa i svenska skolor. Legitimerade blir dels personer med examen från en lärarutbildning och dels personer med en ämnesexamen kombinerad med en kompletterande pedagogisk utbildning. Detta blir bra för både elever och lärare. För lärarnas del ökas deras status, och eftersom lektoratet återinförs finns nu större möjligheter till karriär och därmed löneökning.
Jan Björklund skriver i sitt nyhetsbrev:
"Alla nya lärare ska genomgå ett introduktionsår, ungefär som AT-tjänstgöringen för läkare. Lärarkandidaten ska under året få stöd och ledning av en mer erfaren legitimerad lärare. Rektor ska sedan skriva ett intyg på väl genomförd introduktion. På samma sätt som för läkarna ska legitimationen kunna dras in. Skälen för en förlorad legitimation kan vara grov oskicklighet i yrkesutövningen, brott eller missbruk."De lärare som redan nu är behöriga vänder sig till Skolverket för att få sin legitimation. Obehöriga lärare (20 procent av lärarkåren) får möjlighet att komplettera sin utbildning så att de når upp till kraven för legitimation, och medel för detta är avsatta i budgetpropositionen.
Redan behöriga lärare ska kunna ansöka hos Skolverket om legitimation - och självklart måste obehöriga lärare få möjlighet att komplettera så att de når upp till de krav som ställs för legitimation. I budgetpropositionen föreslår regeringen en storsatsning på just dessa lärare.
"Jag ser lärar- och förskollärarlegitimationerna som enKritiker menar nu att det blir svårt för mindre skolor och skolor i glesbygd att få tag i behöriga lärare. Till dem kan man fråga om det för våra barn och ungdomar ska bero på var man bor geografiskt hur kvaliteten i skolan är. Det bör också sägas att många av de lärare som idag är anställda utan formell behörighet har anställts på grund av sociala kompetens och uppenbart intresse för att arbeta med barn och ungdomar, och det ska inte på något sätt undanhållas. Det blir nu ännu bättre när dessa lärare får möjligheten att också få formell kunskapsmässig och pedagogisk kompetens. Framtiden är redan här!
investering i Sveriges lärarkår. Forskningen visar att lärarnas kompetens är avgörande för elevernas kunskapsresultat. Med tydliga yrkeslegitimationer garanterar vi att alla elever får undervisning av en kompetent lärare."
DN
SvD
Framtiden är redan här och i skolan har vi lärare som fortvarande undevisa som de lärde sig för 30 - 40 år sedan som om inget hänt utanför skolan värld. Här på får skola förekommer ingen mobbing hatr jag fått höra år ut och år in och jag är glad att mina ungar inte längre går i skolan.
SvaraRaderaVisst skall obehöriga få chans till utbildning, men det är inta altid teoretiska kunskaper är viktigare när det finns obehöriga lärare som kan avläsa och undervisa elever bättre än dessa gamla stofiler.
Dessutom tror dessa expertlärare sig ofta veta allt och hit skall inte komma några nya lärare med nya kunskaper och pedagotik.
Den här informationen som du ger stämmer inte med vad som står i regeringens promemoria och proposition som jag läst och funnit innehålla något helt annat.
SvaraRaderaIntroduktionsåret som krävs för erhållande av lärarlegitimation garanteras endast redan anställda obehöriga lärare samt kommande utbildade (de som är anställda och redan behöriga berörs ju inte – för de får ju legitimation automatiskt, vilket även det framgår av förslaget). Istället för kompetenshöjande är förslaget således kompetenssänkande. De obehöriga som fastanställts (dvs så mycket som 20 % av lärarkåren som anställts av löneskäl eller för att arbetsgivaren gynnat någon de känner, trots att denne var obehörig) garanteras fortbildnin, introduktionsår och därmed legitimation med förslaget medan de ämnesbehöriga utexaminerade lärare som undanträngts för att arbetsgivare anställt obehöriga istället, och därför kanske inte kunnat uppnå ett års anställning på heltid i behörighetsgivande ämnen utestängs alltså istället från introduktionsåret och därmed från rätt att få legitimation. Fr o m 1 juli 2012 kommer de till och med att helt utestängas från rätten att undervisa.
Att det dessutom är rektorer som ska fungera som sista instans dvs examinatorer i lärarutbildningen genom att det är de som ska utfärda rekommendation till Skolverket om att bevilja legitimation efter ”godkänt” introduktionsår är ju ytterligare total komik.
Samma rektorer som kritiserats åren igenom (inte minst av Jan Björklund) för att de valt att anställa obehöriga framför behöriga trots att det stred mot gällande skollag tilldelas nu istället ännu större legalt ansvar – nämligen ansvaret för den enskilde lärarens fortsatta möjlighet att utöva sitt yrke.
Det är verkligen makabert att det här förslaget på något som helst sätt utger sig för att innebära nån slags kompetenshöjning beträffande läraryrket och elevers/studerandes rätt till kvalificerad undervisning och rättssäker myndighetsutövning.
Doktorsavhandling efter doktorsavhandling har konstaterat att betygsinflation råder – just för att det pga skolpeng och avreglering utdelats glädjebetyg, inte minst på friskolorna som har flest obehöriga lärare och en stor del elever från höginkomsttagarhem, men även på de yrkesinriktade utbildningarna (t ex sådana som barn- och fritid samt gymnasiala hantverksutbildningar vilka också gett oförtjänt höga betyg – t ex i kärnämnen).
Uppdrag Granskning redovisade nyss också hur vinstintresset blivit främsta fokus för många skolor.
Vilka lärare tror ni rektorer (budgetansvariga chefer) på dessa numera vinstdrivande företag kommer att premiera? De som ger glädjebetyg och ser till så att undervisningen bedrivs så ”resurssnålt” som möjligt (så att fler elever skriver in sig på skolan och så att mer pengar flyter in och vinsten ökar) eller de som sätter korrekta betyg och kräver erforderliga resurser – i form av inte minst tillräcklig lärartäthet, kvalitativt godtagbara läromedel (=t ex riktiga böcker), humana klasstorlekar, lagenlig fysisk och psykisk arbetsmiljö, ordentliga skolbibliotek, professionell betygssättning (dvs lokala betygskriterier som är tydliga och överensstämmer med gällande kursplaners eller åtminstone är formulerade) och erforderlig resurspersonal samt tillräckligt stöd för elever med särskilda behov?
Det säger ju sig självt vad svaret blir.
På ytan ska förslaget se bra ut, men skrapar man aldrig så lite på det så ser man att det är rena rättshaveriet.
T ex så ogiltigförklaras retroaktivt med förslaget fullständigt genomgångna akademiska yrkesutbildningar på upp till fem och ett halvt år (ofta längre).
fortsättning på tidigare kommentar:
SvaraRaderaDet kan man inte kalla rättssäkert, dessutom är det prov på retroaktivt verkande lagstiftning vilket inte ens är lagligt.
Regeringen lovade i DN-artikel 12 april 2010 samt även vid tidigare pressträff på departementet, att alla behöriga lärare skulle få legitimation "med stor automatik" och "genom en enkel ansökan" till Skolverket, och Lärarnas Riksförbund informerade på sin hemsida samma sak samt att "ingen provperiod krävs" - och det stämmer definitivt inte med vad som står i promemorian och propositionen.
Tvärtom krävs sammanhängande arbetstid som lärare på heltid i ett år i behörighetsgivande ämnen. De som inte uppnått detta får ingen legitimation. Och de garanteras inte rätt till introduktionsår heller med förslaget.
Men de obehöriga som anställts garanteras däremot både detta introduktionsår och betald fortbildning samt även rätt att under en övergångsperiod ända fram till 2015 sätta betyg och kvarstanna på sina anställningar utan legitimation och behörighet.
Så detta är en uppgörelse mellan fack och arbetsgivare och lärarfacken är inte solidariska med arbetslösa medlemmar utan enbart med de som anställts - särskilt de obehöriga.