Idag återöppnades kyrkomötet för sin andra session. Den här veckan ska vi debattera och besluta om de frågor som bereddes i utskotten förra sessionen.
Dagen inleddes med gruppmöten, där vi diskuterade kommande ärenden och fick rapporter från de nämnder och sammanhang som vi FiSK:ar finns representerade i. Klockan 15 klubbades mötet igång. Fyra frågor stod i fokus i frågedebatten, där ledamöterna kan ställa frågor till kyrkostyrelsen och nämnderna, som mindre och mindre tenderar att vara frågedebatt. Vi ledamöter får både frågor och svar (från kyrkostyrelsen) att läsa innan, så det blir inte mycket pratat där. Frågestunden skulle ändå kunna vara bra som forum för inomkyrklig debatt där motioner inte nödvändigtvis har väckts.
Så följde val till läronämnden enligt följande: omval av Fredrik Lindström, Karin Johannesson, Jesper Svartvik, Margarethe Isberg och Kristin Zeiler. Nyval av Thomas Ekstrand, Eva Hamberg och Anna Karin Hammar.
Eftersom Nils Furtenbach (m) lämnat sina uppdrag valdes Staffan Holmgren till valberedningens ordförande och Hans Ulvebrand till ordförande i SKUT-nämnden.
Budgetutskottets betänkanden diskuterades. Kyrkostyrelsens förslag har gått igenom i de flesta fall i utskottet, men utskottet vill inte att man redan nu förkortar kyrkomötet med en dag, utan först måste vi vara klara med vilka arbetsformer mötet ska ha. Betänk att varje dag kostar en miljon kronor. Redan nu kan man se tydliga punkter där man skulle kunna spara tid.
Vi hann också med några av gudstjänstutskottets betänkanden. Mycket tid lades på motionerna om rekommendationer att använda glutenfritt bröd och alkoholfritt vin/druvjuice. Det blev en lite märklig debatt, tyckte jag, där man blandade ihop flera saker. Några diskuterade socialpolitik, andra teologi. Jag tycker att det är teologi att diskutera om man inte ska använda druvjuice av det skälet att de som är alkoholmissbrukare ska kunna delta på samma villkor.
Men anledningen till att utskottet förslår kyrkomötet att avslå motionerna är att de rekommendationer som finns är kyrkoherdens sak att bedöma. Kyrkomötet får inte ta över de frågor som kyrkoherden enligt kyrkoordningen ska besluta om. Däremot kan kyrkomötet ha synpunkter på de rekommendationer biskoparna har gett. Som första rekommendation anges lågalkoholhaltigt vin, i andra hand avalkoholiserat vin och i tredje hand dryck som kommer från vinstocken.
Denna ordningsföljd kan uppfattas som att det är ettan som rekommenderas mest.
Jag hade inte föranmält mig som talare i det här ärendet, men begärde ändå ordet och anförde att det inte råder någon tvekan om att detta är en fråga som engagerar och frustrerar. Det är uppenbart att den här frågan, liksom många andra, lyfts till nationell nivå eftersom man känner att man inte har fått tillräckligt gehör i sin hemförsamling. Därför , sa jag, ska man inte känna att Kyrkomötet inte bryr sig om vi nu beslutar att inte göra några ytterligare rekommendationer. Däremot bör man ta med sig frågan hem och diskutera med sin kyrkoherde.
Vidare sa jag att det här är en viktig fråga som inte ska raljeras med (någon framförde att den präst som inte kan hålla reda på två burkar oblater (glutenfritt och icke glutenfritt) på altaret borde avkragas och sättas på demensboende),
samt att även druvjuicen är skapad av Gud. Jag hänvisade till artikeln i Kyrkans Tidning om Mikael Bedrup och till hans blogg.
Ja - innan vi diskuterade detta, hade vi motionen om att riva upp vigselbeslutet. Tre Frimodig kyrka gick upp och talade. Argumenten handlade om ekumeniska relationerna, om att kyrkan inte ska gå i statens ledband och att Gud eventuellt har tagit ifrån Svenska kyrkan sin välsignelse vilket kan påvisas genom utträdena. Det är ju en något skruvad tolkning eftersom utträdena inte startade förra året, direkt.
Jag är ändå glad och stolt över att ha varit med om att fatta beslut i äktenskapsfrågan och att kristna hbt-personer med anhöriga och vänner har en naturlig plats i vår kyrka.
Sen var det dags för betänkandet Öppet nattvardsbord, och Mikael Mogren, Fredrik Sidenvall och jag hann slå oss ner på talarbänken innan presidiet bröt för dagen.
Ikväll har vi haft stiftsmiddagar, och som vanligt begav sig skarastiftarna till Trattoria Commedia med biskop Erik som utmärkt och trevlig värd. Det är roligt med de spontana samtalen om stort och smått. Goda varma skratt fyllde vårt rum, och vi hade alla kontrakt i åtanke vid särskilda ceremonier.
Imorgon blir det ytterligare debatt och beslut. Bland annat har vi organisationsutskottets ärenden med arbetsformer i förändring - näringsverksamhet med nära anknytning till grundläggande uppgiften. Begravningsbyråer eller inte - jag tycker att det vore tveksamt med tanke på att vi är huvudman för begravningsverksamheten.
Ser att jag fått ett pratminus i Kyrkans tidning, tack, tack.
Läs också mitt inlägg Druvjuice utan tillsatser.
Dagen
Om man nu skulle gå över till druvjuice som en del förespråkar, hur löser man då problemet med dem av som av svag tro inte kan se det som vin som Jesus har befallt, och alltså inte ser att det firas någon nattvard?
SvaraRaderaInte kan väl vi rekommenderas att nöja oss med brödet? Det skulle naturligtvis inte heller vara möjligt då båda elementen måste vara närvarande, vilket de inte är när vinet fattas...
Jag förstår hur du tänker, prästkandidaten, men som Läronämnden och biskoparna ser det så är det ändå så att juice från vinstocken är ett fullgott alternativ.
SvaraRaderaOm man inte accepterar Läronämnden och biskoparnas vägval här, så får man nog konstatera att man skiljer sig från ordinarie teologisk syn. Precis som med ämbetsfrågan och med äktenskapssynen.
Det måste väl gå till en viss gräns - innan man inser att man passar bättre i ett annat samfund.
Men om läronämnden och biskoparna inte står för "ordinarie teologisk syn" utan i själva verket är de som står för en "extraordinär", avvikande syn?
SvaraRaderaSjälv förstår jag inte hur man kan säga att druvjuice och vin går lika bra - det är två väldigt, väldigt olika typer av drycker. Den argumentation jag hör för varför druvjuice ska gå lika bra som vin bygger på en konstig logik - och ska man dra den fullt ut kan vi inte använda druvjuice heller eftersom det finns folk som är allergiska (ja, verkligen) mot den. Ska vi då ha mässa med luft och vatten för att inte exkludera någon? Jag vill inte exkludera folk från nattvardsbordet - men jag har svårt att se det som annat än man exkluderar SAMTLIGA om man byter ut vinet mot vinimitation.
Jesus använde vin när nattvarden instiftades. Det är orätt att förvägra kristna som så önskar nattvard med vin. Man kan kompromissa och erbjuda två kalkar. Men mig veterligen gör ingen druvjuice-församling det. Där får de som vill ha vin istället höra att de är osolidariska med de alkoholskadade och har en taskig människosyn.
Biskoparna och läronämnden argumenterar konstigt och tvärtemot vad ÄB säger så är det i vår kyrkas tradition inte alls oviktigt vad som finns i kalken. Styrkan på vinet kan variera - alkoholhalten (svag-stark)är inte viktig; MEN - om drycken aldrig jäst och alltså inte inte innehåller någon alkohol alls är det inte vin. Och hur man än vrider och vänder på det så är inte juice eller saft detsamma som vin. Använder man saft får man säga det också. Och sjunga det. "När vi dricker den saft som han oss ger..."
Mvh / Nathaniel
Har inte läst hela inlägget pga feberdimman men en direktkoppling till det som ligger mig o familjen varmt om hjärtat nämligen glutenfritt över lag. Du kan inte doppa glutenfritt och gluten i samma kalk... Tänker man på det?!
SvaraRaderaVad menas egentligen med "juice från vinstocken"?
SvaraRaderaOm vi med det menar färsk, nypressad saft, utan tillsatser och andra processer än en eventuell pastörisering, så kan nog de flesta acceptera detta i nödfall.
Vad som däremot används av vissa är så långt från detta att det inte är igenkännbart som vin. Har tyvärr råkat ut för något som hade en omisskännlig smak av jordgubbe... Jag gick därifrån och undrade på allvar om det verkligen var Herren Jesus Kristus jag fick del av då!