söndagen den 7:e november 2010

Grader i helvetet

"Om det finns grader i helvetet är det värre för kvinnliga biskopar än kvinnliga präster”.

Jodå, så kan alltså våra manliga kollegor uttrycka sig om oss. Inte längre, dock. Nu sätter domkapitlet ner foten i Linköping och initierar ett tillsynsärende.

Det gäller alltså de präster som jag tidigare bloggat om, de som inte ville fira nattvard med en prästvigd kollega. Nu verkar saken vara värre.

Det är bra om prästerna får förklara sig. "Guds ord faller platt (eller dött) till marken när en kvinnlig präst predikar. Det kan inte bära någon god frukt" och "Kvinnliga präster är impotenta att förkunna Guds ord" är uttalanden som prästen sägs ha gjort", skriver Kyrkans tidning.

De här tankarna finns i Svenska kyrkan. Det ska vi vara på det klara med. Frågan är om det är fruktbart att uttala sig på det här viset. Yttrandefriheten slår högre än vett och sans. Men, som Hakon Långström påminde oss om under kyrkomötet, även om man har rätt att säga något, är det inte alltid rätt att säga det.

Påminner mig om att jag har läst den här helveteshistorien förut. Jag googlar mig själv och hamnar i ett blogginlägg om Missionsprovinsens Per-Anders Grunnan från 2008. Då skrev jag att "jag önskar att Per Anders Grunnan kunde öppna sin Bibel och läsa om allt gott som kvinnor gjort (det lilla som passerat männens nålsöga) för Kristus. Sara, Hanna, Miriam. Marta och Maria, Maria från Magdala, Elisabet, och inte minst Lydia och de andra kvinnorna som upplät sina hem i den tidiga kristendomens historia."

För två år sen blev jag upprörd. Idag blir jag inte det. Idag tänker jag att biskop och domkapitlet har till uppgift att sköta tillsynen bland präster och diakoner. Det är bra att domkapitlen sätter gränser när det gäller nedlåtande kommentarer. Jag känner i hjärtat med de kvinnor och män som drabbas av kvinnoprästmotståndet. Men jag känner också med dem som visserligen inte delar Svenska kyrkans syn på ordningen med alla kön i vigningstjänsten, men som ändå vill tjäna Svenska kyrkan med kompetens och iver. Många har ställt sig frågan: hur länge ska det gå? De har ytterst goda predikningar och är omtyckta själavårdare bland dem som tänker samma som de. Det är dessa - och jag skulle kunna namnge många! - som tillsammans med dem som drabbas av kvinnoprästmotståndet - som tar skada av uttalanden som linköpingsprästerna levererar.

SvD
DN

17 kommentarer:

  1. jag har inte varit inne på den här bloggen innan... Ska bli intressant att kolla vad du skriver i framtiden!

    SvaraRadera
  2. Nu tillhör jag visserligen en kyrka där kvinnor inte kan prästvigas och jag vet ju mycket väl argumenten för och emot detta. Det gör mig ju på sätt och vis till fel person att kommentera detta, men jag känner som så att om man nu är medlem i en kyrka där kvinnor (på demokratisk väg) fått rätten att prästvigas måste ju ändå lära sig acceptera detta - eller helt enkelt lämna kyrkan.

    SvaraRadera
  3. . Det är bara en av de präster som inte ville komma fram och ta emot sakramenten under det aktuella mötet som vissa personer (vars politiska tillhörande vi inte nämner) påstås ha sagt något liknande.

    Problemet för de som anklagar honnom för att ha sagt det är att HAN ÄR GIFT MED EN KVINNLIG PRÄST och är ABSOLUT INTE emot kvinnliga präster.

    Hela påståendet är alltså ett försök att smutskasta alla människor som inte kan finna en teologisk orsak till 1958 års reform, eller som tycker att kyrkans löfte att inte jaga bort de präster och biskopar som inte kan det skulle gälla.

    Orsaken till att den aktuelle prästen inte gick fram var att han tyckte det var dumt att ha en mässa med sakrament på ett möte av denna sort samma dag som han firade ordinarie mässa... Sakramenten beckick han ändå.

    Lögnen som vapen mot oliktänkande, efterföljt av hot om att ogilla deras tillhörighet. Ett tillvägagångssätt vi sett för mycket av. Vi har sett det i 30- och 40-talets tyskland, I 1200-talets England, i 1500-talets tyskland i 1800- och 1900-talets ryssland och 1900-talets östtyskland. I Sveriges 1200-ta Det får räcka nu.

    SvaraRadera
  4. Bitte: En del av dem har lämnat. Exempelvis till den kyrka du tillhör, men också till Missionsprovinsen där de kan fortsätta vara präster.

    Jag tänker att det måste vara ansträngande att hela tiden vara i opposition och vara andligt upprörd över snart hälften av prästerskapet i vår kyrka...

    Elionor: Ja, det får domkapitlet avgöra. Men jag tycker det ärndåligt att hänvisa till nazityskland. Det är dessutom dålig respekt för alla de som fallit offer för nazisterna.

    SvaraRadera
  5. Jag tycker det är väldigt klokt detta med att det inte alltid är rätt att säga något även om man har rätt att säga det. Historien är invecklad och detta med nattvardsfirandet och uttalandena är olika delar av en och samma härva. Ett stort problem är språkbruket, hur man väljer att framföra sin åsikt, både i ord och handling. Det är jättebra att domkapitlet nu tar tag i frågan och reder ut den, så att alla inblandade kan få veta vad som gäller, vad man får säga och göra.

    SvaraRadera
  6. Citaten tycks bli värre och värre ju fler gånger de återges. Det du nu återger är annorlunda än de vi tidigare läste i lokaltidningen. Då hette det t.ex. "värre med" och inte "värre för" kvinnliga biskopar. Frågan är om domkapitlet vågar göra en opartisk prövning med tanke på den mediastorm detta har blivit.

    SvaraRadera
  7. "Det är bra att domkapitlet tar tag i saken"...

    Det hade det kanske varit, om det hade hade hanterats korrekt, utan att ledamöter uttalat sig i media medan hanteringen pågick, om de uppgifter som använts som "bevismaterial" inte snurrat i media flera veckor innan domkapitlet samlade in dem för att göra tillsynsärende av saken, och utan att småsaker i anklagelserna ändrats, givetvis till de anklagades nackdel.

    SvaraRadera
  8. Sluta uttala er tvärsäkert efter hörsägen, korta tidningsreferat av folk som inte heller vet säkert, rena ryggradsreflexer med en önskan om att bekräfta vad ni redan tycker osv.

    Dessa sorters reaktioner är lika vanliga som tröttsamma. Vänta och se tills ni får hela bilden.

    Var kommer denna innerliga önskan att svärta ned medkristna ifrån?

    SvaraRadera
  9. Fortsätt gärna att sprida desinformation på din blogg, Det kan ju gynna dig och de dina på sikt ;-)

    SvaraRadera
  10. Ärendet är inte klart. Domkapitlet har inte fastslagit att saker och ting gått till på det sätt som media framställer det som, eller att prästerna sagt det som de anklagas för, och i så fall i vilket sammanhang. Hur vore det att vänta med domen tills domkapitlet fällt sin?

    SvaraRadera
  11. Jag är opartisk men känner ändå att jag vill ge min syn på saken. Problemet i Svenska kyrkan är att både biskopar och politiker är fega och otydliga. Dessutom blir frågan än svårare att lösa när de icke utsatta kvinnliga prästkollegorna fjäskar med motståndarna. Så uppfattar jag att det är, i vart fall när man läser deras resonemang i dagstidningar. Så länge det ser ut på detta viset får de utsatta kvinnoprästerna acceptera deras utsatta situation. Kyrkan har hamnat i en situation som kräver civilkurage. Som jag ser det, måste kyrkans biskopar och politiker välja väg. Antingen går de tillbaka till det gamla systemet eller så följer de radikalt det nya och talar TYDLIGT om hur den nya ordningen ser ut. Som det ser ut idag går det ju inte att ha det. Både de kvinnor som av motståndarna betraktas som lort och de män som håller fast vid gamla traditioner blir ett offer för omständigheterna och kyrkan förlorar på det, externt och internt. Kyrkan gör mycket gott men folk tappar förtroendet för kyrkan när de läser om skräckscenerna i kyrkan. Kyrkans ledning måste leverera lösning till människor. I mitt sätt att se skulle kyrkan lägga fram ett förslag till motståndarna - ett förslag med både sanning och möjligheter. Sanningen skulle bestå i att k-prästmotståndarna inte längre får någon reträtt. Möjligheterna skulle bli att man då ställs inför situationen att välja om man kan stanna kvar eller inte. Det är i kraften att välja sin egen verklighet som man skapar möjligheter. Med detta synsätt vinner alla. Rösta fram modiga och moderna biskopar och rösta fram kloka och vettiga politiker som vågar handla.

    SvaraRadera
  12. Tråkigt att vi alltid fokuserar på de mest extrema i olika läger. Talar vi om muslimer, så talar vi om självmordsbombare och terorister, talar vi om katolska präster så fokuserar vi på de som begår brott och talar vi om dem som inte accepterar kvinnliga präster, så talar vi om dem som bär sig extremt illa åt.
    Det vore mer konstruktivt att fokusera på dem som har en god vilja att leva söka kärlek och god samlevnad. Och de är ju flesta.

    SvaraRadera
  13. När jag läser blogginlägg, debattartiklar och liknande slås jag av att när ordet "kvinnoprästmotståndare" används är sammanhanget sådant att ordet lika gärna skulle kunna byta plats med "kvinnomotståndare", eller rent av "kvinnohatare".
    Om man anser att prästämbetet enligt Bibeln är avsett enbart för män verkar detta liktydigt med att man förtrycker kvinnor och särskilt kvinnliga präster.
    Och varför öppnar inte dessa "kvinnoprästmotståndare" Bibeln, så att de kan förstå hur det ligger till och ändra uppfattning?

    Jag vill bara säga några saker.
    Söndag efter söndag har jag hört olika sk. kvinnoprästmotståndare predika. Jag kan inte dra mig till minnes att jag någonsin har hört någon predika över ämnet kvinnliga präster. Predikningarna har istället handlat om det viktigaste av allt: Frälsningen genom Jesus.

    Jag vill också säga att jag känner till något om dessa kvinnoprästmotståndares bibelkunskap. Och den är sådan att den inte förtjänar att smutskastas. Det tror jag att också Karin kan skriva under på.

    Slutligen, präst eller inte, så finns det tjänster för oss alla som vi är kallade till att utföra för att Guds rike skall utbredas och människor komma till tro!

    SvaraRadera
  14. Jag tycker det är beklagligt att Karin tar parti emot de präster som sitter på de anklagades bänk och dömer dem i förväg. Utredningen kommer säkert att visa att det som de beskylls för inte är med sanningen överensstämmande.

    SvaraRadera
  15. Jonas: Jag tycker själv inte att jag tar parti och dömer. Det är domkapitlets uppgift. Och jag framhåller just det förtjänstfulla hos dessa präster.

    SvaraRadera
  16. "Nu sätter domkapitlet ner foten i Linköping och initierar ett tillsynsärende."

    De sätter ner foten mot Gud, ingen annan. Varför skulle domkapitlet ha rätt att döma mot Honom?

    Som jag skrev 2008, så känner jag fortfarande. Det är 2år till av bibelläsning och inte en enda kvinnlig präst har dykt upp, inte heller något som talar för kvinnliga präster.

    SvaraRadera
  17. Var i bibeln står det att det är rätt med kvinnliga präster?

    SvaraRadera