Tystnadspliktsutredningen färdig

Strax efter att vi avslutat årets kyrkomöte landade tystnadspliktsutredningen - SKU 2010:3 Ett skyddat rum - tystnadsplikt i Svenska kyrkan - i brevlådan.

Tystnadsplikten som gäller all församlingsvårdande personal i Svenska kyrkan är oftast självklar och oproblematisk, skriver utredarna i sitt förord. Svårigheter uppstår i gränssituationer eller när tystnadsplikten uppfattas stå i moralisk konflikt med att tala eller handla.

Sen finns förstås den särskilda tystnadsplikten som diakoner har, och den absoluta tystnadsplikten som präster har.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen:
1. Idag omfattas diakons tystnadsplikt av sådan information som erhållits under vad som betecknas som "själavårdande samtal". Utredningen föreslår att det istället kallas "enskild själavård."

2. För att stärka den enskilda själavårdens ställning i vår kyrka och förtydliga nuvarande vigningslöften föreslås ett tillägg i kyrkohandboken så att ett av vigningslöftena för präst respektive diakon nämner tystnadsplikten.

3. Prästens tystnadsplikt brukar betecknas som absolut. Termen "absolut tystnadsplikt" är välkänd, etablerad och respekterad i samhället och bör även i fortsättningen omfatta innehållet i bikt och enskild själavård. Utredningen föreslår att "absolut tystnadsplikt" ersätter termen "ovillkorlig tystnadsplikt" i kyrkohandboken.

4. Den inledande texten till kyrkoordningens tolfte avdelning innehåller en motivering till den absoluta tystnadsplikten där det hävdas att den bekända och förlåtna synden för alltid skulle vara utplånad. Det är emellertid syndens skuld som är bortlyft medan själva synden alltjämt existerar, men inte längre tillräknas den som fått den förlåten.

5. I Kyrkoordningen saknas idag bestämmelser för familjerådgivning. Utredningen förelår därför bestämmelser om förbud att röja uppgifter i kyrkans familjerådgivning och om undantag från förbudet, motsvarande vad som gäller i den kommunala familjerådgivningen.

6. Utredningen föreslår en bestämmelse om anmälningsskyldighet för den som i kyrkans verksamhet får kännedom om något som gör att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns eller annan omyndigs skydd. Bestämmelsen motsvarar vad som gäller inom kommunal och yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet enligt socialtjänstlagen. I konsekvens med detta föreslås också bestämmelser om undantag i kyrkoordningen som ska göra det möjligt att uppfylla denna skyldighet, bland annat när det gäller diakons tystnadsplikt.

Jag tycker att Ett skyddat rum är en läsvärd utredning. Förutom att man får en genomgång av gällande bestämmelser får man lära sig mer om tystnadsplikten i historiskt, ekumeniskt och teologiskt perspektiv. Rättsläge och terminologi gås igenom, och så hur tystnadsplikten fungerar i praktiken - i församlingen, i team, i handledningssituationen, inom företagsvärlden, på internet osv.

Ett särskilt avsnitt ägnas åt förslag till pastorala åtgärder för att föra ut information om bikten. Bland annat föreslås att man kan placera biktstolar i kyrkorummet, och det förslaget är väl det mest ögonbrynshöjande som utredarna kommer med.

Det blir också tydligt att det finns en klar skillnad mellan diakons och prästs tystnadsplikt, något som man kan "trycka" mer på i den information om själavård och samtalsstöd som ges församlingsborna.

Det är bra att utredningen inte avfärdar de möjligheter som ges via internet och telefoni, men det poängteras att det är viktigt att man för konfidenten klargör vilka förutsättningar som gäller. Det är inte bombsäkert att skicka sms eller epost utan att någon lyssnar på trafiken, men å andra sidan kan man inte gardera sig mot luranter (tjuvlyssnare) i det personliga mötet heller. Och det är viktigt att framhålla att det finns en lång tradition av själavård via skriftväxling.

I det sammanhanget tas också de nya förutsättningarna som FRA-lagen gett upphov till upp. I propositionen "Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning (2008/09:201) anges att det anses vara rimligt att informationen från bikt eller enskild själavård skulle få användas i syfte att skydda svensk personal eller avvärja hot mot svenska intressen.

Så sent som 1889 tog man bort dödsstraffet som påföljd om präst eller lurant bröt tystnadsplikten. Nog har det hänt en del med integritetsfrågorna...

Utredningen är nu utskickad på remiss till och med den 1 februari, och kyrkomötet behandlar den skrivelse som kommer härav under hösten 2011.

Ledamöter i utredningen: biskopen Esbjörn Hagberg, advokaten Britt Louise Agrell, biskopen Erik Aurelius, professorn Oloph Bexell, professorn Kjell Å Modéer, rättschefen Maria Lundqvist Norling, prosten, teol dr Astrid Andersson Wretmark.

Ett skyddat rum- tystnadsplikt i Svenska kyrkan
svenskakyrkan.se
Svenska DagbladetPressmeddelande