Dags att sammanfatta bloggåret 2010!
Januari: Fortfarande nyfrälst på Iphone. Vi hittade kyrkoåretalmanackan, och fortfarande är Iphonen ett av de smartaste prylar jag nånsin haft. Diskuterade djurskydd, trygghet och burkor.
Februari: En hel del feministiska inspel, bland annat om patientsäkerhet, Gudrun S i Lets Dance och Birgitta O i Bryssel. Mer Birgitta. Mer och mer aktuellt under året blev tvångssterilisering i modern tid. Själv kommer jag ut som skövdepolitikerwannabe och biskop Sven avgår.
Mars: Svenska kyrkan i Skövde uppmärksammade Internationella kvinnodagen tillsammans med Kvinnojouren. Mera kyrkligt: nya gudstjänstordningar på gång, sociala medier och domkapitlet och Bjästaprästen. Skämskudde nr 1, nr 2, nr 3 och nr 4. Katri Linna och Lars Vilks höll sig aktuella hela året.
Carmen Tillo gästbloggade om folkmordet på assyrierna och Sewon Ekberg om jämställd vård. Sewon avled under ett av våra valmöten och jag fick förtroendet att hålla i begravningen i september.
April: Vi diskuterade Daniels och Victorias plan att låta kungen leda in bruden i Storkyrkan. Biskop Tony avled. Vi diskuterade prästrollen och patriarkala strukturer.
Maj: Om personligt ansvarstagande, förbön för frikyrkorna med anledning av deras hanterande av vigselfrågan, och RFSL Skaraborg gästbloggar med anledning av regnbågsmässor.
Juni: Vi var flera som spred Ekhos annons om ungdomsläger för hbt-ungdomar efter att den stoppats av Dagen. Avvisningarna av kristna till Irak måste vi fortfarande prata om.
Juli: Motionsskrivande till kyrkomötet: Nolltolerans mot könsord och svordomar i kyrkliga sammanhang, uppmärksammades bland annat av BBC.Större rättssäkerhet vid församlingssammanslagningar fick några lokala skarastiftare att jubla. Utbildning i hbt-frågor, friare församlingstillhörighet och öppet nattvardsbord. För övrigt frågade jag mig hur man mördar en kräfta, vad förskolan är till för och vad Göran Lindberg har med bordellen i Almedalen att göra.
Augusti: Valrörelsen kommer igång på riktigt. Förskolan, hbt-politik, transfrågor i kyrkan och befogad kritik mot Kvinnosjukvården vid Kärnsjukhuset i Skövde.
September: Fler valfrågor som jämställdhet, sjukförsäkringen, demokrati. I valet gjorde vi folkpartister i Skövde ett mycket bra val och gick fram två mandat i kommunfullmäktige. Jag blev personvald i fullmäktige och sitter från årsskiftet i skolnämnden. Vi var glada över att alliansen fortsätter regera, men beklagade att SD kom in i riksdagen. Vem är främlingsfientlig? och vad innebär det för merkostnad för staten att ha män i vårt samhälle?
Kyrkomötet i Uppsala samlades till utskottsarbete.
Oktober: Jag stod upp för biskop Evas profetiska röst vid riksdagens öppningsgudstjänst. Mer. Religionsämnet aktualiserades av Jan Björklund. Jag föreslog en Lex Sofia i Svenska kyrkan. Mer om skolan, hbt-personer i kristen miljö, konservativa i kristen miljö.
Kyrkomötet samlades för debatt och beslut, bland annat om dryck vid nattvard. Jag debatterade bland annat hbt-utbildningar och där fick vi igenom en del, nämligen att rekommendera stiften att anordna. Med anledning av nolltoleransmotionen skickades uppträdandefrågan till presidiet, och min medmotionär och jag blev bjudna på lunch av Frimodig kyrkas ledamöter.
Kyrkomötet gjorde ett uttalande om romernas situation i Europa.
November: Kvinnoprästmotstånd, Bitte Assarmos gästblogg om kristna i Irak, tystnadspliktsutredningen och Jacob Sunnlidens gästblogg med anledning av den. Påven, dementa och om vem som bestämmer när jag ska dö.
December: Skövde sluter upp bakom Frälsningsarmén - slutade bra. Terrordåd i Stockholm och hbt-personers rättigheter.
238 inlägg med ett stort antal kommentarer från er läsare blir resultatet av detta års bloggande. 381 000 besökare lite drygt sedan starten 2005, så jag återkommer redan 2011, tänker jag. Stort och varmt tack för uppmärksamheten!
En uppdatering angående det som hände i Bjästa.
SvaraRaderaDen skriftliga erinran prästen har fått hade inget att göra med det som sades i UG. Han har fått den för att han inte själavårdat flickan och hennes familj när flickan blivit våldtagen. Det har å andra sidan inte heller kyrkoherden gjort, han har så lite som möjligt med sina församlingsbor att göra, men prickas gör han inte. Enligt uppgifter till kyrkan hade flickan och hennes familj stöd av brottsofferjouren.
Det prästen sa i programmet var inte bra, verkligen inte. Men, och det här är ett stort men, vi vet inte om han har själavårdat pojken och/eller hans familj eller inte. Tänk om han har gjort det, om han har varit den enda pojken har pratat med som inte har strukit honom medhårs och som inte har sagt att han inte har gjort något fel. Då kan han inte stå och säga vad som helst om pojken i UG.
Som jag skrivit tidigare i veckan var den stora massan i mobben på facebook och andra forum inte från Bjästa, de kom från hela Sverige. Det var överhuvudtaget inte så mycket prat om det här "på byn". Ingen i min familj hade hört något, inte heller de av mina vänner som fortfarande bor där uppe. I somras pratade jag med kollegor inom hemtjänsten, inte heller de hade hört något innan fallet togs upp i UG.
För att då kommentera det som hände i kyrkan.
Innan skolavslutningen kollade skolan med jurister på skolverket om de kunde stoppa killen från att komma och fick till svar att de inte kunde det. Prästen kollade med sin chef, Kyrkoherden, som inte heller ansåg att pojken skulle stoppas. Tyvärr visste inte kyrkan att pojken hade besöksförbud men å andra sidan var det klart att flickan inte skulle vara med på avslutningen, hon skulle åka utomlands.
Det skolan kunde ha gjort (för det här var ett skolarrangemang) var att säga att "Du får komma men du ska sitta med någon personal från skolan".
Applåderna i kyrkan var inte för pojken, de var för klassen, det var inte så många som ens visste att pojken var där. Sedan kan man ifrågasätta varför ingen av personalen stoppade rosutdelningen, den kunde ha skett utanför kyrkan.
Att UG fortsätter att föra fram att pojken hyllades i kyrkan visar mest på hur de fungerar, och storyn håller absolut ihop bättre dramaturgiskt med en sådan vinkling.
Missförstå mig inte. Det pojken, hans familj och många andra utsatt de båda flickorna för i allt det här är otroligt tragiskt och ingen är någonsin värd en sådan behandling. Det som har skrivits om dem i olika forum på internet är vedervärdigt, minst sagt. Men som sagt, de flesta av de som deltog i mobben kom inte från Bjästa eller ens från kommunen.
Vart tog diskussionen om föräldraansvar vägen? Vart fanns alla föräldrar när deras barn satt vid datorn och önskade att två flickor var horor som förtjänades att våldtas "på riktigt"? Och hur fungerar det i huvudet på de vuxna som var med i mobben?
Jag är för dålig på att kommentera men tack Karin för allt jobb du gör.
SvaraRaderaDin blogg är en favvis och kommer så alltid förbli. Du är också en favvis förresten, bara så du vet :)