Den som befinner sig runt S:ta Helena kyrka på lördagarna framöver kan med stor sannolikhet få syn på vitklädda konfirmander som högtidligt tågar ut i framtiden och vuxenvärlden. Jodå, fortfarande består traditionen i Skövde. Idag med andra förutsättningar och förhållningssätt än tidigare, men konfirmationens element av kunskap och reflektion är viktigare än någonsin.
Det handlar inte om den slags detaljkunskap som äldre generationer tragglade, utan resonemang om kärnvärden som människosyn och samhällsuppfattning. Du behöver inte gå i kyrkan varje söndag. Men du vet väl om att du är värdefull? Att du är viktig här och nu? Att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du! För många konfirmander och andra handlar det säkert om att betrakta religionen som en licens till ett mjukvaruprogram – man kollar snabbt igenom, scrollar ner och klickar på ”bekräfta”, och det är inget att förakta. Det är en bra början.
Religion är ett sätt att betrakta världen. Det är att bestämma sig för att vissa företeelser och värden faktiskt är viktiga att kämpa för. I söndagens regionval valde majoriteten av röstberättigade att låta bli att göra sin röst hörd, och det är häpnadsväckande. Redan glömt Tunisien, Egypten och Libyen?
God morgon, Skövde! Vad är viktigt i livet? Kan man kombinera vardagslivet med fotbollsträningar och tagetesplanteringar med demokratifrågor som allmän rösträtt och mänskliga rättigheter? Går det att se promenaden till valurnan som en helig protest mot världens diktaturer och förtryckarstrukturer? Och kan man sjunga ”Den blomstertid nu kommer” som en kampsång för frihet, mänsklig värme och framtidstro?
Tack för en trevlig krönika!
SvaraRaderaJag förmodar dock att konfirmandundervisningen inte bara handlar om männskorsyn och samhällsuppfattning utan kanske också något om Gud och om det han gjort för oss genom Jesus Kristus.
Och visst handlar den kristna tron om att kämpa för mänskliga rättigheter, frihet, mänsklig värme och framtidstro.
Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer i ex. Syrien. Men där är det samtidigt så att Assads diktaturregim ger ett visst skydd åt religiösa minoriteter eftersom Assad själv tillhör en sådan. Om demokrati införs inskränks sannolikt det mått av religionsfrihet som nu finns, eftersom majoriteten inte vill ha det.
Därav många kristnas rädsla för vad som ska ske om regimen faller.
Hej!
SvaraRaderaDu antyder att konfirmanderna blir informerade om att de inte behöver gå i kyrkan varje söndag.
Jag antar att det bygger på en rädsla för att kyrkan ska uppfattas som tvingande, tråkig, regelbunden eller ännu värre, att man ställs inför krav.
Som en analogi kan man tänka sig en tränare för ett fotbollslag: "Det är lugnt, ni behöver inte komma till varje träning"
Jag gissar att få tränare kör med den stilen, men i kyrkan vågar man inte påminna om att vi faktiskt behöver regelbunden träning för att växa till som kristna!
Vi behöver umgås med Guds Ord dels enskilt, och dels tillsammans med andra kristna.
Vi behöver ta vara på vilodagen som Gud har påbjudit oss, och vad kan vi väl utnyttja den bättre till än att uppsöka en kyrka tillsammans med andra kristna?
Det är viktigt att påminna om att vi inte ska gå till kyrkan enbart för vår egen skull, utan också för våra bröder och systrar i tron!
Konfirmationen är, om inte ett sakrament, så åtminstone en handling av sakramental karaktär i det att man får bekräfta sitt dop (och fullborda det på något sätt) och få den Helige Ande. Det handlar varken om att bara lära sig om Kristen tro - vilket man behöver - eller en massa annat om samhälle och relationer m.m.
SvaraRaderaFör övrigt så är det väldigt illa när präster säger, om de nu gör det, att man inte behöver gå i kyrkan varje söndag. Även om vi inte har någon mässplikts så är det ett egenvärde att gå i kyrkan och i gemenskapen tillbe Gud, höra ordet och ta del av altarets sakrament. Det är inte lika bra att vara kristen hemma på kammaren, det ska man vara i gemenskap med andra. Så har det alltid varit, så är det och ska alltid vara.